|
Prenumerera!
Beställ
nr 3/02!
Innehåll
nr 3/02:
Petra bakom stenkulisserna
(kort
om Petra)
Richard
Holmgren
Gåtfulla
stockar i Martebo
Torsten
Svensson
Här grävs 6000 år fram under nya
E4:an
Jan
Apel
Jakten på de ryska näverbreven
Per
Warmark
Fjälldagboken: Vi hittar flera
gruvhål...
Buljo,
Hermodsson, Klang och
Sohlenius
Marinarkeologi på frammarsch
Birgitta
Gustafson
Hästen - storslagen följeslagare
Sabine
Sten och Maria
Vretemark
Neandertalarna var inga primitiva
asätare
Lars
Larsson
Omslag:
klippstaden Petra i Jordanien från
300-talet f.kr. foto: Richard
Holmgren
Nr
2/02
Nr
1/02
Nr
4/01
Nr
3/01
|
-
- Hur
behandlar vi
fornlämningarna?
När arkeologerna gör en så
kallad slutundersökning, det vill
säga undersöker och gräver
ut allt material på en plats,
innebär det att man för all
framtid förstör detta
fornlämningsområde. Det är
därför av mycket stor betydelse
att arkeologerna lämnar en
omsorgsfull rapport om allt de hittar vid
en utgrävning. Det är
också därför de
kulturmiljövårdande
myndigheterna är restriktiva med att
ge tillåtelse till utgrävningar
av fornlämningar. Undantagna är
de så kallade
exploateringsgrävningarna, på
andra språk benämns de ofta
nödgrävningar. De genomförs
då vårt moderna samhälle
har behov av exempelvis nya vägar,
järnvägar, bostäder eller
fabriker i områden med
fornlämningar.
De flesta utgrävningar du kan
läsa om i Populär Arkeologi
är just sådana
exploateringsgrävningar. Platsen
för nybyggena undersöks
noggrannt, föremålen tas
därifrån till museer och
för konservering och slutligen
läggs hela området igen
&endash; byggarna tar över. Exempel
på stora samtida
exploateringsgrävningar är
Öresundsbron, E 22:an i
Småland, Botniabanan och nya E 4:an
i Uppland. Den senare kan du läsa om
i detta nummer av Populär Arkeologi.
Lämningarna spänner över
6000 år!
Det finns naturligtvis fornlämningar
som har stått i landskapet i
tusentals år utan att man gjort
några större ingrepp i dem. I
dessa fall uppstår ibland nya
problemställningar. Hur ska man
bevara dessa monument och göra dem
tillgängliga för en intresserad
allmänhet? I en del fall handlar det
om tusentals besökare om året.
I den berömda klippstaden Petra i
Jordanien har den svenske arkeologen
Richard Holmgren under flera år
deltagit i utgrävningar och
restaureringar av de storslagna
monumenten. Det har fått honom att
fundera över hur man handskas med en
sådan plats och de etiska problem
som uppkommer.
I detta nummer gör vi också en
tur till ryska Novgorod och får en
inblick hur det är att gräva i
metertjocka kulturlager, som på
grund av markens syrefattighet har kunnat
bevara mängder av organiskt material.
De grävande arkeologerna har
ställt upp en intern tävling
&endash; vem blir först med att hitta
ryska ristade näverbrev ?
Fornlämningar under vattnet har
hittills behandlats styvmoderligt av
ansvariga myndigheter. Men nu inleds
projekt där man i
undersökningarna kopplar samman
lämningarna ovan och under vatten.
Marinarkeologin handlar inte längre
enbart om att undersöka storslagna
vrak.
Till slut, forskningen runt neandertalarna
visar att de inte var de primitiva
varelser vi velat se dem som. De var inga
dumhuvuden, som de brukar framställas
som i motsats till oss, den moderna smarta
människan. Vi levde sida vid sida,
kanske var vi inte så olika. Om
detta berättar
stenåldersforskaren Lars
Larsson.
Birgitta
Gustafson
redaktör
|
