|
Prenumerera!
Beställ
nr 3/03!
Läs
200 ord...
Innehåll
nr 3/03:
Slättbygdens
folk
i nytt ljus
Anders
Kaliff
Stenålder
vid
Motala ström
Tom Carlsson och Magnus Rolöf
Slättmänniskan
i tid och otid
Göran Gruber
Skänninges
okända
historia
Rikard Hedvall, Annika Konsmar och Elisabeth
Näsström
Förhistorisk
rödfärgfabrik
vid
Nämforsen?
Thomas Larsson, Roger Engelmark och Johan
Olofsson
På
jakt efter Cyperns
första
människor
Birgitta Gustafson
Vad
heter du
min skarpe
vän?
Johan Adetorp
Långhundraleden
samverkan amatörer
och proffs
Gunnar Olsson och Gudrun Vällfors
Omslag:
Harpun funnen i Motala ström, en hälsning
från en stenåldersjägare
foto: Magnus Rolöf
Föregående
nummer
Nr
2/03
Nr
1/03
Nr
4/02
Nr
3/02
|
-
- Vägar
genom årtusendena
En gång
var arkeologin de storslagna fyndens
vetenskap. Dyrbara föremål och
jakten på dem gjorde den
sägenomsusad. Så är det inte
längre. Tvärtom, skulle man kunna
säga, är arkeologin idag inte alls
inriktad på enskilda
föremål, hur fantastiska de
må vara, utan på dess sammanhang,
kopplat till människorna bakom fynden
och till deras samhälle. Det är
därför arkeologerna blir så
bedrövade när fynden rycks
från sin exakta plats och inte kan
hänföras till sitt ursprung.
Kunskap tas ifrån oss, en kunskap som
aldrig mer kan återföras.
Vägar och uppförandet av dem
hör till vår
mångtusenåriga historia.
Frånsett förhistoriens
vattenvägar har de alltid inneburit
ingrepp i landskapet. Och så är
fortfarande fallet. De största
arkeologiska uppdragsgivarna i vårt
land är idag Vägverket, Banverket
och olika byggföretag. När de ska
uppföra vägar, järnvägar
och byggnader är de skyldiga att
försäkra sig om att de
områden som ska exploateras inte
innehåller några
fornlämningar. Om myndigheterna, i detta
fall länsstyrelserna, misstänker
att så är fallet måste
byggaren bekosta en arkeologisk
undersökning av området. Denna
bestämmelse har inneburit att
några av de största arkeologiska
undersökningarna i vår historia
har ägt rum under de senaste
decennierna.
En sådan undersökning är den
inför bygget av ett dubbelspår
för järnvägen mellan Motala
och Mjölby i västra
Östergötland. En stor del av detta
nummer av Populär Arkeologi upptas av
denna jätteundersökning.
Inriktningen på den är inte att
enbart gräva på de enskilda
platserna utan att just koppla ihop alla fynd
och upptäckter, genom landskapet och
genom årtusendena.
Slättbygdsprojektet är dess namn
och när alla undersökningar en dag
är avslutade och uttolkade kommer de
säkert att kunna ge oss en mer samlad
kunskap om detta centrala område i
vårt land.
Läs också i detta nummer av
Populär Arkeologi om hur intresserade
amatörarkeologer samverkar med proffsen
för att öka kunskapen om vår
förhistoria. Dessbättre kan vi idag
se ett ökat intresse från
forskarnas sida för ett sådant
samarbete. Arbetsgruppen
Långhundraleden kan i detta sammanhang
ses som ett föredöme.
Välkommen till spännande
läsning i höstens första
nummer av Populär
Arkeologi!
Birgitta
Gustafson
redaktör
-
|