Böcker (2-10)



Egyptens pyramider
Evighetens arkitektur
i forntid och nutid
Nils Billing
Carlssons förlag

Boken är en presentation av den moderna pyramidforskningen som är känd genom tyska, franska och engelska publikationer. Den har ett kronologiskt upplägg och varje kapitel börjar med en historisk återblick över kungar och dynastier och övergår sedan till att berätta om pyramidkomplexen. Med hjälp av konstruktionsplaner för respektive pyramid blir dessa beskrivningar mycket detaljerade. De kända pyramiderna från Gamla och Mellersta riket behandlas men också de mindre kända från senare tidsperioder presenteras.

Författaren beskriver i förordet bokens målsättningar. Han säger att den riktar sig till den allmänt intresserade” men ska också ses som ”kursbok på universitet och högskola. Man kan undra om dessa två målsättningar går att uppnå i samma bok?

Texten är belastad med detaljer, vilket kan leda till att den allmänt intresserade läsaren kan tappa intresset. Om den var tänkt som kursbok, borde rimlig hänsyn ha tagits till källhänvisningar. Författaren har valt att ha få noter, som innebär att det är svårt för läsaren att få en helhetsbild av det som ligger bakom olika påstående. Ett centralt exempel finns på sidan 72, där författaren helt kort beskriver ett sigillintryck som bär en kungalängd. Utifrån det säger författaren att kung Narmer var den första kungen i dynasti 1. Sigillintrycket kommer från Qa’as grav i Abydos och en hänvisning till fyndets publicering skulle ge både tyngd till uttalandet och möjlighet för studenten att bekanta sig med den vetenskapliga dokumentationen, som för den oerfarna annars är svår att hitta. Det blir en källkritisk brist och potentiellt ett problem för studenter att veta hur de ska förhålla sig till olika påståenden.

Författarens ord och namnval ger ett något högtravande intryck. Ord som konglomerat (hopnystat) och megalomani (storhetsvansinne) m.fl. skickar istället många läsare till en ordbok. Att kalla kungarna Djoser (alt Zoser) och Chephren (Khafra) för Netjerichet och Rachaf är olyckligt. I det ena fallet kan den egyptologiskt kunniga förstå att Netjerichet är en namnvariant som är bättre dokumenterad men sällan använd för denna kung. När det gäller Rachaf däremot verkar det mer som ett debattinlägg eftersom det innebär en ny läsning av namnets hieroglyfer. Sökande av vidare information med dessa namnvarianter riskerar att bli försvårad.

En bok om pyramider behöver ett rikt och tilltalande bildmaterial. I den här boken finns 180 svartvita foton, 140 figurer och endast 40 färgfoton. Det skulle ha varit välkommet med fler färgbilder eftersom det stora antalet svartvita foton och figurer istället ger ett allmänt trist intryck. De många figurerna är till stor del hämtade från andra publikationer men i några fall är det oklart varifrån de kommer.

Figurförteckningen är rörig och det skapar också brister så att t.ex. kapitel 5 genom flera underkapitel innehåller fem olika figurer som numrerats som 1. Egyptens pyramider har i denna bok fått en svensk presentation, där man hittar en kombination av detaljerad fakta och tolkningar. En enklare och mer färgrik presentation av samma material kan hittas i en annan bok med samma namn, Egyptens pyramider av Aidan Dodson (översättning Carin Orrling, Prisma 2005).

Eva-Lena Wahlberg


Skuggor i ett landskap
Västra Östergötlands slättbygd under järnålder och medeltid
Anders Kaliff, red
Riksantikvarieämbetet

Ide västra delarna av Östergötlands slättland har under senare år några av de mest spektakulära arkeologiska utgrävningarna i landet ägt rum. Tiden är yngre järnålder och tidig medeltid, den brytningstid som har varit något av arkeologernas favorit de senaste åren.

Det så kallade slättbygdsprojektet startade 2003 och inleddes egentligen med fynden av de storartade mesolitiska (jägarstenålder) lämningarna vid Motala ström. Därefter utökades undersökningarna längs bansträckningen Motala-Mjölby. I Skänninge fann arkeologerna ny spännande information om tidigkristen tid och dessa rön kommer att publiceras i en speciell utgåva framöver med Richard Hedvall som ansvarig.

Bland artiklarna i denna bok finns ett kapitel om försvunna sjöars land och ortnamnen i området skriven av Jan Paul Strid, fornlämningar och jordägande av Johan Berg. Cecilia Ljung och Mats Anglert skriver om runstenar och tidigkristna gravmonument och kristianiseringen (nytt ord för mig), kyrkor och centralmakten i Östergötland. Här bodde under denna tid den absoluta eliten inom nuvarande svenskt område.

Birgitta Gustafson


Germaner och romare
Malmö för 2000 år sedan
Ann Carlie, Bo Friman, Peter Skoglund och Bo Strömberg
Riksantikvarieämbetet

Året 5 efter vår tideräknings början lät kejsar Augustus utrusta en trupp som från Rhens mynning till havs tog sig upp till cimbrernas land, d.v.s. Jylland. Avsikten var att rekognosera inför en planerad utvidgning av de germanska områden i nordvästra Europa som redan införlivats med det romerska imperiet.

Efter den förkrossande förlusten i Teutoburgerskogen fyra år senare skrinlades dock dessa planer och resultatet blev Limes – en förstärkning av gränsposteringarna i Rhenlandet. Romarnas påverkan på livet i Skandinavien blev likväl avsevärd. Det visar fyra arkeologer i ett mycket förtjänstfullt arbete med utgångspunkt från två på senare år genomförda utgrävningar i södra och östra Malmö och med ett brett jämförelsematerial. Tyngdpunkten i boken ligger mer på idéer som hämtats från Romarriket, t.ex. genom värvning i den romerska armén, och som satt spår i kulturlanskapet, än på import av föremål. Fram till år 200 e.v.t. har man för övrigt hittat betydligt fler romerska föremål i gravar och i offermossar på Sjaelland än i Skåne. Människorna väster om Öresund tycks då haft tätare kontakter med romarna. Imponerande är det man fått fram om de förändringar, som i ett samspel mellan tradition och förnyelse, växer fram i den så kallade Mellanbyn i Hyllie under förromersk och romersk järnålder. Gradvis förflyttas bebyggelsen norrut, förtätas och stora ytor för bete och odling av t ex speltvete friläggs. Under de två första århundradena av vår tideräkning kan man utifrån  gårdarnas storlek urskilja en social skiktning där storbönderna har makten. De två största gårdarnas långhus var placerade på en höjdrygg, var omkring 50 meter långa och inhängnade. Påverkan från de monumentala romerska lantgårdarna är uppenbar. Från år 200 minskar bebyggelsen drastiskt. Det blir oroliga tider. Limes sviktar inför germanernas attacker och det har påverkat malmöområdet.

Arkeologerna har också undersökt en hantverksby i östra Malmö och funnit bitar av metallen mässing (legering av koppar och zink) som ju romarna präglade mynt av. Bitarna tycks ha varit romersk överskottsmetall som skulle omformas enligt lokala traditioner. Under grävningarna i östra Malmö har man inte funnit några större sociala skillnaden mellan bönderna men precis som i Hyllie finns inte många spår av bebyggelse efter år 200. Man antar att makten precis som på den europeiska kontinenten nu centraliserades till stadsliknade platser som t.ex. Uppåkra utanför Lund. Nu börjar också fler föremål tillverkade i de romerska provinserna hitta vägen till Skåne. Kanske som en följd av plundringståg.

Som en röd tråd genom denna läsvärda bok går iakttagelsen att en utifrån kommande sedvänja sällan innebär slutet för en gammal och invand. När jordbegravningar, t.ex. blev vanliga århundradena före år 0 fortsatte många att bränna sina döda under mycket lång tid.

Med undantag av några intetsägande vinjettbilder är boken fint illustrerad. Särskilt givande är de pedagogiska kartor och teckningar som speglar kulturlandskapets utveckling i några områden i Malmö.

Roberto Dünkelberg  


Mina 101 hjältar ur världshistorien
Simon Sebac Montefiore
Norstedts

Vad utmärker en hjälte? Det är kanske den första fråga man bör ställa sig. Visserligen förklarar Montefiore i inledningen vad som enligt honom kännetecknar en hjälte, men, men…

Ja, somliga av de 101 personerna kända från världshistorien som presenteras i boken kan nog placeras i hjältefacket, medan andra knappast hör dit, åtminstone enligt mitt förmenande. Titeln borde istället ha varit något i stil med Mina 101 favoriter ur världshistorien. Urvalet är ju också personligt, men så måste det ju bli och med detta är det som det är.

Jag funderar också över till vem en sådan typ av bok vänder sig. Inte till den mycket historieintresserade i alla fall, eftersom texterna av förklarliga skäl blir väl allmängiltigt kortfattade och inte allt väsentligt kommer med. Till exempel beskrivs inte orsaken till varför kapten James Cook blev dödad på Hawaii och historien om Jesus inte är helt och hållet adekvat.

Boken bör med andra ord vara gjord för den som har intresse av personhistoria, men som tidigare inte har läst alltför mycket. Kanske går man sedan vidare till att läsa större verk om de personer som intresserar en, vilket naturligtvis är bra. Av godo är också de faktarutor av alla de slag som avslutar varje personbeskrivning. En aning konstigt är däremot att Montefiores två medförfattare, Dan Jones och Claudia Renton, inte står med som författare, utom på fliken längst bak i boken och i författarens tack.

Men boken är mycket väl illustrerad och vackert formgiven, därom ska inget ont sägas. Även tidsspannet på hjältarna sträcker sig genom cirkus 3000 år och börjar med Ramses den store cirka 1302-1213 före vår tideräkning, om vilken hjältestatusen kan diskuteras, till den i boken så kallade ”Stridsvagnsmannen” som stoppade stridsvagnarna på Den himmelska fridens torg i Peking 1989. Den senare kan dock definitivt räknas till de hjältemodigas grupp.

Slutligen kan sägas att för den som inte ställer alltför stora krav på ett uttömmande innehåll så är Montefiores bok tillfyllest, men kanske inte för den alltför vetgirige.

Torsten Svensson


Vikingatida spår
Jämten 2010
Henrik Zipsane, red
Jamtli förlag

Jämten 2010 är en årsbok, en av de äldsta i landet som utges av hembygdsrörelsen, denna har nummer 103 i raden. I år har man valt att lyfta fram vikingatiden i samband med att Jamtli museum visar de fantastiska bonaderna från Överhogdal tillsammans med andra tidigmedeltida bonader, den från Skog och även fragment från Osebergsväven.

Stig Welinder skriver om Överhogdalsbonadernas vikingatid och berättar bland annat om den besvärliga dateringen av bonaderna. När man för bara några år sedan gjorde en ny undersökning med kol 14-metoden blev resaultaten enstämmig att de var från 1100-talet. Men tidigare hade man fått dateringar oav trådar i väven från både 800-tal och 900-tal. Kan det vara så att väven har repats upp och vävts på nytt, undrar han. I forntiden tog man väl vara på alla tillgångar och det är en tilltalande tanke att hantverkarna repaade upp gamla vävar, att spinna nya lintrådar innebar mycket mer arbete, skriver Stig Welinder.

En mycket intressant och välskriven bok för alla med intresse av forntida textilier och hantverk.

Birgitta Gustafson


Minnen människor platser
Jönköpings stads historia
Maria Ridderberg, red
Jönköpings läns museum

Ofta är katalogen mer givande än själva utställningen. Om så är fallet när det gäller Arkivhusets utställning om Jönköpings stads historia kan jag inte säga eftersom jag ej sett den. Men nog är det en liten fin katalog och bok detta har blivit, inte minst på grund av att arkeologin och forntiden verkligen får ta plats. Så har det i regel inte varit när det gäller stadsmonografier.

Staden grundlade på 1200-talet och under senare år har en rad arkeologiska undersökningar genomförts i stadskärnan. Bland annat Kyrkogatan där flera hundra gravar upptäcktes på en liten yta. Det försvunna Jönköpings slott håller fortfarande på att grävas fram av arkeologerna. Kanske blir det i framtiden en bevarad ruin för besökare att betrakta.

Birgitta Gustafson


Boken om vikingarna
Ljudbok
Catharina Ingelman-Sundberg
Adelphi Audio

Detta är en klassiker som nu har blivit en ljudbok, vilken även utökats med nytt material. Här berättas bland annat om senare års utgrävningar i Ryssland och Ukraina, som givit oss ny kunskap om hur vikingarna levde. Det är bland annat de många vikingatida så kallade näverbreven från framför allt Novgorod som bevarats och kunnat ge oss skriftlig information.

Catharina Ingelman-Sundberg är en erfaren arkeolog och författare som även i andra sammanhang lyft fram kvinnorna i historien och här får vi möta dem igen. Hon har specialiserat sig på just vikingatid och medeltid. Denna tid var varken mörk eller brutal, vikingatidens samhälle var i många avseenden avancerat.

Ljudboken består av sju CD-skvor och det tar mer än åtta timmar att lyssna igenom detta digra material. Det gör man gärna, inte minst eftersom det är Claes Elfsberg som förtjänstfullt har läst in dem.

Birgitta Gustafson