Böcker (2-02)

Pilgrimer i öst
Harald Olsen
Cordia förlag

Till Håvard och Helge -
som somnade till rysk körsång
från det att de var en tvärhand höga -
för stort tålamod
med pappas många passioner,
av vilka den här boken avhandlar en.

Ovanstående dedikation inleder högskoledirektören vid Konsthögskolan i Oslo, Harald Olsens bok om pilgrimer i öst. Att Olsen äger ett stark intresse för religionen hos skilda folk och samfund har t.ex. framgått tidigare i boken Keltisk andlighet. Denna gång vänder författaren sina blickar mot öst. Man behöver inte heller läsa många sidor i boken för att förstå att det som nämns i dedikationen om hans passion för den rysk-ortodoxa kyrkan inte är tomma ord. Hans kunnande är dessutom mycket stort och förser också läsaren med mycket viktig information.

Att religionsutövningen varit mycket stark i Ryssland, märks inte minst genom de stora mängder av pilgrimer som förekom. Till Treenighetsklostret i Zagorsk vallfärdade inte mindre än miljon människor om året i slutet av 1800-talet, vilket bekräftar denna starka religiositet hos det ryska folket. Religionen har också en stark framtoning hos de stora ryska författarna som Dostojevskij, Tolstoj Gogol m fl. Andligheten verkar följaktligen genomsyra det ryska samhället på ett helt annat sätt än vad den gör i västvärlden.

Den heliga dåren fick liksom medeltidens narr yttra sanningar om tsar och rike utan att bestraffas. Detta får ses som ett nödvändigt andningshål för folks eventuella missnöje med rådande regim. Dåren som i första hand inspirerades av Kristus, kunde i sin filosofiska vishet verkligen i många fall sätta tummen i ögat på den styrande makten. Detta och mycket mera fakta står till buds i Harald Olsens rader där han söker efter den rysk-ortodoxa religionens själ och hjärta. Detta sökande är väsentligt i östkyrkan. Låt oss därför avsluta med Leo Tolstojs ord på dödsbädden som dessutom lika gärna kunde gälla all forskning:

Sök. Fortsätt att söka, alltid!

Torsten Svensson


Grötlingbo kyrka
Bengt Stolt
Linköpings domkyrka
Åke Nisbeth & Inger Estham & Axel Unnerbäck
Riksantikvarieämbetet/ Kungl. Vitterhetsakademien

Kyrkguiden
Christina Nilsson
Stockholms stift/Svenska kyrkan

Här skall presenteras några nyligen utkomna titlar ur floran om våra kyrkor. Ämbetsverket Sveriges Kyrkor har under hösten och våren publicerat volym 225 och 226 i sitt strävsamma arbete med att publicera beskrivningar av kyrkobyggnaderna uti vårt avlånga land.

De två första delarna om Linköpings domkyrka utkom redan under 1980-talets mitt. Dessa delar behandlade i första hand arkitekturen och byggnadshistorien. Följaktligen är nu turen kommen till inredning och inventarier. Först som sist måste undertecknad tillstå att boken har en mycket läcker layout med idel (nästan åtminstone) ädel färgbilder. Dessutom håller färgbilderna en mycket hög fotografisk kvalité, vilket i andra fall blivit mer och mer sällsynt under senare år. En del förlag tycks vilja spara in några korvören på att använda ett sämre papper, vilket är mycket tråkigt, eftersom bildkvaliteten i hög grad blir lidande av detta. Men detta gäller som sagt var inte Linköpings domkyrka som är en mycket tilltalande produktion. Det är också skönt att se att trots den dåliga ekonomin och den styvmoderliga behandling som detta lilla statliga verk får i dagens högteknologiska och i viss mån kulturfientliga Sverige, så kan man trots detta producera en rejäl bok om en av landets viktigaste domkyrkor.

Värt att nämna bland många andra föremål är naturligtvis den så kallade Linköpingsskatten som påträffades redan 1676 och som bland annat innehåller fyra relikvarier, d v s förvaringsplats för skelettdelar av helgon. Denna medeltida skatt som tycks föra en jojoliknande tillvaro i dragkampen mellan Statens historiska museum och Linköpings slotts- och domkyrkomuseum är tämligen unik med svenskt mått mätt. Läsaren skall slutligen påminnas om att Linköpings domkyrka ingår i ett inventeringsverk och att boken också därför skall läsas som ett sådant.

En annan bok ur samma serie är boken om Grötlingbo kyrka, Gotland. Denna volym innehåller till skillnad mot den föregående inga färgbilder, om man då bortser från omslaget. Bildens färger har dock fått en något underlig karaktär. De senaste decenniernas monografier över kyrkorna i Sverige har varit utmärkta inventeringarsverk och Grötlingbo kyrka utgör minsann inget undantag från den regeln.

"Ett av de ståtligaste och största verken i Sveriges gotiska arkitektur" , skrev en gång Johnny Roosval om den utseendemässigt lite lustiga kyrkan på södra Gotland. Orsaken till kyrkans utseende är att ett gotiskt kor och långhus fogats till ett äldre romanskt torn, vilket ger kyrkan en snigelartad form. Att kyrkan tillägnats helgonet Lukas nämns i ett påvligt avlatsbrev från 1256. Bland många intressanta föremål kan nämnas dopfunten, vars cuppa var nedgrävd under torngolvet mellan 1716 och 1856. Ett annan inventarie värd att uppmärksammas är predikstolens korg med unika sniderier. Den har en gång tillhört Visby domkyrka men försåldes till Grötlingbo församling 1699. Om detta och mycket annat kan man ta del av i volym 226 av Sveriges kyrkor.

Den tredje boken i detta urval av kyrkolitteratur är Kyrkguiden, vägledning till kyrkorna i Stockholms stift. Här presenteras i ord och bild samtliga 180 kyrkor i vårt senast tillkomna stift. Detta uppstod inte förrän mitt under brinnande krig år 1942. Samtliga av bokens bilder är i färg, vilket får ses som en välgärning, trots det lilla formatet. Inom stiftet ryms 36 medeltidskyrkor, vilket utgör ganska exakt 20 % av den totala mängden. Under tidsperioden fram till 1900 så byggs det sedan lika många kyrkor som producerats under medeltiden eller 37. Det senaste seklet blir därmed den stora kyrkbyggnadsperioden med 107 stycken.

Förutom Storkyrkan som fått tre sidor till sitt förfogande, presenteras kyrkorna i alfabetisk ordning med en kyrka på varje sida. Här omtalas byggnadshistorien, sevärdheter mm. Mycket bra är också den faktaruta som åtföljer varje beskrivning, eftersom läsarna där snabbt kan hitta de basfakta de behöver rörande invigningsår eller sekel, arkitekt, orgel och speciella sevärdheter. Boken avslutas bland annat med nödvändiga ordförklaringar. Mycket bra är också det register där kyrkorna lagts in i kronologisk ordning, vilket underlättar för läsaren när han t ex vill söka kyrkor i Stockholms stift byggda under 1200-talet. Kyrkguiden är utmärkt när man snabbt behöver information. Om läsaren sedan vill ha mer kunskap får han dock gå vidare till ett större verk som t.ex. den tidigare nämnda serien Sveriges Kyrkor.

Torsten Svensson