Alexandria tar fatt i sitt antika arv (1-00)

av Birgitta Gustafson


Få av historiens kända städer är så mytomspunnen som Alexandria på den nordafrikanska Medelhavskusten i nuvarande Egypten. Här fanns ett av världens sju underverk, fyren Faros. Och här låg det berömda alexandrinska biblioteket, som för nära 2000 år sedan sades innehålla alla världens böcker och samlade kunskap. Det förstördes sannolikt på 300-talet e.kr. men nu byggs biblioteket upp på nytt.

Både fyren Faros och biblioteket är alltså längesedan förstörda, sannolikt genom någon av de många jordbävningar som hemsökt området. Men det finns andra förklaringar till varför det för sin tid enorma biblioteket lades i ruiner, nämligen genom något av de många romerska krigen.

Alexandria grundlades, som namnet anger, av Alexander den store på 300-talet f.kr. Den kom sedan att bli en viktig plats i den grekiska och romerska historien. Och i biblioteket i Alexandria och det intilliggande forskningsinstitutet Museion arbetade grekiska vetenskapsmän som Euklides, Ptolemaios och Dionysos med geometri, geografi och grammatik. Här satt för snart 2000 år sedan 72 rabbiner och översatte Gamla testamentet från hebreiska till grekiska.

Biblioteket såg till att förvärva dokument på alla möjliga sätt. Ett av dem var att ansätta alla inkommande fartyg och beröva dem på alla dokument och skrifter de hade ombord. Biblioteket behöll originaldokumenten men utfärdade en kopia som de lämnade tillbaka.

När biblioteket i Alexandria stod på sin höjdpunkt ska det ha innehållit mellan 500 000 och 700 000 manuskript, de flesta av dem på papyrusrullar. De mest värdefulla rullades på linneväv eller på läder och bevarades i en byggnad ovanpå bibliotekets tak, sannolikt för att säkrare kunna skydda dem för eldfara.

Länge har man också trott att biblioteket i Alexandria och dess skatter sattes i brand av Caesars trupper år 48 f.kr. Men idag har historikerna andra teorier om vad som egentligen hände. Det är möjligt att biblioteket stod kvar ytterligare ett par hundra år och förstördes genom striderna mellan drottning Zenobia av Palmyra och den romerske kejsaren Marcus Aurelius. Andra historiker menar att biblioteket stod kvar ännu längre och förstördes av den tidiga kristna kyrkan, åter andra har lanserat teorin att en arabisk general som intog Alexandria på 5-600-talet var den som förstörde biblioteket genom att använda manuskripten till att värma upp de offentliga baden i staden.

Staden även utsatts för flera jordbävningar, mellan åren 320 och 1303 vår tideräkning drabbades området inte mindre än 23 gånger.

Alexandria har fram till de senaste åren ej undersökts arkeologiskt. Det lilla vi vet om hur staden en gång såg ut har berättats genom geografen Strabon från cirka år 25 f.kr. Han beskriver Alexanders mausoleum, Museion och biblioteket, Poseidontemplet vid Stora Hamnen framför vilket kejsar Antonius lät bygga sitt palats.

De stora nekropolerna, begravningsplaserna, utanför Alexandria, har dock undersökts ingående och lämnat omfattande fynd av väggmålningar, stenskulpturer och mosaiker.

För några år sedan började ett franskt forskarlag med Jean-Yves Empereur att dyka vid Alexandria och fann magnifika rester av kolossala antika statyer och intressanta inskriptioner på sten. Man håller även på att söka efter rester av det berömda fyrtornet Faros.

Dessutom sker nu en internationell satsning på att bygga upp Alexandrias bibliotek genom Unesco. Bygget är i full gång och när det enorma nya biblioteket står klart ska det bli ett av världens största. Omkring åtta miljoner böcker ska rymmas där och huvudinriktningen blir litteratur om nutida och antik historia från länderna runt Medelhavet, naturligtvis med särskild tyngdpunkt på Egypten och Alexandria. Biblioteket blir trespråkigt; engelska, franska och arabiska.

Sverige har hittills inte bidragit direkt till bibliotekets tillkomst och bokinnehav. Men att Alexandria numera ses som en viktig kulturstad visas av att Svenska institutet etablerar sig i staden. En vacker byggnad, som tidigare ägdes av Svenska kyrkan i utlandet, restaureras nu och beräknas invigas under våren.


Birgitta Gustafson är redaktör för Populär Arkeologi.

Mer att läsa om Alexandria och biblioteket finns på:
www.alexandriasvanner.nu
www.bibalex.gov.eg