Böcker (2-97)

Nationalism eller vetenskap?
Svensk marinarkeologi i ideologisk belysning
Carl Olof Cederlund
Carlssons

Vad har styrt utvecklingen av den svenska marinarkeologin? Det är huvudfrågan i denna genomgång av detta arkeologiska specialområde. Författaren vill lyfta fram den omständigheten att marinarkeologin brottas med en stark nationalistisk barlast. I en tid då nationalismen åter tycks få fäste som idé är det, menar författaren, vår främste marinarkeolog, Carl Olof Cederlund, viktigt att granska denna grund för marinarkeologin, som tyvärr genom detta har fått en kolossal slagsida.

Skeppet som symbol kan inte underskattas, menar han. Det gäller både för forntidens människor och för den moderna människan och med skeppet följer hjälten. Skeppet ses ofta som en kvinna - och har kvinnonamn - och kaptenen är hennes "man".

Inom marinarkeologin har tre syndrom växt fram, menar Cederlund:

Regalskepps-syndromet, vikingaskepps-syndromet och kogg-syndromet.

Bärgningen av regalskeppet Vasa var inte inledningen utan ett slags följd av omfattande dyk- och bärgningsaktioner av örlogsfartyg under 1800-talet. Dessa stora vrak har starkt symbolvärde och hjälper till att idealisera den svenska stormaktstiden. Vikingaskeppen står också för nationalistiska föreställningar och idealiseringen av vikingatiden inleddes med nationalromantiken på 1800-talet.

Koggen får så representera ett slags idealisering av medeltidens handelsmän och i botten ligger en starkt romantiserad bild av hanseatiska köpmän som lanserades i Tyskland förra seklet.

Framtidsperspektivet för marinarkeologin ser dock annorlunda ut, hoppas Cederlund. Här gäller det inte att ta upp spektakulära skeppsvrak utan att visa på den enorma kulturskatt som vilar på havets och sjöarnas botten. Med framtida teknik kan vi säkert ge allmänheten möjlighet att själva göra utflykter till dessa gamla kulturmiljöer.


Ajvide och den moderna arkeologin
Göran Burenhult (red)
Natur och Kultur

Utgrävningen av stenåldersboplatsen Ajvide på Gotland är en av de största undersökningar av denna tid som företagits i Europa. Grävningarna har pågått mer eller mindre kontinuerligt sedan 1983 och är även seminariegrävplats för arkeologistuderande.

Ajvideprojektet är tvärvetenskapligt och de olika undersökningarnas resultat presenteras i denna bok. Den som vill lära något om hur dagens arkeologiska undersökningar går till har ett bra och spännande tillfälle med denna bok.

Själv kastade jag mig över avsnittet om historisk lingvistik, skrivet av språkforskaren Niclas Burenhult. Vad talade gropkeramikerna för språk? är hans fråga, som kanske inte helt går att besvara. Men man får klart för sig att språkforskarna idag lägger ett pussel som man inte trodde var möjligt.

Den som är van att förföras av Göran Burenhults tidigare böcker, utgivna på andra förlag, blir möjligen något besviken på denna utgåva.

Den är mycket skolboksmässigt utformad och bilderna, som är Burenhults populärvetenskapliga styrka, reduceras här till komplement till texten och visas i snåla format.

Ajvide hade varit värd en mer påkostad förpackning. Då hade boken säkert nått fler läsare utanför arkeologikretsen.


Ingegerd, Olof Skötkonungs dotter
Ett kvinnoöde från vikingatiden
Rune Edberg
Sigtuna Museum

Denna lilla bok om Ingegerd, dotter till Olof Skötkonung är en verklig pärla! Här får vi följa ett kvinnoöde från 1000-talet och författaren ger oss samtidigt en högst begriplig bild av hur livet för denna kvinna tett sig. Samtidigt målar han upp en bild av hur kulturkontakterna mellan de svenska och ryska rikena gick till.

Rune Edberg, verksam arkeolog vid Sigtuna museer, lyckas här ge liv åt ett skådespel genom att översätta arkeologi och historia till en fantastisk berättelse. Detta är populärvetenskaplig framställning när den är som bäst!

För att locka läsarna till dessa rader att införskaffa skriften ska jag kanske berätta att Ingegerd måste ha varit en av de starka kvinnor som vi har flera av i vår historia,(t.ex. unionsdrottningen Margareta och heliga Birgitta) men hittills tämligen okänd.

Redan i unga år började Ingegerd att spela ett politiskt spel med presumtiva friare som insatser. Den norske kungen Olav Haraldsson fick hon inte, honom avskydde Olof Skötkonung alltför mycket. I stället blev det Jaroslav, furste i Novgorod, som blev hennes gemål. Och det var i Rus-riket hon levde större delen av sitt liv, även om kontakterna med hemlandet aldrig upphörde. Hon födde tio barn och det finns fortfarande släktband med Ingegerd i Europas kungahus, släkten Bourbon räknar släktband genom dottern Anna som gifte sig med Henrik I av Frankrike.

Ingegerd glömde dock aldrig norrmannen och när Jaroslav dött, förtäljer Emunds saga, blev hon och Olav älskande i hemlighet.

Ring Sigtuna museer 08&endash;592 510 18 och beställ denna bok!


Gustaf Hallström &endash; arkeolog i världskrigen epok
Evert Badou
Natur och Kultur

Biografier om arkeologiska forskare har hittills lyst med sin frånvaro, trots att Sverige också internationellt sett har haft flera storheter på området.

Evert Badou, professor i arkeologi som specialiserat sig på Norrlands förhistoria, fick till sitt universitet i Umeå frågan om han ville ha arkeologen Gustaf Hallströms efterlämnade skriftliga material. Det ville han.

Därefter växte denna biografi fram och är därmed banbrytande genom att för första gången ta upp arkeologins idéhistoria i Sverige. (En parallell insats är dock den bok om marinarkeologi som anmäls på förra sidan. Kanske är tiden mogen för att göra värderingar av arkeologins idéhistoria).

Det är en personligt skriven bok som ger oss en bild, inte enbart av arkeologen Gustaf Hallström (1880-1962) utan även av honom som människa. Den är befriande lättläst och beskriver i vilken miljö den tidens arkeologer levde och vilka som var deras tankar om arkeologi och historia.

Birgitta Gustafson