Världen runt med arkeologerna
förf: Birgitta Gustafson
ID-nr: 2011:2:1 tecken: 1442

A rkeologi från många hörn av världen. Det bjuder vi på i detta nummer av Populär Arkeologi. Följ med till Finland där arkeologer i hundra år funderat över de märkliga lämningarna av människoben som påträffats kring en källa.

I en rapport från Egypten berättar Maria Nilsson, en av de få utländska arkeologer som stannat kvar i landet, om plundringar i det instabila läge som råder i landet i väntan på demokratisering.

I Gaza, på den lilla av Israel ockuperade landremsan vid Medelhavet, företas trots alla svårigheter arkeologiska undersökningar och resultaten av arkeologi i Gaza visas nu på en utställning på Medelhavsmuseet i Stockholm. Den svenske arkeologen Peter M Fischer berättar i Populär Arkeologi om de utgrävningar han deltar i.

Medeltiden får ett stort utrymme i detta nummer. Bockstensmannen, han som påträffades i en mosse utanför Varberg med nästan hela klädedräkten bevarad, har fått en ny tidsanalys som visar mer exakt när han levde. Slagfältsarkeologi, en tämligen ny gren inom arkeologin, har slagit igenom i hela västvärlden och till dessa undersökningar kopplas nu historiska föreningar som vill återuppliva sammandrabbningarna. På Gotland har utgrävningar de senaste åren företagits vid Mästerby myr och slagen mot danskarna med Valdemar Atterdag år 1361 ska i...

Våtmarksgravarna i österbotten, mysterium på väg att lösas?
förf: Anna Wessman
ID-nr: 2011:2:2 tecken: 11407

I början av förra seklet påträffades i Finland ben från 98 människor blandade med djurben omkring en källa. Ända sedan dess har arkeologerna grunnat över varför de placerats där. Offer? Bödelsplats? Massaker? Med ny genomgång av fynden är man kanske sanningen på spåren.

Levänluhta i Storkyro socken i Österbotten är en av de mest kända och mytomspunna arkeologiska fyndplatserna i Finland. Platsen är ett idag ett sankt område omringat av åkermark. Fynden består av spridda människo- och djurben samt av föremål som främst kan kategoriseras som gravfynd daterade till vendeltid, 550-800 e.v.t. Arkeologiska undersökningar har gjorts i flera omgångar mellan år 1886 och 1984. Inalles finns det bevarade ben från 98 individer, vilket är ett häpnadsväckande stort antal med tanke på den sura finska jordmånen. Tidigare forskning har tolkat platsen som antingen en offerplats, bödelsplats eller som ett gravfält för trälar eller epidemioffer. Dessa tämligen mörka tolkningar har troligtvis grundat sig på tanken om att platsen varit ett kärr under järnåldern. Växtprover har dock påvisat att platsen ursprungligen varit en liten sjö, vilket förändrar tolkningen.

Platsen omnämns för första gången år 1674 men de första utgrävningarna görs först år 1886 under ledning av Vasa Lyceums dåvarande lektor, Oskar Rancken. Han...

Egyptisk verklighet - stöld och plundringar
förf: Maria Nilsson
ID-nr: 2011:2:3 tecken: 3524

Trots att ett fåtal turister nu vågar sig tillbaka till Egypten står många arkeologiska platser utan besökare, och många arkeologiska utgrävningar har avråtts i väntan på en politisk stabilisering. De internationella arkeologer som trotsat oroligheterna och utför sina utgrävningar som planerat får ta del av det kanske mest uppenbara problem som hotar Egyptens antika lämningar och material: plundringar och förstörelse. 

Det mest uppmärksammade angrepp på antika föremål skedde under revolutionens inledande dagar, då det egyptiska museet i Kairo blev bestulet på 54 föremål, däribland förgyllda statyetter och smycken tillhörande den välkända pojkkungen Tutankhamon. Ett fåtal föremål har nu återlämnats till museet, och internationella media uppmanar konsthandlare och museer till extra uppmärksamhet. 

Ett arkeologteam från Tjeckien som arbetar vid pyramiderna i Abusir, söder om de välkända pyramiderna på Giza-platån, har nyligen rapporterat ett par hundra tjuvgrävningar i området, inklusive inbrott i deras arkeologiska magasin. 

I Saqqara, hem för Djosers trappyramid, tog sig tjuvarna in i ett antal gravar och kom över två s.k. ”falska dörrar”. Ett sextiotal tjuvar bröt sig in, via ett tunnelsystem, i Giza-pyramidernas magasin och fick med sig flera lådor med arkeologiskt material. Rapporter från de närliggande pyramiderna i Dashur visar på liknande förstörelse. 

Arkeologiska magasin...

Vikingar åter på väg ut i Europa
förf: Birgitta Gustafson
ID-nr: 2011:2:4 tecken: 3032

Vikingatid och vikingar röner stort intresse ute i Europa. Nu arbetar Historiska museet med en ny utställning som ska gå på turné och som visar några av de många praktfulla och intressanta fynd som finns i museets ägo.

Historiska museet i Stockholm arbetar just nu med en stor internationell vandringsutställning om vikingar, We Call Them Vikings – Vi kallar dem vikingar. Utställningen är uppbyggd runt unika föremål från Historiska museet, varav flera aldrig tidigare visats utanför Skandinavien.

Inte på flera decennier har en så omfattande utställning rest runt i vikingarnas spår. Första stopp är Drents Museum i Nederländerna, där We Call Them Vikings öppnar i början av maj nästa år. Utställningen är därefter tänkt att turnera över hela Europa, men också i andra delar av världen.– Vikingatiden är en mytomspunnen period i Skandinavien och vikingen har blivit något av en internationell kändis, säger Katty Hauptman Wahlgren som är projektledare för utställningen.

Utställningen ger inblickar i livet hemmavid, dödens ritualer, hantverkets betydelse, mytologins kraft och de vikingatida skeppens symbolik. Genom sju olika teman får besökaren djupdyka ner i vikingarnas värld, en värld som har förändrats genom de senaste årens arkeologiska upptäckter. Gamla stereotyper ifrågasätts och vikingarna visar sig vara mer mångfacetterade och...

Bockstensmannens rätta tidsålder
förf: Pablo Wiking Faria
ID-nr: 2011:2:5 tecken: 7530

Trots omfattande forskning om Bockstensmannen har man tidigare inte kunna datera honom mer precist än till 1300-talet – alltså en hundraårsperiod. För oss på Länsmuseet Varberg som arbetet med Bockstensmannen under senare år har den dateringen inte känts tillfredsställande. Vi har velat få en mer exakt tid när Bockstensmannen levde, bland annat för att kunna sätta in honom i ett historiskt sammanhang och kunna resonera om vilken sorts människa han kan ha varit.

Vi startade därför ett forskningsprojekt för att med den senaste tekniken få mer kunskap om Bockstensmannen. Vi ville veta mer om både mannen, kläderna och tidpunkten när han levde. Ledande forskare i Sverige inom osteologi, odontologi, DNA-analys, isotop-analys, kol-14 analys, dendrokronologi, medeltida dräkt, sägner, landskapsanalys, arkeologi och historia har engagerats. Vi har även arbetat med att återskapa Bockstensmannens ansikte. 

Dessutom har vi sökt ta reda på en mer precis tid för när Bockstensmannen blev mördad och nergrävd i Bockstens mosse. Resultatet av dateringsundersökningarna blev att Bockstensmannen med största sannolikhet blev dödad under tiden 1350-1370. Vi har därmed lyckats precisera tiden från en hundraårsperiod till en tjugoårsperiod, och förmodligen kommer vi inte att kunna bli mer precisa. Resultatet är utmärkt för analyser om Bockstensmannens tid...

Sjönk efter brand ~ hittas efter tvåhundra år
förf: Marinmuseum
ID-nr: 2011:2:6 tecken: 2553

Hon sjönk 1793 utanför Karlskrona efter att ha satts i brand av exploderande krutdurkar. Nu står det klart att marinarkeologerna har funnit resterna av henne – efter 218 år i djupet. I höst kan de marinarkeologiska undersökningarna inledas av Dygden.

Det har funnits vissa tveksamheter, men nu är det konstaterat. Vraket som hittades utanför Karlskrona förra året är linjeskeppet Dygden. Sjöhistoriska museets marinarkeolog Patrik Höglund var en av dem som dök på Dygden i höstas. Nu har han presenterat sin rapport om vraket vid ett Marinarkeologiskt seminarium på Marinmuseum. 
– Allt pekar på att det är Dygden som ligger där ute, säger Patrik Höglund som också projektleder arbetet.

Konstaterandet betyder att vraket blir intressant ur ett historiskt perspektiv eftersom det är det enda av skeppskonstruktören Fredrik Henric af Chapmans linjeskepp som finns kvar fullt utrustat i svenskt vatten.
– Förhoppningsvis kan vi påbörja utgrävningar till hösten. Det ska i så fall bli intressant att se vad som finns kvar under sedimenten, säger Patrik Höglund.

Den 29 juni 1793 drabbas det svenska linjeskeppet Dygden av det som är alla sjömäns stora skräck – elden kommer lös och når krutdurken. Fullt rustad och vid ankar strax utanför Karlskrona exploderar skeppet som några år tidigare deltagit i...

Gyllene tid i Gaza - bronsåldern
förf: Peter M Fischer
ID-nr: 2011:2:7 tecken: 10759

Gaza stads historia sträcker sig drygt femtusen år tillbaka även om området i Mellanöstern har bebotts sedan äldsta stenålder. De första utgrävningarna av Tell el-Aijul, kalvarnas kulle, genomfördes på 1930-talet av en brittisk egyptolog. Många av de framgrävda fynden spreds till västvärldens museer. För dygt tio år sedan inleddes en palestinsk-svensk arkeologisk undersökning i Gaza.

Området där Gaza ligger betecknas ofta som Södra Levanten. Exakt hur Levanten ska avgränsas är svårdefinierat, men man brukar säga att den omfattar den sydöstra delen av dagens Turkiet, Syrien, Libanon, Israel, Jordanien och de palestinska områdena, d.v.s. Västbanken och Gaza, ned till Egypten.

Gaza var bebott redan under stenåldern, men den första kulturella blomstringen skedde under bronsåldern, som i det här området sträcker sig från 3 600 till 1 176 f.v.t. Den brukar delas in i den tidiga, mellersta och sena bronsåldern. 

Övergångsperioden till den sena bronsåldern kännetecknas av en mycket långsam och gradvis kulturell förändring som avspeglar sig i de utgrävda föremålen. 

Den bäst dokumenterade bosättningen från den tidiga bronsåldern är Tell es-Sakan (Bosättningens kulle) som ligger ungefär 6 km söder om den moderna staden Gaza. 

Denna mer än 5000 år gamla stad upptäcktes av ren slump: arkeologer hade...

Intervju: Slagfältsstrider spelas upp på nytt
förf: Birgitta Gustafson
ID-nr: 2011:2:8 tecken: 2409

En gren av arkeologin som blivit populär under senare år är den så kallade slagfältsarkeologin. Populär har också en rörelse, som finns över hela Europa, blivit,nämligen den att återskapa forntida militära slag. I sommar kommer man på Gotland att spela upp de medeltida slagen från 1361. Men varför ska man återuppliva gamla krig? 

Invasionen 1361 bestod av ett antal strider över hela Gotland. Den strid som är mest känd är slaget vid ringmuren genom de unika fyndrika massgravarna vid Korsbetningen. Fynden ger oss en mycket tydlig bild av utrustningen på ett slagfält, samt av hur striden utkämpats. På senare tid har även delar av slagfältet vid Mästerby grävts ut och gett unik kunskap om vad som skedde där. Läs om det på nästa sida.
– Att återskapa medeltiden genom att iscensätta slag är ett sätt att göra historien tillgänglig, säger Maria Nejman, som är projektledare för Battle of Wisby 1361. Det var ju viktiga historiska händelser, de slag som stod på Gotland för 650 år sedan. Tusentals människor dog i striderna.

Genom projektet kommer besökaren få en realistisk bild av de två medeltida striderna vid Korsbetningen och Mästerby. Inom projektet har man noga kartlagt hur man slogs, med vilka vapen...

Jakten på slaget vid Ajmunds bro
förf: Maria Lingström
ID-nr: 2011:2:9 tecken: 10251

Arkeologen böjer sig ned och plockar upp järnföremålet, ännu en handsmidd krokig spik. Tålmodigt svingar han sin metalldetektor, får ett nytt järnutslag, gräver upp föremålet och står plötsligt med en pilspets i handen. I ett huj kastas han i tanken 650 år tillbaka i tiden och inser att detta kan vara ett huvudspår i jakten på var exakt det mytomspunna medeltida slaget i Mästerby stod mellan danskar och gutar år 1361.

Den 1 maj 1361 skickade svenske kung Magnus Eriksson ut ett varningsbrev till Visby, där han uppmanade alla att hålla vakt vid staden, muren och hamnarna, eftersom några av våra fiender sammansvärjer sig till vår och hela rikets skada och fördärv. Ingen vet om och hur varningen hörsammades. Omkring den 22 juli siktades den danske kung Valdemar Atterdags skepp utanför Gotland. Han hade genom briljant politik enat ett splittrat danskt rike och dessutom utökat det genom att året innan ha erövrat Skåne och Blekinge, och i juni samma år Öland. Efter landstigning någonstans på Gotlands västkust och en mindre sammandrabbning, där utgången var avgjord redan på förhand på grund av den fientliga styrkans storlek och stridsvana, tågade den danska hären mot Ajmunds bro i Mästerby socken, en plats som...

Magnus Ladulås grav öppnad på nytt
förf: Birgitta Gustafson
ID-nr: 2011:2:10 tecken: 3443

Nu har Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm öppnats på nytt för att analyser och DNA-provtagning ska göras på de skelettdelar som finns i graven under april och maj. Undersökningarna leds i samarbete med Medeltidsmuseet i Stockholm av fil.dr Maria Vretemark, osteolog vid Västergötlands museum. Även docent Gunilla Holmlund och fil.dr Andreas Tillmar, Rättsmedicinalverket i Linköping samt docent Anders Götherström, Uppsala universitet kommer att delta i DNA-provtagningen och de efterföljande analyserna.

I Magnus Ladulås grav finns kvarlevor efter sju personer som begravts mellan 1290 och 1360. Syftet är att fastställa släktskapet i Bjälboätten.
– I första hand vill vi ta DNA-prov på de sju personer som ligger i graven. De är släktingar till Birger Jarl, barn och barnbarn bland annat. Genom att ta DNA från de här individerna så kan vi matcha det med vad vi fick fram vid graven i Varnhem och därmed säkerställa att det är Birger Jarls grav i Varnhem, säger Maria Wretemark. Den öppnades år 2002 och prover togs på Birger Jarls kvarlevor.

– Vi inom Rättsgenetiken vid Rättsmedicinalverket, ser det som värdefullt att delta i den här typen av projekt med komplexa släktskapsfrågeställningar. Det finns många nya statistiska och laborativa metoder som lämpar...

Krönika: Kulturvärden - en tärande kostnad?
förf: Björn Magnusson Staaf
ID-nr: 2011:2:11 tecken: 2458

Kulturdepartementet presenterade i februari en promemoria betitlad Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området – vissa ändringar i kulturminneslagen. Huvudförslaget i skrivelsen är att företagaren i framtiden ska utse den som ska utföra uppdragsarkeologiska undersökningar. Om förslaget genomförs förändras förutsättningarna för kunskapsuppbyggnad om det förflutna radikalt i Sverige.

Det är kostnaderna för arkeologin som helt och hållet står i fokus i den 60-sidiga departementspromemorian. Man kan bland annat läsa: Genom ökad konkurrensutsättning kommer emellertid de arkeologiska undersökningarna att upphandlas till lägre kostnader. Såväl statliga som kommunala som enskilda aktörers inköpskostnader kommer därmed att minska. Om kostnaden ska diskuteras vore det väl rimligt att ställa frågan vad det är man betalar för – vad är det för värden som denna arkeologi skapar? Ytterst handlar det om de värden som finns omkring oss i form av kulturlandskap och lämningar som speglar historiens djup i tillvaron. Resonemang kring kvalitet och kunskapsuppbyggnad lyser dock med sin frånvaro. I texten nämns inte heller något om uppdragsarkeologins förmedlande verksamhet, som når ut till fler och fler människor. Borde inte frågan vara hur man ska få bästa möjliga arkeologi till rimligaste pris? 

Svensk uppdragsarkeologi håller ur ett internationellt perspektiv en mycket god kvalitet. Om verksamheten i framtiden inskränks till...

Människobenen vid Motala ström
förf: Ann Westermark och Jimmy Axelsson Karlqvist
ID-nr: 2011:2:12 tecken: 5831

De arkeologiska undersökningarna av det mesolitiska boplatskomplexet vid Strandvägen i Motala har gett nya oväntade resultat som ger platsen nya dimensioner. Fynd av människoben och spår av järnframställning ställer en rad frågor både om platsens ålder och funktion.

Strax före jul schaktade vi fram en liten yta alldeles intill fastigheten Strandvägen 3 i Motala. Närheten till strömmen gjorde att ”hålet” snabbt fylldes med vatten och vi blev tvungna att länspumpa. När vi så fortsatte att gräva i den sörjiga leran dök det plötsligt upp två ben efter människa! Mot bakgrund av den mesolitiska boplatsundersökningen i området så var förhoppningarna eller kanske snarare förväntningarna att benen skulle dateras till just äldre stenålder. Vi plockade upp dem med stor varsamhet och projektledaren Fredrik Molin körde själv benen hela vägen till Ångströmlaboratoriet i Uppsala för kol 14-analys. 

I väntan på resultatet inleddes arbetet med att bearbeta det stora, dryga materialet från fältsäsongen 2010. Bland fynden märks en hel del människoben som har legat utspridda längs med kanten av Motala ström. Även kollegorna på Stiftelsen Kulturmiljövård hittade ben efter människa under förra årets undersökningar. I en våtmark norr om strömmen låg flera kranier. Vi såg därför framför oss hur de nyfunna benen skulle...

Tio år av svensk utgrävning i Pompeji
förf: Monica Nilsson
ID-nr: 2011:2:13 tecken: 6652

För ett par månader sedan gick det ut ett pressmeddelande att svenska arkeologer lämnar Pompeji efter tio år av undersökningar. Det är inte riktigt sant. Helt nyligen fick det svenska Pompejiprojektet Lund som bas då projektledaren Anne-Marie Leander Touati blev professor i Antikens kultur och samhällsliv på Lunds universitet. Pompejiprojektet har flyttat med henne via Stockholms universitet från Svenska institutet i Rom där det började sina dagar och blev en realitet år 2000. Projektet är i full gång med anläggandet av en forskningsplattform på internet och med planer på fältarbete i åtminstone ett par år framöver – det är ett arbete som i högsta grad är fortgående. Däremot kan man säga att projektet nyligen firat tio år och födelsedagsbarnet är en pigg krabat som fortfarande är nyfiken på livet i Pompeji för 2000 år sedan!

Genom åren har många resultat nåtts, varav en del varit överraskande. Mest sensationellt var kanske att det under den antika staden finns resterna av en bronsåldersby som även den var utsatt för ett vulkanutbrott. Men projektets huvudsyfte var att dokumentera och analysera lämningarna från år 79 i ett helt kvarter kallat Insula V 1. Här fanns möjligheten att undersöka inte bara husen och deras invånare...

Artefakten: Gruvbrytning – från tartesser in i vår tid
förf: Birgitta Gustafson
ID-nr: 2011:2:14 tecken: 928

Detta fotografi är taget i den spanska gruvan Rio Tinto i provinsen Huelva runt år 1915. Metoderna och hjälpmedlen skiljde sig då inte så mycket åt från den tid som representeras i blickfånget – nämligen lämningarna av ett romerskt vattenhjul i mitten och som använts i gruvdriften. Senare forskning har visat att de sydspanska gruvorna har en ännu längre tradition. Här bröts sannolikt koppar redan på stenåldern för minst 5000 år sedan i en av Europas tidigaste gruvor. Det tämligen okända folket/kulturen tartesserna utvecklade sedan silver, tenn och jänrbrytning långt innan fenicierna hade hunnit dit. Aristoteles nämner detta folk. Nu försöker arkeologer belägga denna tidiga gruvhantering, som även tycks stått i kontakt med tenngruvorna i Britannien under keltisk tid. Här finns ett museum, Museo Minero, som visar gruvans långa historia. Området är efter tusentals år av exploatering kraftigt förorenat.

PA...

Böcker
förf:
ID-nr: 2011:2:15 tecken: 16173

Fjädrundaland Trögd
Det medeltida Sverige Uppland
Sigurd Rahmqvist
Upplandsmuseet

Det vetenskapliga verket Det medeltida Sverige har nu kommit med sin nionde Upplandsdel. De tretton socknarna i landskapets sydvästra del vid Mälaren presenteras med hjälp av landskapshandlingar från medeltiden och 1500-talet samt andra källor.

Här får vi veta mycket om ägo- och skatteförhållanden som t.ex. skattejord, frälsejord, sockenkyrkojord etc. Också de äldsta beläggen för byarnas eller gårdarnas namn redovisas. Dessutom innehåller boken kyrkobeskrivningar, bl.a. av Härkeberga kyrka med välkända kalkmålningar av Albertus Pictor, och uppgifter om runristningar.

Boken kan först verka svårgenomtränglig för allmänt bruk men författaren underlättar läsningen med ett mycket pedagogiskt upplägg där begrepp och förkortningar förklaras noggrant. Här finns också massor av ingångar för den som är intresserad av släkthistoria (ett omfattande personregister) eller av svensk historia i allmänhet (Gustav Vasa träder fram i handlingarna som en stor jordägare som maktfullkomligt kommenderar sina fogdar och landbor). Ett ortregister och ett stringent, tydligt kartmaterial gör det lättare att orientera sig. 

I små notiser kommer medeltiden oss närmare. I ett brev som tar upp överlåtelse av jord från två lågfrälse män, som gjort sig skyldiga till mord eller dråp i Kungs-Husby socken år 1385 sägs exempelvis att de...

Nyheter
förf:
ID-nr: 2011:2:16 tecken: 3558

Falbygdens stenålderslandskap

Nya tolkningar av megalitgravarna och dess funktion
På Falbygden i centrala Västergötland finns en av norra Europas största koncentrationer av megalitgravar från den yngre stenåldern (4000-1500 f.v.t.). En ny avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet visar nu att dessa så kallade gånggrifter inte byggdes för att synas över stora områden. Istället förefaller de nästan vara dolda i landskapet.

Tony Axelsson, doktorand och arkeolog vid Västergötlands museum, har undersökt hur stenålderslandskapet på Falbygden såg ut och hur människorna på den tiden förhöll sig till sin omgivning. Med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS) har han producerat digitala kartbilder som visar att gånggrifterna inte förefaller vara tänkta att exponeras på större avstånd. Hans slutsats är att boplatserna och gånggrifterna var separerade från varandra, att det föreligger en form av rumslig separation.

Avhandlingen diskuterar också arkeologins tolkningsmodeller. Tony Axelsson argumenterar för en landskapsarkeologi som går från betraktade landskap till levande landskap.

www.hum.gu.se


Tre stockbåtar från medeltiden
Långmyrsjöns båtar har nu kol 14 daterats

Länsmuseet Gävleborg har tagit prover och låtit kol-14 datera tre stockbåtar som alla påträffats i Långmyrsjön, Bjuråkers socken. De har varit kända sedan länge men ingen har kunnat fastställa exakt ålder. Två av båtarna förvaras på hembygdsgården i...