Populär Arkeologi 4-2003
De första 200 orden i numrets alla artiklar
• Läs de 50 första orden i artiklar 1986-2003
• Köp artikel-texter som pdf-fil
• beställ nr 4-2003!
• prenumerera!
Tankevärldar i en annan tid
förf: Birgitta Gustafson
Kan vi någonsin förstå hur människor tänkte och handlade för tusentals år sedan? Arkeologer här uppe i norr brukar ofta säga att vi aldrig kan det, att vi aldrig kan få fatt i deras tankevärld. Jag tror faktiskt att de kan ha fel. Vi har ju först och främst rikliga bevis på hur exempelvis antikens människor tänkte och levde för mer än 2000 år sedan. Naturligtvis såg deras samhälle och liv annorlunda ut. Men de var ganska lika oss. Varför skulle vi annars spela grekiska dramer på Dramaten år efter år. Grunderna för mänskligt beteende finns i de antika dramerna, i dikterna, i historieskrivarnas berättelser från denna tid. Ja, men invänder någon, det var ju annorlunda mot här uppe i norr. Var det verkligen det? Våra samhällen var förstås inte storslagna på samma sätt som de grekiska och romerska. Men tänkte vi så annorlunda mot dem? Vi vet idag att kontakterna mellan kulturerna har varit många och täta, för 2000 år sedan liksom för sannolikt 10 000 år sedan. Man kände ganska väl till varann. Man hade olika utbyte av varor och tjänster. Just beträffande utbytet mellan Norden, germanerna och det Romerska riket har ju fått allt fler arkeologiska bevis...
Sejden - central i vikingarnas magi
förf: Neil Price
Få inblickar i vikingarnas tankevärld är lika spännande som deras religion. Vikingarnas förhållande till det övernaturliga grundades inte bara på gudarna och andra mytologiska väsen - ännu viktigare i människors vardagsliv var trolldom eller magi, som användes i en mångfald olika syften. Den mäktigaste magin av dem alla kallades för sejd. För att förstå hur religion och magi hängde ihop under vikingatiden, och vad de egentligen betydde för dåtidens nordbor, måste vi först se närmare på själva religionsbegreppet. För en människa som levde under yngre järnåldern - tiden som sträcker sig ungefär från 500 e.kr. fram till 1000-talet och slutet på vikingatiden - var religion något helt annorlunda mot vad vi menar när vi idag använder ordet. För oss betyder religion något ortodoxt, som innebär regler för hur vi ska bete oss, hur vi ska leva, hur vi ska agera. När det gäller Gud, man ska lyda, dyrka och avguda. Allt detta finns oftast nedskrivet i heliga böcker, med heliga män och kvinnor som tolkar dem åt oss - med allt som detta innebär när det gäller maktstrukturer och tillgång till kunskap. Detta gäller, mer eller mindre, för samtliga världsreligioner idag. Men i det förkristna Skandinavien skulle ingen ha förstått ett sådant koncept...
Nyköpingshus grävs ut på nytt
förf: Lars Norberg och Björn Pettersson
Nyköpingshus grävs ut på nytt (4-03) av Lars Norberg och Björn Pettersson Nyköpingshus, till stora delar ursprungligen uppfört på 1200-talet, är en viktig plats när det gäller vår förståelse av regionala och centrala maktambitioner från medeltiden och framåt. Borgen, i dag mestadels en ruin, är även intressant som ett sentida historiskt dokument. Nyköpingshus bär inte bara på spåren från en svunnen medeltid, utan innefattar även mängder av avtryck från skilda antikvariska och arkitektoniska åtgärder. Nu har Sörmlands museum gjort en ny arkeologisk undersökning av borgen. Ett mål med undersökningen är att skapa ett nytt underlag för kronologiska studier av byggnaden samt att datera och tolka framförallt dess äldsta faser. Tidigare undersökningar har endast i mycket begränsad omfattning givit information om borganläggningens äldsta delar. Tyngdpunkten har i stället legat på dokumentation, restaureringsåtgärder samt tolkningar av de olika byggnadsdelarna. Av kanske naturliga skäl har man i olika sammanhang fokuserat på Nyköpings gästabud och den så kallade brödrastriden under tidigt 1300-tal mellan de tre bröderna Birger, Erik och Valdemar. En annan uppmärksammad person med stark anknytning till Nyköpingshus är Hertig Karl, sedermera Karl den IX. Det var på hans initiativ som medeltidsborgen under sent 1500-tal byggdes om till ett...
Upplands stenålder i vägen för vägen
förf: Niklas Björk
Aldrig tidigare har sådana resurser för att skapa förståelse för Upplands äldsta historia varit tillgängliga. Detta är berättelsen om hur nära det var att de gick forskningen förbi, hur platserna i sista stund räddades och en glimt av vad som hittills framkommit under 2003 års stenåldersundersökningar inom E4-projektet. Efter 50 år av planering och diskussioner pågår nu arbetet med 78 kilometer helt ny sträckning av motorväg E4 genom Uppland. Det är naturligt att arbeten av denna omfattning berör många forn- och kulturlämningar från olika tider, särskilt som landskapet Uppland med sina 125 000 lämningar är fornlämningstätast i landet. Vägen skär genom det gamla folklandet Tiundaland, som under förhistorisk tid varit en både rik och tättbefolkad bygd. Fram till hösten 2002 framstod det dock som om inga spår från de första 4000 åren av Upplands historia berördes. I projektet ingick lämningar från historisk tid, medeltid, järnålder och bronsålder/senneolitikum, d.v.s. lämningar från de senaste 4000 åren. De stenålderslokaler som hade hittats vid utredningen 1994 låg alla utanför vägens sträckning när denna slutligen fastställdes. Om stenåldern skulle vi alltså intet lära från E4-projektet. En ny bild av stenåldern Under 1990-talet har emellertid specialinventeringar resulterat i att hundratals nya lokaler...
När speldjävulen utmanade Gud - gambling i det förhistoriska samhället
förf: Richard Holmgren
Spelpassionen och tävlingslustan är djupt rotad i det mänskliga psyket och vi finner det på ett eller annat sätt i alla kulturer, nu som då. Mängder av artefakter från brons- och järnålder vittnar om spelets vida betydelse världen över. Finns det möjligen indikationer på att spelet, som sprunget ur kult- och religionsutövning, redan tidigt utvecklade spel med insatser &endash; hasardspel eller så kallad gambling? Spelpjäser är vanliga som arkeologiska fynd och kanske är de lättast att tolka i Östra Medelhavsområdets ofta välbevarade lämningar. Det är dock sällan man ägnar forntida spel en vidare tanke, om hur och i vilka sammanhang spelen tillämpades. Det kan vidare vara svårt att dra en linje mellan kult och de spel som bör ses som ren förströelse eller de spel som baseras på insatser. Med analytiska verktyg skulle man säkert också finna att de till synes pragmatiska aspekterna av spelet, såsom vi finner det idag, äger en liknande problematik. Forntidens lottdragning som manipulerades av gudarna har fortfarande mycket gemensamt med de inslag som i dag mer karakteriseras av ödet. För andra är gudarna fortfarande närvarande, om det så berör spel på hästar, lottdragning eller tärningsspel. Det finns dock en betydelsefull aspekt på spelet som innebär en...
Krönika: En arkeologs nyårshelg i Laos
förf: Anna Källén
Solen har just lagt sig i Mekongfloden och jag har barrikaderat mig i konservatorsateljén bakom Nationalmuseet i Vientiane. Ute på stadens gator råder närmast undantagstillstånd. Det är den första dagen i det laotiska nyårsfirandet, Pii Mai. Pii Mai firas officiellt i tre dagar, under den varmaste och torraste tiden av året, när den andra risskörden har tagits in och just innan regnen kommer och dränker Laos i flera månader. Därför går Pii Mai i vattnets tecken: Buddhastatyerna tas ut ur templen för rituella bad och människor häller vatten över varandra och knyter vita band runt handlederna för att ge lycka och skydd mot onda andar inför det nya året. En antropolog skulle nog säga att Pii Mai fungerar som en social ventil, där alla, oavsett ålder och kön, tillåts släppa de annars så påtagliga hämningarna och för några dagar bli barn på nytt. Officiellt firar laoterna i tre dagar, i verkligheten råder undantagstillstånd i två veckor. Här på Nationalmuseet har det festats med risbrännvin och vattenkrig i två dygn. Fyra prydliga engelska äldre damer på gruppresa stod en morgon i museifoajén, betraktandes skeendet i förundran: Är det oartigt att tacka nej till en hink vatten över huvudet? Måste man ta...
Arkeologi, mat, myt, på minoernas Kreta
förf: Marie-Louise Winbladh
Kreta är inte bara Greklands största ö i Medelhavet, med en dramatisk historia under forntiden och i modern tid. Öns kultur har en speciell karaktär vilken i många avseenden präglas av starka traditioner och konservatism. Kretensarna har alltid hållit samman mot en yttre fiende och varit stolta över sin kultur, sin musik och sina danser. Mest anslående är den osannolikt vackra naturen - bördiga slätter inramade av snöklädda bergskedjor. På sydkusten branta klippor, små vita byar och ett hav som skiftar i ultramarin, turkos och violett. Och över hela Kreta alla de minoiska palats, villor, städer och byar som vittnar om Kretas storhet för 3-4000 år sedan. I likhet med de flesta forntida kulturer hade Kreta en betydande civilisation både före och efter bronsåldern. Men det är just denna period, på Kreta kallad den minoiska, som kommit att bli sinnebilden för Kretas märkliga kultur och historia. Efter sig har minoerna lämnat mängder av keramik med hisnande former och utsökt dekor, vackra fresker med stiliserade blommor, tjurar och smalmidjade människor i långa processioner, vilka prydde väggarna i villor och palats, sigillringar i guld med avbildningar av unga män som svingar sig över tjurens spetsiga horn, vilka i stiliserad form blivit en...
Pröva själv minoernas recept
förf: Marie-Louise Winbladh
Arkeologer och andra forskare har försökt rekonstruera olika maträtter som kan ha avnjutits av grekerna under bronsåldern. Flera av dem har slående likheter med den mat som ännu äts i kretensiska hem och på restauranger. sallad på bläckfisk: 1 liten rensad bläckfisk 1 kopp torrt grekiskt rödvin 2 matskedar vinäger av vin 1 tesked grekisk torkad oregano (rigani) Salt, nymalen peppar 5-6 matskedar olivolja Persilja att garnera med 1. Blek bläckfisken i sjudande saltat vatten i 5 minuter. Torka av den. 2. Lägg fisken i en tjockbottnad kastrull med vatten och koka på låg värme under lock. Ta bort locket och fortsätt koka tills vätskan försvunnit. 3. Tillsätt vin, vinäger, rigani, salt och peppar. Smaka av och häll i vatten så att det täcker bläckfisken. Sjud på låg värme, delvis under lock, tills bläckfisken är mjuk, ungefär 45 minuter - 1 timme. 4. Lyft bläckfisken ur kastrullen men spara såsen. När fisken kallnat skall den skäras i mindre bitar och läggas på ett serveringsfat. Häll på olivolja och 2-3 matskedar av den överblivna såsen. Serveras då maten är rumstempererad. Detta recept har kritiskt granskats av Stelios, f d fiskare och numera kock på restaurang Zorbás i Daratso, Chaniá. Stelios...
Aptera - en strategisk plats som grävs ut av kretensiska arkeologer
förf: Birgitta Gustafson
Den minoiska staden Kydonia, dagens Chaniá, sträckte sig i sydost mot en storslagen och strategisk plats, kallad Aptera. Platsen har haft en stor militär betydelse i öns historia, idag omtvistad hemvist för den största Nato-basen i Medelhavet. Nu gräver kretensiska arkeologer ut den befästa staden från 300-talet f.kr. Bland annat friläggs en 4 km lång befästningsmur med torn. Vi har besökt utgrävningsplatsen. Aptera är byggd på en platå, 200 meter över havet och utsikten är magnifik. Läget, med kontroll över Souda-bukten, har gjort att den sedan minoisk tid varit bebyggd och därefter ofta befäst. En rad arkeologiska och historiska lämningar finns på platån. Just nu gräver ett team från museet i Chaniá ut den befästa muren från 300-talet f.kr., ett arbete som pågått i tre år och som kommer att fortsätta kommande säsonger. Vanna Niniou-Kindeli är grävningsledare. Hon berättar att de nu gräver fram mängder av föremål som påminner om de strider som utkämpats här genom århundradena. - Vi finner en mängd blykulor, järnpilspetsar och runda flodstenar, som man använt i sina kastmaskiner, berättar hon. Vi frilägger nu både muren och tornen som ger kunskap om hur man för nästan 2 500 år sedan byggde dessa...
Aplared - vad en gårdstomt från 1500-talet kan berätta
förf: Christina Rosén
När den siste ägaren till Aplared lämnade sin gård 1964, kunde han knappast ana att hans hem skulle bli platsen för den första större utgrävningen av en historisk gård i Sjuhäradsbygden. När den siste ägaren till Aplared lämnade sin gård 1964, kunde han knappast ana att hans hem skulle bli platsen för den första större utgrävningen av en historisk gård i Sjuhäradsbygden. Så blev emellertid fallet, eftersom en ny vägsträckning skulle dras rakt över gårdstomten. Gården är känd från 1500-talet, närmare bestämt i en jordebok från 1542. Vid den arkeologiska utredning som föregick vägbygget insåg man snabbt att detta var en spännande plats. Flera äldre kartor visade hur gården såg ut, hur tomten var organiserad och hur odlingslandskapet såg ut runt gården. De visade också att gårdsbyggnaderna flyttats minst en gång. Det fanns alltså en god chans att lämningar från äldre hus skulle kunna finnas kvar inom tomten. Vid förundersökningen visade det sig att det fanns kulturlager med en hel del fynd och en del diffusa lämningar, troligen av äldre byggnader, inom tomten. En kålgård från 1600-talets slut fanns också kvar. Fynden var framför allt från 1600-1900-talen, men några kvartsavslag tydde på att det kunde finnas...
På spaning efter medeltiden - amatörarkeologer på utgrävning i Gladsaxehus
förf: Ulrika Wallebom
Arkeologikurs på Österlen. Delta i utgrävningarna av den medeltida borgen Gladsaxehus i sydöstra Skåne! Inga förkunskaper krävs!" Så löd den korta annonsen. Elva personer med vitt skilda bakgrunder nappade på idén och samlades en regnig augustimorgon i byn Gladsax utanför Simrishamn i Skåne för att prova på att vara arkeologer för en vecka. Läs mer om deras upplevelser - här levererade i dagboksform! Platsen för utgrävningen var medeltidsborgen Gladsaxehus - en gång en ståtlig kungaborg med kärntorn, ringmur och vallgrav - idag en obetydlig ruin i en hästhage, okänd för de flesta i bygden... Här residerade från 1400-talet fram till början av 1600-talet kungens länsherre, som såg till att Österlenbönderna betalade in skatt. Men platsen har en äldre historia än så. I byn, troligen på platsen för dagens ruin, bodde under 1300-talet en av Skånes mäktigaste kvinnor, fru Ide Pedersdatter Falk, ännu välkänd bland dagens bybor. Måndagen 18 augusti Första dagen på arkeologidagen i Gladsax, kursen som jag önskat och också fått i födelsedagspresent. Åh, vad spännande det skulle bli! Träffade mina kurskamrater för första gången på parkeringsplatsen vid kyrkan. Vilka var de? Varför ville de också gå den här kursen? Hur mycket arkeologi kunde de? Nyfikenheten skulle snart bli...
Böcker
förf:
Alexander den store Arrianos Wahlström & Widstrand Arrianos, född i Bithynien i Mindre Asien 80 e.kr. har skrivit en sansad redogörelse för Alexander den stores liv från uppstigandet på Makedoniens tron 336 f.kr. till hans död av feber i Babylon 323. Däremellan ligger 13 år av mer eller mindre ständiga strider, först för att säkra det hemland han lämnade bakom sig, sedan för att erövra det väldiga perserriket, ditintills betraktat som nästan oövervinneligt. Arrianos, som ville vara för Alexander vad Homeros var för Akilles, har tagit hjälp av samtida källor och resonerar sobert över vad som kan vara rätt och sant. Det blir mycket truppförflyttningar och militära uppställningar, men till slut blir skildringen gripande av en man som tillbringat hela sitt liv som vuxen under oavbruten strid. Alexander vet inte längre vad som skulle kunna ersätta uppsökandet av ständigt nya fiender att besegra och länder att erövra. Under vägen blir han misstänksam mot avvikande uppfattningar och några summariska avrättningar av tidigare vänner och följeslagare skämmer bilden. En av dem är Aristoteles lärjunge Kallisthenes. Till slut vägrar hans soldater att följa honom; då är han bortom Indus på sin väg mot det stora hav som han tror omger allt. Återtåget blir plågsamt...
Sedan sist
förf:
När människan reste sig upp Var det den så kallade Kingdonlinjen i Afrika som skilde människorna och schimpanserna åt? Den frågan ställer professorn i zooekologi, Staffan Ulfstrand, i Forskning efter att ha läst en bok av paleoantropologen Jonathan Kingdon, Lowly Origin. Where, when, and why our ancestors first stood up. Människan och schimpanser delades upp som art någon gång för mellan 5 och 8 miljoner år sedan. För drygt 8 miljoner år sedan drabbades Afrika av en svår torka som varade i 1,5 miljoner år. I en del skogsområden, som låg nära havet, lyckades däggdjuren överleva torkperioden. Dit flydde trädaporna, som utvecklades till markapor, och klev fram ur skogen 2 miljoner senare. Till dem hörde den berömda Lucy. Och från markaporna utvecklades Homo-släktet. Forskning & Framsteg 8/2003 Virtuellt Vuoní KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i Stockholm har tillsammans med Medelhavsmuseet byggt upp en virtuell värld kring palatset Vuoní på norra Cypern, vilken nu visas i en utställning i VR-kuben på KTH. I denna virtuella värld kan man gå på upptäcksfärd i palatset och dess omgivningar som det såg ut för 2 350 år sedan. Man kan till och med ta en simtur i Medelhavet nedanför den 300 meter...
beställ numret!
prenumerera!