Böcker (1-06)


Gud vill det!
Nordiska korsfarare under medeltiden
Dick Harrison
Ordfront förlag

Dick Harrisons senaste bok behandlar korstågen. Dels rör det sig om nordiska korsfarare i Palestina, dels korstågen i Östersjöområdet.

Materialet är stort och ännu större blir det eftersom författaren i princip räknar alla krig som kristna kungar för till korstågen. De så kallade venderkrigen, som kulminerade då danskarna skövlade Svantevits tempel i Arkona på Rügen 1169, räknar han dit trots att de skedde utan påvlig sanktion och uppdrag.
Tyska ordens krig i Baltikum på 1200-talet var däremot ”riktiga” korståg. Den som vill se en äkta korsfararborg behöver inte åka till Libanon utan sådana finns på närmare håll, exempelvis i Otepää i Estland.

Många kungar, jarlar, hertigar, biskopar och krig blir det, men Harrison gör i texten emellanåt också vällovliga ansatser att skriva kultur- och mentalitetshistoria. I detta arbete argumenterar han konsekvent för att man måste förstå de religiösa idéernas makt över människor för att kunna förklara skeenden som korstågen. Andra förklaringar som förekommer inom forskningen håller inte eller räcker inte till, menar han.

Harrisons lärdom, och den skenbara lätthet med vilken han hanterar skriftliga källor av alla slag, kan göra vem som helst grön av avund. Att han däremot inte intresserar sig nämnvärt för den historiska arkeologins potential är beklagligt, men det är en trogen Harrisonläsare beredd på.

Harrison har med all rätt prisats för att skriva populärt och lättbegripligt. Men ibland blir det lite väl mycket hejsansvejsan. Och hans täta påminnelser om att korstågens metaforik ännu är aktuell känns en smula överflödiga. För samma dag som jag skriver detta bränner muslimska fanatiker i Damaskus direkt i tv den danska flaggan med sitt vita kors på röd botten, den flagga (”Dannebrogen”) som enligt en legend föll ner från himlen och gav kung Valdemar segern i ett slag mot estniska hedningar. Det var 1208, skriver Harrison.

Dick Harrison ger ut en tegelsten om året. Hur bär han sig åt? Hans På spåret-partner, höjdhopparen Stefan Holm, också han ett fenomen, tvingas ju åtminstone att genomgå regelbundna dopingkontroller?

Rune Edberg


Uppdrag arkeologi #2
Stockholms län under dina fötter
Lars Andersson, Johan Anund, Peter Bratt, John Hedlund, red
Stockholms läns museum och Riksantikvarieämbetet

Det har varit en bråd tid för arkeologer under det senaste året. Vägprojektet Norrortsleden, som ska underlätta trafiksituationen i norr, har sysselsatt i stort sett alla länets arkeologer.

I denna bok får vi tre rapporter från trakten söder om Vallentunasjön. Den vikingatida stormannen Jarlabanke har fått sina invecklade släktförhållanden uttydda med hjälp av inskriptioner på runstenar. Vid utgrävningar av gården Lilla Sylta röjs spåren av magi och skrock. Vi kan läsa om trakten kring Bolstomta, där nu Karolinska sjukhuset, Karlbergs slott och Vasastan ligger. I 1500-talets Stockholmsförort Norre Förstaden görs märkliga fynd bland krogar och hamnskjul. I Hallunda och Vårby har undersökningar gjorts med hjälp av studenter från Södertörns högskola.

Med denna andra bok Uppdrag arkeologi har Stockholms läns museum, Stockholms stadsmuseum och Riksantikvarieämbetet fortsatt sitt utåtriktade infomationsarbete. Boken är rappt upplagd med många fina bilder.

Denna rapportbok vänder sig främst till alla de boende i Stockholmsområdet som är nyfikna på vad som bokstavligen ligger under deras fötter. Utan denna återkoppling till stockholmarna tappar arkeologerna en av sina stora uppgifter; att förmedla de arkeologiska upptäckterna och fynden.

Birgitta Gustafson


Big Bang
Allt Du behöver veta om universums uppkomst och lite till
Simon SIngh
Leopard förlag

Big Bang är ingen arkeologibok utan en bok i astronomi om universums tillkomst. Varför recenseras den då här? För det första har författaren lyckats mycket bra med att på bokens 512 sidor och 104 figurer redogöra på ett personligt, lättsamt och skämtsamt sätt för forskningen inom ett spännande ämne.

För det andra står de två vetenskaperna arkeologi och astronomi nära varandra inte enbart i alfabetisk ordning utan också i arbetssätt. Arkeologen gräver i marken efter fynd som kan ge upplysning om människans villkor när, var och hur fyndet kom till, medan astronomen ”gräver” i ljuset från rymden efter ”fynd” som kan ge upplysning om tillståndet i universum när, var och hur ljuset kom till. Arkeologen kan dra fördel av att kunna hålla fyndet i handen, medan astronomen har naturlagarna till sin hjälp. Big Bang handlar om forskning och framsteg i ett ämne som av tradition anses som svårförståeligt. Genom att utelämna alla tråkiga matematiska formler för att i stället engagerat berätta hur de olika aktörerna i denna forskning tänkte och resonerade gör författaren det lätt att följa med texten i boken. Han beskriver hur Albert Einstein till en början enbart kunde tänka sig ett universum som var i statisk jämvikt, medan andra forskare påpekade att inga observationer krävde ett sådant tillstånd.

Edwin Hubble fann tvärtom starka belägg i sina observationer för ett expanderande universum som skapats för miljarder år sedan. Arno Penzias och Robert Wilson lyckades påvisa strålning från denna skapelseakt vilket gav dem nobelpriset i fysik 1978. I ett radioföredrag hade fysikern Fred Hoyle, som var motståndare till teorin, nedsättande kallat den för Big Bang. Nu sågs namnet som en ljudmässig triumf.
Bokens text lättas upp av många personliga iakttagelser och roliga anekdoter. Ett exempel är berättelsen om fysikern George Gamow som hade tid att med sin fru ställa upp för ett foto inför en planerad men omöjlig flykt från Sovjet över Svarta havet i en liten roddbåt. Han lyckades dock senare ta sig till USA där han kartlade ett tidigt skede hos vårt universum.

Boken Big Bang är bra. Den rekommenderas varmt till den vetgirige som vågar anta utmaningen att tränga in i ett nytt forskningsfält.

Curt Roslund


Medeltid på tevetid
- en dokusåpas historiedidaktik
Anders Högberg, Håkan Kihlström, red Malmö museer,
Malmö Kulturmiljö

Detta är en antologi som försöker att skärskåda vad som inträffar när historia händer på tv. Utgångspunkten är dokusåpan Riket som i sin första omgång sändes i tv 2004-2005. Riket var i denna upplaga en realityserie förlagd till 1300-talet. Att nu Malmö museer ger ut denna pocketantologi beror delvis på att museet ställde sina samlingar till förfogande som rekvisita för tv-serien. Olika forskare och museimänniskor ställer frågor om vad 1300-talet gör med Riket och vad Riket gör med 1300-talet, för att använda förre museichefen Kristian Bergs ord. Övriga deltagare i antologin är Kajsa Tosting, kostymtecknare på tv, Mats Burström, arkeolog, Åsa Linderborg, Roger Johansson, Dick Harrison alla historiker.
Författarna ger intressanta synpunkter för alla som är intresserade av historiebruk.

Birgitta Gustafson


Liunga. Kaupinga
Kulturhistoria och arkeologi i Linköpingsbygden
Anders Kaliff, Göran Tagesson, red
Riksantikvarieämbetet

Varför en bok om just Linköpingsbygden? Ja, det beror förstås på att här företagits en rad arkeologiska undersökningar de senaste åren på grund av ett högt exploateringstryck. Det är ju storstäderna som växer i dagens Sverige och Linköping är inget undantag. Det har visat sig att utgrävningarna kommit att beröra miljöer från samtliga arkeologiska perioder. Härigenom kan vi se en förändrad bild av Östergötland och framväxten av olika centralbygder. Och en viss förskjutning från medeltidsarkeologin som för några år sedan var mycket aktiv och fyndrik kan man nu se en viss förskjutning till tidigare perioder. Det gäller till exempel de rika vapengravar från järnåldern som enligt en del arkeologers tolkningar visar på hur en centralmakt började att växa fram redan under äldre romersk järnålder (runt vår tideräknings början).

En påkostad bok med fint bildmaterial, som bör intressera denna bygds människor extra mycket!

Birgitta Gustafson


Att återerövra det förflutna
Georg F.L. Sarauw botanikern som blev arkeolog
Jan Eric Sjöberg
Göteborgs Stadsmuseum

Den danske botanikern Georg Sarauw träffade ett par dagar före julen 1911 Oscar Almgren, son till den kände sidenvävaren i Stockholm och nu amanuens vid Vitterhetsakademien. Det var ett möte som kom att förändra hela hans liv. Sarauw var alltså utbildad botaniker och växtfysiolog och han fick tillfälligtvis ett uppdrag från Nationalmuseet i Köpenhamn att bestämma nyligen upptäckta växtavtryck, i första hand sädeskorn, i förhistoriska krukskärvor. Och på den vägen blev det. Hans intresse för arkeologi växte.

Våren 1912 anställdes han som intendent för en nyinrättad arkeologisk avdelnings vid Göteborgs Museum och lät inventera hela Västsveriges fornlämningar. Jan Eric Sjöberg, själv mångårig arkeolog vid samma museum, har skrivit en mycket fin biografi med bra bildmaterial över sin föregångare.

Birgitta Gustafson


Helleristninger
Billeder fra Bornholms bronzealder
Flemming Kaul, Martin Stoltze, Finn Ole Nielsen og Gerhard Milstreu
Bornholms museum og Wormianum

För många svenskar är hällristningar liktydigt med de som finns i Tanum i Bohuslän. Det finns emellertid två mycket intressanta hällristningsfält i sydöstra Skåne, ett nära vägen mellan Järrestad och Gladsax och det andra i Simrislund strax söder om Simrishamn. I klart väder kan man från dem skymta Bornholm och det är om hällristningarna på denna ö som boken handlar.

Boken har tillkommit som Bornholms Museum i Rønnes bidrag till det nordiska EU-samarbetsprojektet RANE &endash; Rock Art in Northern Europe. Boken är ingen lång, torr och tråkig vetenskaplig redovisning utan innehåller många lättlästa och läsvärda bidrag, naturligtvis på danska men ofta med anknytning till hällristningar i Sverige och då speciellt i Skåne. Boken innehåller 168 sidor och förståelsen av texten underlättas av 176 vackra illustrationer.

Bornholm har fler än 400 kända hällristningslokaler. Flertalet uppvisar enbart några skålgropar och hjulkors, men det finns också större fält som Madsebakke nära Allinge på öns nordspets. Som exempel på ny kunskap som RANE-projektet redan gett kan nämnas att i motsats till Sverige har skeppsbilderna på Madsebakke enbart tillkommit under yngre bronsåldern och att de oftast saknar bemanningsstreck. Fjorton nyupptäckta stolphål och några kokgropar framför ristningarna tyder på att ristningarna ingått i ceremonier och riter på platsen.

Ett annat mycket intressant exempel visar hur myten om solens dagliga rörelse på himlen och den tillhörande myten om solhästen kan avläsas ur skeppsbilder på hällar och bronsföremål.

Det finns bortåt hundra skeppsristningar på Bornholm medan den första ristningen av en häst upptäcktes så sent som 1994.

Namnen på de många orterna med hällristningar är svåra att hålla isär för den som inte är förtrogen med Bornholm. Ett register och en karta över dem skulle vara till god hjälp. För övrigt kan boken varmt rekommenderas. Den kan i Sverige beställas från Österlens Museum i Simrishamn.

Curt Roslund


Mosaikmorden
Giulio Leoni
Brombergs förlag

Vi befinner oss i Florens år 1300. Dante Alighieri, ja just poeten, har just utnämnts till prior, en av de mäktigaste i stadens styrelse. Dante framställs som en sur och butter gammal herre, detta trots att han vid denna tidpunkt inte var mer än 35 år, (och ännu inte visste att han i framtiden skulle portas från sin hemstad Florens ända till sin död. Därefter slogs staden om det berömda liket med Ravenna, där han ligger begraven). Nåväl, två mord begås i staden och dessa har religiösa stridsmotiv. En mosaik i en kyrka spelar en huvudroll. Dante blir ett slags Sherlock Holmes och tar sig an att lösa morden. I verkligheten handlade det om kampen mellan påvepartiet och kejsarpartiet i Italien vid denna tid.

En ovanlig, inte alls oäven, deckare med en egensinnig tolkning av 1300-talets Florens.

Birgitta Gustafson