Böcker (1-96)

Rumlaborg
Länscentrum i norra Småland under medeltiden
Harry Bergenblad
Huskvarna hembygdsförening

Harry Bergenblad är en hängiven fritidsarkeolog, som bl.a. försökt få den arkeologiska världen uppmärksam på de unika bronsålderslämningar som finns under Vätterns yta. (Om detta ska han berätta i det kommande marinarkeologiska numret av Populär Arkeologi).

I denna bok berättar han livfullt om det medeltida centret i Småland, Rumlaborg, som grävdes ut på 30-talet. Riksantikvarieämbetet utsåg en arkeologisk övervakare, men de som snart tog över grävningarna var häradsfornvårdare kapten Bror Kugelberg och hembygdsföreningens ordförande Georg Sahlström, vilken av hälsoskäl aldrig kom att publicera en planerad skrift om utgrävningarna.

Det är hans anteckningar som tillsammans med en rad urkunder ligger till grund för Harry Bergenblads redogörelse om Rumlaborg. Intressanta bilder fyller dessutom boken.

Borgen började sannolikt att byggas efter det fredsmöte som ägde rum 1364 i Jönköping efter de många tronstriderna och mecklenburgska-holsteinska framgångsrika anfallen och var i bruk fram till 1500-talet.


Gotländskt arkiv 1995
Gotlands fornsal

Detta är det 67:e meddelandet från Föreningen Gotlands fornvänner och 1995 års upplaga rymmer som vanligt ett digert arkeologiskt och historiskt material från Gotland.

Gotländskt arkiv ger varje år en översiktlig bild av den pågående forskningen och nya rön.

Redaktör är Birgitta Radhe, som förmår att presentera allt detta på ett lättillgängligt sätt.

Alldeles speciellt förtjust blir man över aktuelltavdelningen där sådant som hänt under senaste året vad gäller undersökningar av t.ex. Visbys gamla medeltidshus, den funna medeltida koggen på Kronholmen, eller av Vägverket skadade skelettgravar i Fleringe som undersökts finns med.

Bland de större artiklarna finns en redogörelse av Malin Lindquist och Kenneth Jonsson för vad silverskatten i Väskinde, som hölls dold i flera år, egentligen innehöll. Den oförtröttlige gotländske kyrkohistorikern Torsten Svensson berättar om donatorer och djävlar i Gotlands medeltida kyrkor och Lennart Swanström tar på nytt upp Gotlands slipskåror.


I kung Magnus tid
Michael Nordberg
Norstedts förlag

Det här är ingen biografi över kung Magnus Eriksson - en sådan går inte att skriva på grund av brist på material.

Så inleder medeltidshistorikern Michael Nordberg sin bok om den tid kung Magnus levde i och som inleds med det ödesdigra Nyköpings gästabud där kung Magnus far, hertig Erik tillsammans med brodern Valdemar dödas av deras hämdgirige bror Birger.

Vad Michael Nordberg i stället gör är att teckna porträttet av den tid den lille kungen, blott tre år gammal, blir satt att regera. Eftersom kung Magnus sattes som regent över inte bara Sverige utan även Finland, Norge, Island, Färöarna, Orkneyöarna och faktiskt också Grönland berör Nordberg även våra grannländer under denna tid.

Det är en spännande och rörig tid i vår historia och Nordberg gör som vanligt &endash; lotsar oss med espri genom historien. Den som lärt sig älska Nordbergs böcker som t.ex. Den dynamiska medeltiden och Renässansmänniskan kan se fram emot nya läsupplevelser.


Lödösefynd ting från en medeltidsstad
Rune Ekre, Carl Hylander, Rolf Sundberg
Stödföreningen Lödöse museum

Denna bok kom faktiskt ut för över ett år sedan, men har inte uppmärksammats som den förtjänar.

'Det nya Lödöse museum öppnade för snart två år sedan och de senaste decenniernas fynd och rön har vidgat det västsvenska Lödöses roll i svensk medeltidshistoria.

Här får man reda på allt om detta och boken är vackert och pedagogiskt illustrerad!


Kong Svends høj
Stenaldergrave i Danmark Bind 1
Torben Dehn, Svend Hansen, Flemming Kaul
Nationalmuseet, Skov- og Naturstyrelsen

Danmark har en stor mängd megalitgravar från yngre stenåldern, uppskattningsvis 2 500 dösar och gånggrifter.

Boken handlar om att restaurera dessa monument och då närmare bestämt de restaureringsarbeten och undersökningar som gjordes av dessa gravar och högar på Lolland 1991.

Dessa monument är från tiden 3 500&endash;3 000 f.Kr. och i och med att de fornvårdande myndigheterna bestämde om dess restaurering fick arkeologerna ett tillfälle till närmare undersökningar av både gravarnas uppbyggnad och funktion och kulturlandskapets utveckling.

De arkeologiska undersökningarna har sålunda kompletterats med geologiska undersökningar och pollenanalyser har genomförts för att få en bild av det landskap som megalitgravarna var en del av.

Kong Svends høj, som givit bokens namn grävdes ut första gången år 1780.


Arkeologiska liv
Jarl Nordbladh m.fl.
Gotark

Denna lilla skrift är resultatet av ett seminarium som hölls vid Göteborgs universitet 1990 och vars avsikt var att levandegöra forskningshistorien.

Var står forskarna själva i förhållande till sitt ämne, arkeologin? Hur ser de på sitt arbete? Vilka bevekelsegrunder har de för sina teorier?

Här skriver förutom Jarl Nordbladh Klavs Randsborg, Jørgen Jensen, Steffen Stummann Hansen, Elisabeth Arwill-Nordbladh, Lili S. Kaelas, Mats P. Malmer och Tore Artelius.

Det har blivit en intressant introduktion till den pågående arkeologiska forskningen och vad som i själva verket styr den, nämligen både en forskningstradiotion och forskarnas egna tankar och personligheter.

Jarl Nordbladh skriver om individen i arkeologihistorien, Klavs Randsborg om arkeologin som livsräkenskap, Elisabeth Arwill-Nordbladh om paradoxen Hanna Rydh; arkeologi, emancipation och konstruktion av kvinnlighet och Mats P. Malmer slår fast sina teser i sitt inlägg: Grunden till mitt arkeologiska liv.

För den icke så insatta blir det ett slags nyckelhålstittande till hur forskarna tycker och tänker. Det är ganska kul.


Husdjuren och deras människor
Folk och fä under 18000 år
Bergljot Børresen
Rabén Prisma

När, var och hur började människan att ha husdjur? Och varför finner sig djuren i att leva och till och med samarbeta med oss?

Veterinären och forskaren Bergljot Børresen försöker i denna bok svara på de frågorna och samtidigt ger hon en historia till varje djurslag som varje arkeolog eller arkeologiskt intresserad borde kunna ha nytta av.

Att hunden är vårt äldsta sällskap vet vi, liksom att den härstammar från vargen. Den asiatiska vildhunden dholen och dess släkting vargen fanns redan för 18000 år sedan tillsammans med bisonoxar, uroxar, renar och mammutar, hästar och hjortar. Skelettfynd visar att vargen började att domesticeras för 12000-13000 år sedan.

I primitiva kulturer kan man ännu se hur omhuldade tamdjuren är, det kan gälla hundar likaväl som kvinnornas älskade griskultingar.

Det fanns då som nu en stark känsla mellan djur och människa.

Med jordbruket börjar människan hålla djur, inte bara som sällskap, utan som bidragare till hushållet och medverkande till ett öppet landskap.

Här var det vildgeten som blev det introducerande djuret. Vi hittar det i höglandet uppe vid Zagrosbergen i gränslandet mellan dagens Iran och Irak och det är för omkring 11000-12000 år sedan. Till Norden kom geten för omkring 6000 år sedan.

Geten gav mjölk, kött, skinn och grov ull. Geten följdes som tamboskap av fåret och kon. Grisen är också gammal som tamboskap, den fanns i Anatolien redan för 9000 år sedan.


Romartida guldsmide i Norden III
Kent Andersson
Aun 21 Uppsala universitet

Underrubriken till denna doktorsavhandling i arkeologi lyder Övriga smycken, teknisk analys och verkstadsgrupper och behandlar vilka guldsmycken som påträffats i Norden under järnåldern, varifrån de har kommit och tillverkats.

Författaren går igenom allt tillgängligt material, slår fast att det nordiska guldet kommit från romarna och varnar dessutom för att lyssna alltför bokstavligt till den romerske historikern Tacitus (som är en av våra tidigaste källor om den germanska kulturkretsen). Vi vet att han till och med ljög om germanernas inställning till guld och silver, skriver Kent Andersson.

Tacitus säger att dessa inte brydde sig om silver- och guldföremål. I själva verket hade dessa en starkt symbolisk betydelse för det omvälvande samhället genomgick i exempelvis Norden under romersk järnålder och folkvandringstid.