I Norrland hafva vi...
förf: Birgitta Gustafson
ID-nr: 2010:1:1 tecken: 1476
Vi hann med en notis i förra numret av Populär Arkeologi om de nya sensationella dateringarna beträffande norra Sveriges arkeologiska lämningar. Funna järnfragment och slaggstycken i Sangis har påvisat järnframställning redan för 2 300 år sedan! Inte nog med det. Materialet visade sig innehålla inte bara järn utan även stål...
Mälardalens storhögar - uppvisning i makt
förf: Peter Bratt
ID-nr: 2010:1:2 tecken: 15093
Gautarnas stridsmän
staplade upp
ett bål åt honom
herrligt att skåda;
vid bålet hängde de
huggjärn och hjälmar
och skinande brynjor,
som han bett dem göra.
Männen lade klagande
i mitten på bålet
den frejdade drotten
sin dyre herre.
De tände så i högen
den herrligaste båleld
vigmännens skara;
vedröken...
Färgarkeologi - hjälp att återskapa forntidens glans
förf: Katarina Schüssler
ID-nr: 2010:1:3 tecken: 1942
Vi vet att forntidens människor var mycket förtjusta i färger. De föremål och skulpturer som bevarats för eftervärlden har ofta analysbara spår av färgpigment som visar att exempelvis den för oss så vita och sobra antikens lämningar var målade i klara och många färger. Det gäller även för föremål på...
Norrbottens järn - 2 300 år på nacken!
förf: Carina Bennerhag
ID-nr: 2010:1:4 tecken: 4982
I höstas genomförde Norrbottens museum arkeologiska undersökningar i trakten av Sangis, längs den östra delen av Norrbottenskusten. Vid utgrävningarna framkom oväntade fynd som tyder på en inhemsk stålproduktion i Norrbotten redan för 2 300 år sedan!
Fynden har sin bakgrund i de arkeologiska undersökningar som Norrbottens museum utförde i samband...
Norrlands förhistoria backar - bebott i 11 300 år
förf: Birgitta Gustafson
ID-nr: 2010:1:5 tecken: 6008
Spåren av människor från äldsta stenålder i Norrbotten blir allt fler. De senaste upptäckterna i Pajala kan datera mänskliga spår. 11 300 år tillbaka. Detta gör att förloppet med inlandsisens avsmältning måhända bör omprövas. Trots att norra Sverige idag tillhör de arkeologiskt mest intressanta områdena har endast en tredjedel av...
Åkerholmen i tossene ger nya hällristningssvar
förf: Karolina Kegel, Anna Sörman och Anna Wessman
ID-nr: 2010:1:6 tecken: 5076
Hällristningar utgör ett fascinerande bild- och symbolmaterial, men betraktas ofta som isolerade uttryck för religion och konst i landskapet. En stor utmaning inom hällristningsforskningen är därför att försöka finna och tolka spår som kan berätta om vad människor gjort i anslutning till hällristningar i förhistorisk tid.
En av de utgrävningar...
Intervju: Arkeologi för hela fritiden
förf: Birgitta Gustafson
ID-nr: 2010:1:7 tecken: 1926
Bo Magnussons hobby är att leta efter fornminnen. Det har han blivit bra på, kanske bäst i hela Bohuslän. – Jag har nog fotograferat och kollat mellan sex- och sjuhundra fornlämningar, berättar han, många av dem hade aldrig registrerats i fornminnesregistret.
De senaste upptäckterna är en skytteställning från 1700-talet mitt...
Nyupptäckta i Guatemala - unika mayamålningar
förf: Åsa Björklund
ID-nr: 2010:1:8 tecken: 9259
Katastrofen tycks nära. Expeditionen som letar efter glömda mayaruiner irrar omkring i djungeln. Täta trädkronor förvillar synen och värmen är hotande nära 40-gradersstrecket. Vattnet är slut och flodbädden gruppen når är uttorkad.
Då kommer guiden tillbaka och ropar: ”En pyramid! Vi har hittat ruinerna!”.
Vägbeskrivningen var allt annat än...
Krönika: Forntid utan framtid?
förf: Gustaf Trotzig
ID-nr: 2010:1:9 tecken: 2323
I början av februari gick remisstiden ut för Skolverkets förslag till kursplan i historia för grundskolan. Sådana planer är intressanta, eftersom de sammanfattar vad som just nu anses vara angelägen kunskap. Historieämnet har en lång tradition i den svenska skolan och vad som varit viktigt har växlat genom seklerna. När...
Lösning på gammalt bryderi?
förf: Mats G. larsson
ID-nr: 2010:1:10 tecken: 7544
Bocken är delar av försvunna mora sten.
I förra numret av Populär Arkeologi berättade jag om sommarens undersökningar vid Juthögen, den nu förstörda hög på Mora äng vid vars fot en källa rann upp och där jag tänker mig att kungavalsplatsen Mora sten en gång låg. Här gick också...
Stjärn-oddi - en viking till astronom
förf: Curt Roslund
ID-nr: 2010:1:11 tecken: 8238
I gamla isländska handskrifter, troligen från mitten av 1100-talet, och som kan vara avskrifter av ännu äldre uppteckningar omtalas en stjärnkunnig man med namnet Oddi Helgasson eller Stjórnu Oddi, vilket blir Stjärn-Oddi på svenska.
Denne man lär ha vuxit upp på gården Múli i övre delen av Adaldalur...
Artefakten: Kedjan som spärrade av Bosporen
förf: Birgitta Gustafson
ID-nr: 2010:1:12 tecken: 238
Den omtalas redan i de vikingatida källorna, kedjan som spärrade av inloppet till Bosporen, Miklagårdsviken. Kan det verkligen vara samma kedja som har bevarats? Ja, det tror man i alla fall på Sjöfartsmuseet i Istanbul där kedjan finns...
Böcker
förf:
ID-nr: 2010:1:13 tecken: 13293
Nordiska gudinnor
Nytolkningar av den förkristna mytologin
Britt-Mari Näsström
Albert Bonniers förlag
Visst är det på tiden att den skandinaviska förkristna religionens gudinnor lyfts fram i ljuset. För det är väl strängt taget bara Oden, Tor, Frej, Balder, Loke..., som trängt in i människors medvetande.
Britt-Mari Näsström skräder...
Nyheter
förf:
ID-nr: 2010:1:14 tecken: 3758
Fotspår ändrar historien
Ny polsk-svensk upptäckt om landryggradsdjurens ursprung.
Upptäckten av fossila fotspår från landlevande djur i Polen leder till slutsatsen att deras historia på jorden är minst 18 miljoner år längre än forskarna tidigare trott.
– Det innebär att vi måste omvärdera en stor del av landdjurens tidiga utvecklingshistoria...