nr 2-2004

Populär Arkeologi 2-2004

De första 200 orden i numrets alla artiklar

• Läs de 50 första orden i artiklar 1986-2004
• Köp artikel-texter som pdf-fil
• beställ nr 2-2004!
• prenumerera!

Forntid knyts samman med nutid
förf: Birgitta Gustafson

Organiskt material bryts fort ned och saknas därför ofta bland de arkeologiska fynden. Sällan finner man därför äldre skelett bevarade i Sverige, utom i kalkrika jordar som exempelvis på Gotland. Detsamma gäller för textilier. Det finns dock mycket gamla kläder och tyger som bevarats, kanske undanstoppade på en kyrkvind eller återanvända i en åkpåse. Vi har några sådana storslagna fynd som Överhogdalsbonaden och bonaden från Skogs. Men även i jorden kan textilfragment överleva. En samling av sådana medeltida fynd finns förvarade på Lödöse Museum på västkusten. Och med hjälp av dem kan man kartlägga hur vi spunnit, vävt och sytt genom tiderna. Textilarkeologi är en av våra mycket spännande områden. I detta nummer får vi veta något om textilskatten i Lödöse och denna gamla handelsstad vid Göta Älv. Arkeologi handlar inte enbart om en avlägsen forntid. Det finns även samtidsarkeologi som till exempel industriarkeologi eller varför inte sopornas arkeologi. Man kan också närma sig forntiden genom att se på samtiden och dess syn och behandling av forntiden genom tiderna. Ett sådant projekt har Rune Edberg genomfört genom att se närmare på historien om Ormen Friske. Skeppet Ormen Friske byggdes i en frisksportaranda på 1940-talet som en kopia av det...

Textilier som arkeologiskt arv
förf: Sonia Jeffery och Jan Johansson

Våra textila lämningar berättar en spännande historia. En del förhistoriska textilier finns bevarade i Skandinavien, som Gerumsmanteln från romersk järnålder, fynd i danska kistgravar, Överhogdalsbonaden från 900-talet och fynd i vikingatida Birka. Från medeltiden ökar fynden, flera textila arkeologiska lämningar har påträffats i Lödöse på västkusten, en gång en blomstrande handelsstad. Att textilier bevaras i kulturlager är sällsynt. Organiskt material förmultnar och påträffas därför sällan eller aldrig vid arkeologiska undersökningar. Den stora samlingen av textilier från Gamla Lödöse i Västergötland är därför ett viktigt kulturarv. Lödöse var en av de första städerna i det medeltida Sverige. Idag finns inga synliga lämningar kvar. Ett mycket omfattande arkeologiskt fyndmaterial och skriftliga källor ger oss dock en bild av historien. Om Skara var kyrkans stad i Västergötland var Lödöse handelns. Det goda kommunikationsläget vid Göta Älv var en förutsättning för stadens uppkomst och existens. Under flera århundraden var Lödöse Sveriges enda möjlighet till kontakt med Västerhavet och vägen till internationella kontakter. Staden var en strategisk utpost vid Sveriges västliga gräns mot Norge och viktig kugge i organisationen av riket. Arkeologiska undersökningar visar att staden förefaller ha sitt ursprung i det sena 1000-talet. Kulturlagren visar på en kraftig tillväxt under 1100- och...

Ormen Friskes sjödrama - arkeologisk förklaring efter 50 år
förf: Rune Edberg

Förr intresserade sig arkeologer mest för forntid och medeltid. Så är det inte längre. Också sentida och nutida händelser eller förhållanden kan på ett givande sätt studeras utifrån materiella lämningar och fynd. Kombinationen med de många andra källor, som det moderna samhället badar i, utgör en vetenskaplig utmaning av nytt slag. Samtidsarkeologi kan heller inte väja för socialt och politiskt kontroversiella tolkningar. Läs här historien om Ormen Friske där förhistorien blandas med samtiden. Den 22 juni 1950 förliste Ormen Friske, en kopia av ett vikingaskepp, på Nordsjön och 15 unga män drunknade. Denna tragiska händelse har jag studerat både utifrån vrakdelar och föremål som tillvaratogs hos dem som omkom och med hjälp av arkivhandlingar, foton, tidningsartiklar och genom att samla in personliga minnen. Ormen Friske byggdes våren 1949 på initiativ av Sten Schröder, en ledare inom Frisksportförbundet. Förebilden var det norska drygt 23 meter långa Gokstadskeppet, som Schröder beundrat på Vikingaskeppsmuseet i Oslo. Bygget ägde rum vid förbundets kursgård, Stensund vid Sörmlandskusten nära Trosa. Sommaren 1949 seglade Ormen Friske med turister och utställningsbesökare i Stockholm. Den 4 juni 1950 gav sig Schröder och en besättning av frivilliga frisksportare ut på långfärd. Målet var Rotterdam och Paris. Starten ägde stilenligt rum...

Vinlandskartan - är den äkta trots allt?
förf: Per Lillieström

Vinlandskartan är en tematisk världskarta på ett ark pergament, 27,8 x41 cm, som visar kristendomens utbredning från Kina i öster till Vinilanda Insula i väster. Men dess äkthet har ifrågasatts av foskarna. En ny analys av det bläck kartan ritats med ger dock vid handen att den trots allt skulle kunna vara medeltida. Per Lilliesttröm berättar om detta. Vinlandskartan ritades under kyrkomötet i Basel 1431-1449, sannolikt i ett Franciskanerkloster I Övre Rhenlandet. Den är bunden samman med en berättelse om Giovanni de Piano Carpinis missionsresa till Mongoliet 1245-1247, den så kallade Tartar- rapporten, som kartan också refererar till. Boken bjöds ut på den internationella marknaden i början av 1950-talet, först i Barcelona sedan i London och slutligen i Genéve där den 1951 förvärvades av en amerikansk bibilofil för att senare doneras till Yale University. Den officiella presentationen av kartan ägde rum 1965 och sedan dess har många försök gjorts för att få den falskförklarad. Kartan är idag värderad till 24 miljoner dollar vilket naturligtvis lockar många att komma med nya fantasifulla förfalskningsteorier, som slås upp stort i tidningarna. Den 30 juli 2002 kom BBC med världsnyheten att brittiska vetenskapsmän vid University College London nu hade konstaterat att Yale-universitetets...

Husby och Sätuna - hur hänger ortnamnen ihop?
förf: Martin Hansson

Vilket samband rådde mellan Husby och Sätuna i Husby-Sjuhundra under järnåldern och vikingatid? Området Husby-Sjuhundra ligger i Uppsalatrakten väster om staden Norrtälje i Uppland runt en stor sjö som heter Lommaren, vilken förbinds i öster med Östersjön via Norrtäljeån. Idag har sjön reducerats nästan helt och finns endast kvar i sin östra del. Under vikingatiden var det dock fortfarande möjligt att nå området via segling på vissa smala fjärdsystem. Skederid och Husby-Sjuhundra socknar har troligtvis haft större betydelse i Mälarlandskapet än vad tidigare forskning visat. Genom unika fornlämningsfynd, omfattande och kontinuerliga gravfält, stora gravhögar, medeltida stor- och sätesgårdar, många och speciella runstenar, kungliga personnamn och viktiga ortnamn ges en bild av att här funnits en mindre centralort i Attundaland. Det faktum att man valde att bygga stenkyrkan i Skedersby först vid slutet av 1200-talet samt att deponerandet av den annorlunda silverskatten i Gullunge skedde så sent som under 1100-talets början ger en bild av att en förändring i detta samhälle skett först en bit in i medeltiden. Det kan då vara så att Skederid fungerat som ett starkt hedniskt fäste under 1000-talet. Det torde dock stå helt klart att Husby tidigt haft med centralmakten...

Ännu en vikingaskatt på Gotland
förf: Birgitta Gustafson

När familjen Lundin på juldagen gick ut i sin nyanlagda trädgård i Kroks i Tofta fann de sitt livs julklapp och överraskning. Vid en nyupptagen stubbe på tomten glimrade det till och de kunde så småningom plocka fram 369 silvermynt och klippbitar. &endash; En mäktig känsla, säger Jeanette Lundin. Tänk om det en gång bott vikingar där vårt hus nu står! Familjen Lundin förstod genast att det var en vikingatida skatt de funnit på sin tomt och ringde så fort som möjligt till Länsmuseet Gotlands Fornsal och anmälde fyndet. Arkeolog Leif Zerpe kom ut och började att undersöka området. De funna mynten togs in till Fornsalen för att analyseras. &endash; Det rör sig om tyska mynt och några engelska som kan dateras till 1020-1050, säger Leif Zerpe. Skatten är normalstor i jämförelse med andra vikingatida silverskatter på Gotland. Dess sammanlagda vikt är 320 gram. Myntskatten är enhetlig och det förekommer inga arabiska mynt i samlingen. Det kan tyda på att det är en gotlänning som grävt ned dem efter en handelsresa till Tyskland. &endash; Det tyder på att det inte är mynt som varit i omlopp i handeln, då hade de haft en mer varierad sammansättning, säger Leif Zerpe. Sannolikt har denna skatt...

Från silvermynt till myntat silver
förf: Johan Holm

Gotlänningarna var så förtjusta i sin vikingatid att de förlängde den med 100 år. Först kring 1150 brukar man säga att medeltiden startar på ön. Flera fenomen uppstår eller förändras under decennierna 1140-60 som gör att man här kan skönja en brytningstid. Det gäller inte minst hur man förändrade sättet att deponera sitt silver. Vad som förändras är bland annat klädesdräkten, smycken, klostret i Roma uppförs och de bildstensformade runstenarna upphör att resas. Men mest uppenbart är nog skillnaden i hur man deponerade sitt silver. Det finns flagranta olikheter mellan sena vikingatida silverdepåer (1100-1150) och tidiga medeltida silverdepåer (1150-1200) på Gotland. Men också bara genom att studera gruppen tidiga medeltida silverdepåer i sig kan man skönja ett mönster som ger oss en pusselbit om Gotland under perioden. På Gotland har det hittats sju silverdepåer från mellan 1150 och 1200. Alla sju innehåller nästan uteslutande mynt, och dessutom bara en typ av mynt, nämligen en grupp med hjulkors på ena sidan och kyrka på andra sidan, vilket också antas vara Gotlands första eget präglade mynt. Den stora silverdepån i Burge, Lummelunda socken (1143), brukar sägas vara den sista vikingatida silverdepån på Gotland. Den är en av tio depåer som nedlagts mellan...

Krönika: Gudhems klosterruin - Ipren 1-1
förf: Anja Praesto

De blivande svenska mästarna ligger bra till. Men när Stefan Liv spräcker nollan i ett av mötena mellan Färjestad och HV71 vrålar familjens tonåring, slänger sig på golvet och ålar. Ishockey är upplevelse. Alla talar om upplevelse nu förtiden. Upplevelseindustrin står för nära 5 procent av Sveriges BNP, upplyser bland andra KK-stiftelsen. Story-telling, edutainmnet och artisteri är exempel på ingredienser som står för tillväxt och samhällsutveckling. I takt med att traditionell tillverkningsindustri minskar står tilltron till tjänstesektorn. Upplevelsesektorn sägs kunna bli Sveriges räddning. Men ishockey, eller sport över huvudtaget, uppges inte tillhöra upplevelseindustrin. KK-stiftelsen har för att hitta tillväxtsektorer i Sverige delat upp upplevelseindustrin i 13 delområden och här finns sport inte med. Motivet är att drivkraften är tävlingsmoment eller pengar samt att idrotts-Sverige redan har sina strukturer. Däremot är scenkonst, arkitektur, media, mode och musik några av delområdena. Men historia, arkeologi eller något som andas kulturarv är inte definierat. Är det möjligen så att detta anses höra hemma i delområdena "upplevelsebaserat lärande" eller "turism/besöksnäring"? Som entreprenör för kulturarvsturism känns det trist att kulturarvet inte tilldelats en egen rubrik. Historia och arkeologi är alltså inte ens i nivå med reklam eller foto som upplevelse. Mycket...

Efter isen - Norrlands äldsta boplats
förf: Ingela Bergman

För 9800 år sedan slog sig en grupp människor ned på krönet av liten holme i norra delen av en stor sjö, vilken omfattade de nuvarande sjöarna Gublijaure, Lullebådne, Kakel och Hornavan. Vid utgrävningar vid Dumpokjauratj i Arjeplog har man nu påträffat de äldsta mänskliga lämningarna i Norrland och belägg för den allra första renjakten! De arkeologiska och paleoekologiska undersökningarna tyder på att isen dragit sig tillbaka mycket tidigare än man hittills trott. Kunskapen om de allra tidigaste bosättningarna i Norrland har hittills varit mycket begränsad. Ett fåtal boplatser med dateringar till tiden omkring 7000 f.kr. var kända och de förekom glest spridda över ett vidsträckt område. Ytterligare en försvårande omständighet bestod i att säkert daterade fyndsammanhang saknades. Avsaknaden av boplatser och daterade fynd innebar att tolkningar av kulturtillhörighet, invandringsvägar och bosättningsmönster stannade vid löst grundade spekulationer. Vår utgångspunkt för det forskningsprojekt, som inleddes för fem år sedan, var att avsaknaden av tidigt post-glaciala boplatser kunde bero på ett "systemfel", såtillvida att de arkeologiska inventeringar som under årens lopp genomförts i samband med vattenkraftsutbyggnader, endast i undantagsfall berört mesolitiska boplatslägen. Regleringarna omfattade vattendragens nutida strandpartier, men om sjöarnas stränder förskjutits sedan istiden, skulle äldre strandområden ligga utanför berörda markskadeområden...

En stormannagård växer fram
förf: Bodil Hedberg Petersson

Strax söder om Älvängen i Ale kommun pågår bygget av ett par vikingatida hus som ska komma att bli en del av en vikingatida stormannagård. Inte långt ifrån den plats där man har funnit resterna efter två skepp, det ena daterat till 900-talet, Äskekärrskeppet, och nu utställt på Göteborgs Stadsmuseum. Bygden präglas av Göta älv, och med den ett flitigt handelsutbyte, transporter och kommunikationer. Flera fynd i området visar att det har funnits en eller flera vikingatida stormannagårdar i området. Göta älvs kontakt med havet och Europa fick allt större betydelse under vikingatiden. Från Göta älvdalen skeppades järn och timmer, hudar, pälsskinn, smör, ost och levande boskap. Från Europa och andra områden fraktades salt, ulltyger och ibland varor som siden, keramik, glas och ädelstenar. Ett skepp återfanns 1933 i Göta älvs strandkant i byn Äskekärr. Det var ett 16 m långt handelsskepp helt byggt i ek som kunde ta mycket last. Det andra skeppet återfanns i närheten 1994 och är av samma typ. Ytterligare virke som kan komma från andra skepp har tillvaratagits och daterats. Uppbyggnaden av gården i Ale sker stegvis och den del som nu byggs är dels ett treskeppigt boningshus i stavverksteknik,16 m långt och...

Järnframställning på vikingatiden
förf: Lars-Erik Englund

Redan för 3 000 år sedan började människor tillverka järn, för husbehov och handel, i det område som nu är Sverige. Men arkelogerna har inte vetat hur själva tillverkningen gick till. Efter 18 års efterforskningar i Västergötland &endash; noggranna arkeologiska undersökningar och åtskilliga experiment i rekonstruerade ugnar har många av frågetecknen rätats ut kring tillverkningen. Här får du följa med tillbaka till vikingatiden och en skildring av hur järnframställning skulle kunnat gå till. Det var tidigt om morgonen. Frosten nöp hårt i gräsbladen när Sigurd tillsammans med sina 16-åriga tvillingar Erik och Gun vandrade stigen utmed bäcken till järnframställningsugnarna som de hade byggt i förra veckan. Vägen från gården nere i dalgången slingrade sig runt sten, tall och björk, gjorde slutligen en vid sväng runt en myr, innan den mynnade i en röjd skogsglänta. I en av kolningsgroparna rykte det fortfarande en aning. Rök steg sakta likt dansande älvor i solstrålarna som silade genom träd och bladverk. Förra veckan kolade Erik och Gun den ved pappa hade huggit tidigare på våren. Fyra övertäckta kolningsgropar hade de turats om att vakta. De rostade malm under tiden, malm som Erik och Sigurd hade tagit upp ur myren under våren och lagt på...

Hundra år av kinesisk arkeologi
förf: Magnus Fiskesjö

Shih Chang-ju, en av de märkligaste personligheterna inom samtidens arkeologi, var nog en av världens första nittioåringar med egen epostadress, en outtröttlig forskare ständigt beredd på nya utmaningar. Här berättar Magnus Fiskesjö om hundra år av kinesisk arkeologi. Shih Chang-ju deltog som ung praktikant redan i början av 1930-talet i de legendariska utgrävningarna av den kinesiska bronsåldersstaden från Shangtiden vid Anyang, i hemmaprovinsen Henan. Sedan fortsatte han med arkeologi hela livet, mer än sjuttio år! Hans arbetsplats var och förblev nästan obrutet Academia Sinica, det samlade forskningsinstitutet i den unga kinesiska republiken som upprättades för att modernisera Kina efter kejsardömets fall 1911. Det var främst akademin, och dess Institut för historia och filologi, som organiserade den inhemska arkeologin från slutet av 1920-talet och framåt efter svensken Johan Gunnar Anderssons sensationella första utgrävningar av den kinesiska förhistorien (se Populär Arkeologi 4/2000). Man fokuserade istället på bronsåldern, som fanns nämnd i historiska urkunder och som man brann av iver att utforska med den nya arkeologin som redskap. Arkiv med orakelben En av de stora höjdpunkterna var upptäckten av ett mer än tretusen år gammalt arkiv med orakelben, stora travar av skulderblad från boskap, eller av skalen från sköldpaddor...

Vikingaspår i England kartläggs
förf: Current Archaeology nr 190

Hur var det egentligen med vikingarna i mellersta England? Kom de som invandrare från Skandinavien eller handlade det om att vikingahövdingar helt enkelt kom att ersätta anglosaxiska småkungar? Den frågan har stötts och blötts inom den brittiska vikingaforskningen. Hittills har man inte trott på en storskalig invandring från Skandinavien eftersom så få artefakter, fynd, från vikingarna påträffats. Man har mest haft källor som Domesday Book, lokala ortnamn och dialekter som stöd för en sådan invandring eller erövring. Men nu har flera fynd påträffats i Lincolnshire genom en metalldetektor-undersökning, som kan komma att ändra den uppfattningen. Det finns många ortnamn som slutar på -by och -thorpe, vilket är ett tecken på att en mer storskalig bosättning funnits i landskapet. Undersökningarna med metalldetektor gav 260 fynd, som bär tydlig prägel av vikingarnas metallkonst. Det gäller broscher, fingerringar, sköldbucklor och likformiga spännen. Fynden låg på relativt grunt djup och var spridda över större områden. Ej genom stratigrafi Fynden är alltså inte "stratifierade" (funna i lagerföljd) vilket är förklaringen till att de ej påträffats vid utgrävningar. Det är med hjälp av metoden med metalldetektorer som de nu kommit i dagen. Och användningen av metalldetektorer har varit en omstridd metod eftersom den ofta använts...

Böcker

Vikingarnas stridskonst Lars Magnar Enoksen Historiska Media Denna bok för oss insiktsfullt in på en odyssé i vikingarnas brutala liv. Det vikingatida samhället var rått och våldet en del av vardagen. Den största faran för vapenföra män låg dock inte vid plundringståg i främmande länder utan på den egna gården. Det lättstötta nordiska hämndbegäret kunde lätt väckas med fel ord vid fel tillfälle. Enligt tradition kunde tvister lösas genom envigskamp, d.v.s. rituell vapenkamp. Krigaridealet och det starka ättesamhället krävde att man började träna kampidrotter och vapenövningar redan i tidig ålder för att härda sinne och kropp. Bemästrandet i vapenkonst var livsnödvändigt för att kunna försvara egendomen och fortlevandet av ätten och släktet. Detta extrema och offensiva krigarideal bland nordborna är troligtvis förklaringen till varför de, trots sitt klena befolkningsunderlag, lyckades kontrollera stora delar av sin omvärld genom våld och plundring under nästan 300 år. Enoksen har efter 15 års forskning plöjt igenom en diger mängd källmaterial vilket har genererat en bok som skiljer sig från det mesta i genren. Hans grundliga genomgång i nordbornas fysiska fostran (där exempelvis den nordiska brottningen glima fyllde en stor funktion), deras stridsövningar, krigarsamhällets uppbyggnad, hur vikingarna var beväpnade och hur de stred ute på...

Sedan sist

Nya utgrävningar vid Spillings För fem år sedan påträffades en av Gotlands största silverskatter i Spillings på norra Gotland. Nu fortsätter undersökningarna. Målsättningen i sommar är att kartlägga det vikingatida gårdsområdet. Huvudsyftet är att söka efter fler av de byggnader som bör ha legat i området. Undersökningen i sommar planeras att genomföras i form av att flera provgropar grävs. Först om en m2 och vid behov utvidgas dessa. Även ett par längre sammanhängande schakt kan bli aktuella. Det område som kommer att vara i fokus för undersökningen är baserat på en tidigare provgropsundersökning. Det berättar Per Widerström, som är ansvarig för Spillingsundersökningarna. Liksom för två år sedan tar man hjälp av amatörarkeologer. Förhistorisk icke-järnmetallurgi Jernkontorets kommitté har som mål att främja forskning rörande "förhistorisk, medeltida och historisk icke-järnmetallurgi och metallbrytning". Nu har man utkommit med ett häfte innehållande de senaste rönen och forskningen i detta ämne, I gruva och grav, metallhantering från bronsålder till nyare tid. Kompendiet är en utmärkt introduktion till detta intressanta ämne och avsikten med det är att inspirera dagens arkeologi- och historiestudenter till att ytterligare studera och forska i metallhantering. Beställes genom Jernkontoret. Rättelser Ja, vi vet! Nolby ligger i Medelpad och ingen annanstans...

beställ numret!
prenumerera!