|
Prenumerera!
Beställ
nr 2/03!
Innehåll
nr 2/03:
De
vise männen från Lunda
Jan
Dunér
Torpa
stenhus - arkeologi i en medeltida borg
Magnus
Stibéus
Vilka
var Hannibals elefanter
Richard
Holmgren
Slagfältens arkeologi ger oss ny
kunskap
Tomas
Englund
Isländska biskopssätets historia,
skriven i jord
Ragnheidur
Traustadottir och Magnus
Hellqvist
Följ spåren av romerska Limes
Leo
Lönnbrink
Det
bästa hos människan...
Maria
Vretmark och Sabine Sten
Kensingtonstenen
- en arkeologisk följetong
Per
Liljeström
Omslag:
Älghuvud i skiffer funnet vid
utgrävningarna på Bjästamon
foto: Pehr Lindholm
Föregående
nummer
Nr
1/03
Nr
4/02
Nr
3/02
Nr
2/02
|
-
- Arkeologin
i nya uppdrag
Välkomna
till detta sommarnummer av Populär
Arkeologi, vilket både innehåller
tips på resor och utgrävningar och
det senaste inom arkeologin!
Mycket intressanta är de funna
statyetterna i sörmländska Lundaoch
utgrävningarna där, som kan kasta
nytt ljus över järnålderns
människors tankevärld. Den
offerlund som påträffats bär
alls inte spår av historieskrivaren -
och påvens utsände - Adam av
Bremens bloddrypande beskrivning av
förkristen religionsutövning. I
stället framträder spåren av
en mer beskedlig plats där
brännoffer tillsammans med dyrbarheter
som pärlor och pilspetsar spridits ut
på kullen.
Ofta kryddar olika historieskrivare sina
rapporter med just bloddrypande inslag,
för att lyfta de segrandes eller de
förlorandes historia. Och förvisso
har striderna genom mänsklighetens
historia varit blodiga, men ibland står
sanningen mer att finna bland de arkeologiska
fynden än hos det skrivna ordet. Det
skrivna ordet är mestadels resultatet av
ett uppdrag. De arkeologiska fynden ligger
däremot så nära en objektiv
sanning man kan komma. Därför
kompletterar historieforskning och
arkeologisk forskning alltmer varandra. Ett
exempel är den nya disciplinen
slagfältsarkeologi, Battlefield
Archaeology, som grundlades så sent som
1983 i USA, då man började att
undersöka slagfältet för
slaget vid Little Bighorn 1876. Slaget blev
en katastrof för den amerikanska
armén. Efter bara några timmar
hade halva det amerikanska regementet
utplånats av siouxer och cheyenner. Och
genom den arkeologiska undersökning som
i nutid företagits har man fått
helt ny kunskap om vad som egentligen
hände vid detta slag. Ett exempel
på mer samtida slagfältsarkeologi
är den utgrävning av en stridsvagn
från första världskriget som
gjorts i Frankrike.
Krig medför ofta plundringar av
kulturarvet i de drabbade länderna. I
så motto skiljer sig vår tid inte
från forntiden. Den amerikanska och
brittiska armén i Irak
förmådde, eller ville, inte skydda
Nationalmuseet och det Historiska museet i
Bagdad. Att förgöra en nations
kulturarv och störta statyer är en
viktig del i en segrarmakts
förödmjukelse av fienden. Irak
är inget undantag 2003. Men det finns en
annan bakgrund till plundringarna. Det
existerar faktiskt en marknad för de
stulna föremålen, som vår
krönikör Staffan Lundén
påpekar i detta nummer av Populär
Arkeologi.
Birgitta
Gustafson
redaktör
-
|