Recept mot hotat kulturarv? Så har vi då fått reda på mer om vårt hotade kulturarv. Brottförebyggande Rådet och Riksantikvarieämbetet har just lämnat en rapport som är den första nordiska kartläggningen av kulturarvsbrott, en brottsrubricering som innebär stöld av kulturföremål från bevarare, t. ex. museer och kyrkor, och från handlare, som antikhandlare och auktionshus. Till brottet hör även illegala utgrävningar och plundring av fornminnen, även vrakplundring. Som kulturarvsbrott klassas också illegal utförsel och införsel. Kartläggningen visar att det framför allt är museer och bibliotek som är drabbade. Inte sällan rör det sig om beställningsjobb. Även ett växande antal kyrkor har utsatts för stölder. Men ingen stöld utan marknad. Det finns en redan etablerad och också en växande marknad genom exempelvis internet. Här kan man, som vi berättar i en kort artikel i detta nummer av Populär Arkeologi, lätt gå in på olika webbsiter och köpa till exempel antika föremål direkt från handlarna, som ofta tycks vara anonyma. Hur kan man då komma tillrätta med kulturarvsbrotten? Utredningen pekar främst på effektivare säkerhetsanordningar och kontroller. Dessutom bör polis och tull mer aktivt spana efter stulna kulturföremål. Handeln bör kontrolleras mer och krav ställas om att denna uppvisar bevis för proveniens (ursprung) av föremål som bör gå 30 år tillbaka i tiden. Idag sker nästan ingen kontroll av det som förs ut ur landet. Vi vet att stora delar av det skandinaviska allmogearvet - som har betingat mycket låga priser - har lämnat Norden. Utredningen pekar också på vikten av att det finns en social kontroll med koppling till kyrkor, fornminnen, vrak etc. Nu hänger det på om dessa krav kan få ett starkare lagskydd än vad de har idag. Och, om så blir fallet, räcker det till för att förhindra kulturarvsbrotten? Detta nummer av Populär Arkeologi bjuder på varierad läsning. Läs till exempel om hur man genom experimentell arkeologi åter slår guldgubbar i Eketorps fornby, hur de grekiska stadsstaterna i Mindre Asien lyckades behålla sitt demokratiska styre, om hur forskningen av goterna nu tycks ta ny fart och om de spännande arkeologiska undersökningarna längs Dödens väg mellan Stockholm och Nynäshamn och i Jörlanda i Bohuslän. Väl mött till årets första nummer! Birgitta Gustafson