|
Prenumerera!
Beställ
nr 3/01!
Innehåll
nr 3/01:
Rörmokarna
i Pompeji
Gemma
Jansen
Arkeologer
i Pompeji under 300 år
Birgitta
Gustafson
Från
romersk bältering till svenska tantens
handväska
Susanne
Carlson
Denaren
i Vittene, Från en
falskmyntarverkstad?
Mats Hellgren
Laos
&endash; de stora krukornas land
Birgitta
Gustafson
Marinarkeologiskt
center på Gotland
Birgitta
Gustafson
Var
fanns vikingarnas Vinland?
Fredrik
Ljungqvist Charpentier
De
gåtfulla vägarna i Chaco Canyon
Jan
Broberg
Omslag:
2000 åriga takpannor i Pompeji
foto: Richard
Holmgren
Nr
2/01
Nr
1/01
Nr
4/00
Nr
3/00
|
-
Romerska
kopplingar
Välkomna till höstens
första nummer, som omspänner
nästan hela världen!
Populär Arkeologis läsare kunde
i våras anmäla sig för att
delta i de svenska utgrävningarna i
Pompeji genom ett unikt samarbete med
Svenska Institutet i Rom. Vi fick in
mängder av anmälningar och de
sex personer som var först med sina
fick under två veckor delta i
arbetet i Pompeji. Det blev fantastiska
dagar där volontärerna fick
inblick i hur dagens arkeologer arbetar
på en av världens mest
spännande arkeologiska platser!
Pompeji är en spektakulär antik
lämning, att kliva in genom Porta
Marina är som att i ett slag
förflytta sig till år 79
e.kr.
Idag undersöker arkeologer från
hela världen de olika kvarteren i
Pompeji och också svenska forskare
har tilldelats ett storslaget kvarter i
den antika staden. En stor del av arbetet
består idag av att med moderna
metoder dokumentera allt som hittills
grävts fram i Pompeji. Det säger
sig självt att de metoder som
användes på 1700- och
1800-talet inte var desamma som idag. Och
undersökningarna hade också
till en början en annan inriktning;
det intressanta var då att samla de
skatter och dyrbara föremål som
gömdes i asklagren. Först
på 1800-talet började man att
arbeta arkeologiskt och idag är det
det främst liv och samhälle i
det svunna Pompeji som forskarna
försöker att
kartlägga.
- Vi
ägnar oss därför extra mycket
åt Pompeji i detta nummer och hoppas
också kunna återvända dit
kommande säsonger.
Det finns starka historiska kopplingar mellan
Rom och Sydskandinavien, det visar senare
tids forskning. Nordmännen var
uppskattade legosoldater och flera av de
folkvandringstida guldskatterna vi funnit
här kommer från det romerska
väldet; krigarlöner men också
plundringsgods från ett välde i
upplösning från 300-talet och
framåt. Gravfynd visar att exempelvis
den romerska bälteringen spred sig som
mode upp till våra bygder. En denar som
hittades i Vittene kanske kan spåras
till en romersk falskmyntarverkstad.
Ingångsreportaget visar en annan sorts
romerska kopplingar, nämligen de
otroliga nät av vatten och avlopp som
romarna var experter på att bygga. Dem
kan vi studera på nära håll
i Pompeji där till och med kranar och
vattenkopplingar finns på plats efter
2000 år!
Men vi flyttar oss i detta nummer också
längre ut i världen. En annan
storslagen lämning är de stora
stenkrukorna på Krukslätten i
Laos. De är väl kända men
ännu ej ordentligt undersökta.
Också i Laos arbetar svenska
arkeologer. Läs om dem på sidorna
19-22.
Birgitta
Gustafson
redaktör
|
