|
Prenumerera!
Beställ
nr 4/04!
Läs
200 ord...
Innehåll
nr 4/04:
Våra
nya
släktingar
Birgitta Gustafson
Slagfältsarkeologi
i strykklass
Tomas Englund och Bo Knarrström
Alla
dessa
slagfält
-
var låg
de?
Birgitta Gustafson
Palissadanläggning - centrum för
solkult under yngre
stenålder?
Yasmine Kristiansen och Curt Roslund
Jättelik havsvåg kan omdatera
händelser
Ingela Björck
Osebergsgravens hästar - var de
vägvisare till
dödsriket?
Henrik Alexandersson
Kampen om
Sicilien
greker
i
västerled
Kristian Göransson
Utgrävningar i Naxos - grekiska städer
och skeppsvarv
Birgitta Gustafson
Katten -
älskat
husdjur
under 9000
år
Sabine Sten och Maria Vretemark
Alexander den Stores grav - ännu höljd
i dunkel
Richard Holmgren
Dnjeprs försvunna forsar fängslar
vikingaforskare
Rune Edberg
Böcker
Sedan
sist
Omslag:
Trakiskt dyckeshorn, rhyton, i förgyllt
silver. 300-talet f.kr.
foto: George Dumitriu
Föregående
nummer
Nr
3/04
Nr
2/04
Nr
1/04
Nr
4/03
|
-
- En
arkeologisk sensation
Det är ett uttryck som ibland
används alltför lättvindigt.
Men nu har det fått en verklig
innebörd. Jag talar om de fynd av en
helt ny människoart som forskare i
Indonesien och Australien grävt fram,
den s.k. Homo floresiensis, efter fyndön
Flores i Indonesien. Man kunde ha trott att
det skulle ha handlat om en
föregångare till
neandertalsmänniskan. I stället
är det fråga om en mycket yngre
släkting till oss, som levde för
bara 18 000 år sedan. Det mest
sensationella är förstås
denna människas storlek. Det
fullständiga skelettet av en kvinna
visar att hon endast varit en meter hög
och att skallen var som en grapefrukt i
storlek. Det betyder att det åtminstone
levat två människoarter sida vid
sida, kanske fram till för 12 000
år sedan. Det tyder i alla fall de
ytterligare skelettdelar som
påträffats och tusentals
stenverktyg som de använt i lager som
kunnat tidsbestämmas.
I nästa nummer av Populär Arkeologi
ska vi gå igenom en del av den nya
kunskap som finns kring de äldsta
människorna.
I detta nummer ägnar vi oss bland annat
åt en ny gren inom arkeologin,
slagfältsarkeologi, som hittills
fått en mycket styvmoderlig behandling
i vårt land. Kan det bero på att
vi ogärna befattar oss med de krig som
utspelats i vårt område? Vi vill
kanske helst minnas att vi haft fred i ett
par hundra år? Dessa frågor
ställer de båda arkeologer som
skriver om denna nya arkeologi, vilken kan ge
oss mycken kompletterande kunskap om krigen
som utkämpats. I de historiska
källorna är det mestadels segraren
som beskriver händelserna. Den
arkeologiska undersökningen är
här ofta mer objektiv, tingen talar. Vi
får därför hoppas att de
historiska slagfälten framöver
också de kom mer att skyddas av
fornminneslagen.
En stor del av detta nummer ägnas
Sicilien och dess, framför allt,
grekiska historia. Mitt i vintern planerar vi
nu Populär Arkeologis vårresa och
drömmer oss till värme och
blomsterprakt. Resan går denna
gång alltså till Sicilien, en
ö fylld av spännnande arkeologi och
historia. Våra ciceroner är
väl pålästa och kommer att ge
en bred översikt över både
det gamla och nya Sicilien, ja också
med inblickar i maffians grepp om denna
ö.
Med detta tackar vi våra läsare
för det år som gått och inte
minst för alla trevliga kontakter
redaktionen haft med er!
Vi önskar god helg och ett gott nytt
år!
Birgitta
Gustafson
redaktör
-
|