Gobiöknens hemligheter (1-00)

av Ya Tserendagva


För några år sedan började ett forskarlag att undersöka grottor i den otillgängliga Gobiöknen i Mongoliet. Enstaka fynd gjorde att arkeologerna förstod att här bott människor sedan den allra äldsta stenåldern. Men när man för två år sedan undersökte bottensedimenten i Den vita grottan, Tsagaan Agui, blev även forskarna överraskade. Paleomagnetiska undersökningar visade på trolig mänsklig närvaro för 730 000 år sedan!

Den Vita Grottan visade sig innehålla inte mindre än 14 olika lager som undersöktes av forskarna. När de kom till det understa lagret skulle det visa sig att de grävt sig fram till en sensation. Men vilka var de människor som lämnat spår efter sig i den djupa grottan?

Gobi är en stor nederbördsfattig högplatå, omgiven av stora bergskedjor. Här finns stora sandöknar, vandrande sanddyner och sänkor med saltsjöar och i de östra delarna magert bete, som under årtusenden nyttjats av nomadernas boskap. Klimatet är extremt, på vintern är genomsnittstemperaturen -15° C och under sommaren +26°C.

Bland bergen finns stora grottor som varit kända sedan länge. En av dem är Den vita grottan, Tsagaan Agui, som en vetenskaplig expedition 1987 kartlade som fornminne från stenåldern. Denna rysk-mongoliska expedition förstod att grottan kunde innehålla värdefulla tidiga fynd av människor och påbörjade utgrävningar de två följande åren. Efter ett avbrott upptogs undersökningarna 1995, denna gång som ett internationellt samarbetsprojekt med mongoliska, ryska och amerikanska forskare.

Tsagaan Agui är belägen i det västra hörnet av en ravin. Den stora kammaren i grottan är 38 m lång. Området vid öppningen är mycket brant och sträcker sig ned 7-8 m. Den centrala delen av grottan är emellertid plan. Under utgrävningarna 1995-1998 kunde man identifiera 14 lager. I alla lager gjordes fynd av stenåldersföremål. Bland dem 185 stenåldersredskap bestående av spån, spånkärnor, skrapor, sticklar och tångespetsar. I den provgrop som grävdes i grottans mittparti påträffades 426 stenverktyg och bland dem föremål som kunde klassas som typiska levalloisverktyg, ett begrepp som uppkallats efter fynd i franska Levallois och som bestämts vara upp till 130 000 år gamla. Två utgrävningar genomfördes i den stora grottkammaren och en i en mindre grottkammare. Dessa har klarlagt strukturen i jordlagren, vilka har skurits ut ur kamrarna för närmare undersökning. Laboratorier i Ryssland och USA har genom kol14, termoluminiscens och paleomagnetisk analys gjort tidsbestämningar.

Den första lagren, 1-2, dateras till Holocen-perioden, det vill säga att de är cirka 10 000 år gamla. Den andra perioden omfattar lagren 3-5 och formades under en sandig, lerig och ganska fuktig era. Professor John W Olsen vid Arizonas universitet har fastställt den till cirka 33 000 år. Och Moskvas universitet har komit fram till en tidsbestämning på omkring 42 000 år för lager 5.

Den tredje perioden med lagren 6-11 var relativt varm och fuktig. Fynd av pollen finns av tall, björk och gran och andra lövträd. RTL-test visar att lager 11 är cirka 450 000 år. De äldsta kulturlagren i grottan, lager 12 och 13 har bestämts till omkring 520 000 år tillbaka.

Det äldsta lagret har påträffats runt grottans öppning. Genom paleomagnetiska test har de kunnat hänföras till tiden före 730 000 år eller den sena Matuyama-perioden.

Det finns dock ett frågetecken i denna tidsbestämning. Vi vet att det för omkring 730 000 år sedan skedde en omsvängning av jordens magnetiska poler. Nordpolen blev då faktiskt Sydpolen. Det kan ha förekommit senare omsvängningar av jorden magnetiska poler. Det innebär att dateringarna vid denna tid blir osäkra.

Men resultaten från Tsagaan Agui är inte osannolika. Vi vet att Homo erectus, som vandrade ut från Afrika för ett par miljoner år sedan etablerade sig i Asien. Det finns fynd i nuvarande Indonesien (Java) från 1,8 miljoner år sedan och fynd i norra Kina från samma tid av denna människotyp, som föregick Neandertalarna.
- Det är fullt möjligt att fynden i Tsagaan Agui kan hänföras till dessa Homo erectus, säger professor Lars Larsson, stenåldersforskare. Fynd av dem finns ju långt upp i norra Kina, som inte ligger så långt från denna plats.

- Vi får alltfler spår och lämningar av dessa människor. Ett av de senaste är från norra Spanien daterat till 750 000 år.

Homo erectus föregick Neandertalarna.
Mycken kunskap återstår att inhämta om våra allra tidigaste förmödrar och -fäder. Tsagaan Agui kan vara en pusselbit.