Böcker (2-99)

Europeiska urkunder
Vitterhetsakademiens skriftserie om Europa
Ronny Ambiörnsson Gunnar Eriksson (red)
Natur och Kultur

Perspektivet i denna bok, som ingar i Vitterhetsakademiens skriftserie om Europa, är helt EU-anpassat. Av Östeuropa och den ortodoxa världen finns knappast några spår, av korstågen eller islam inga alls. Industrialismen, nationalismen och imperialismen lyser med sin frånvaro. Sociala konflikter tycks inte ha existerat - redaktorerna förbigår till och med Kommunistiska manifestet "Ett spöke går genom Europa".

Däremot presenteras (skadeglatt, anar man) ett utdrag ur Roger Martin du Gards roman Släkten Thibault, om arbetarrörelsens misslyckade försök att stoppa krigsutbrottet 1914. De egentliga urkunderna (Magna Charta, Westfaliska freden och liknande) är i minoritet och innehållet domineras av utdrag ur skrifter av vålmenande världsförbättrare som Penn, Rosseau, Voltaire och Saint-Simon. Det finns en kort inledning, men texterna har i övrigt inte försetts med några förklarande kommentarer och arbetet saknar varje form av illustrationer.

Rune Edberg

 

Silverbibeln
Theoderiks bok
Lars Munkhammar
Carlssons

Man kan fundera över varför Silverbibeln, den gotiska bibel som hitfördes som krigsbyte från Prag under stormaktstiden och som förvaras på universitetsbiblioteket Carolina Redivia i Uppsala, har blivit en sådan folkkär nationell klenod. Kan det ha att göra med att vi, trots bindande bevis, känner att våra rötter hör samman med goternas?

Denna bok om Silverbibeln är hursomhelst en utomordentligt intressant, välskriven och välunderbyggd historia som verkligen får oss att vilj a veta mer om detta märkliga folk, som tog över delar av det sönderfallande romerska imperiet med både vishet och pragmatism.

Lars Munkhammar, som är förste bibliotikarie på Carolina Rediviva, har under många år samlat vetande kring både Silverbibeln och goterna och hans kärlek till sitt ämne är uppenbar.

Boken är uppbyggd som ett slags resa i både tid och rum och författaren förmår verkligen att utvidga dem båda. Inte minst är sammanställningen av forskningen kring Silverbibelns ursprung och tillkomsttid utomordentligt intressant. Nog ville man gärna som Lars Munkhammar följa goternas spår, inte bara till Ravenna där Theoderik ligger begraven i sitt masoleum, utan även till hans romerske medhj älpare Cassiodorus biblioteksruiner på kullen Caelius i Rom och till klostret i Kalabrien. Det kan nämligen vara här som Silverbibeln tillkommit eller i varje fall bevarats innan den genom många och okända öden hamnade i Prag.

Kartläggningen av Silverbibelns färd genom det medeltida Europa är i sig en riktig rysare. Mellan åren 500 och 1500 vet vi ingenting om dess öden. Men 1570 kommer en kartograf till klostret Werden i Tyskland och far syn på den stympade handskriften. Nu blev Silverbibeln känd bland medeltidens vetenskapsmän. En viktig pusselbit tillfogades så sent som 1970 då ett blad ur Silverbibeln påträffades vid en restauration av katedralen i Speyer.

Men ännu återstår många frågetecken kring Silverbibelns - och goternas - historia. Författaren upplyser osss insiktsfullt om forskarnas oenighet när det gäller att tolka det material som finns.

Boken har fått namnet Theoderiks bok, det var ju han som en gång såg till att bibeln översattes till gotiska. Lars Munkhammar avslutar sin storslagna lilla bok med en undran vad Theoderik skulle tänka i sin arianska himmel om han visste hur mycket uppstandelse hans bibel skulle komma att vålla.

Birgitta Gustsfson

 

Forntiden runt hörnet
En arkeologisk handledning för grundskolans lärare
Jonathan Lindström Sofi Hjort
Stockholms läns museum

Boken innehåller ett flöde av ideer att låta sig inspireras av när förhistorien ibland känns långt borta från klassrummet. De nio kapitlen belyser främst Mälardalens fornlämningar i en tydlig översikt och med ,diskussionsfrågor samt uppgifter i slutet av varje avsnitt. Teckningar som är speciellt anpassade för att kunna kopieras på overhead finns samt tips på annan litteratur inom området.

Som lärare kan du välja på några olika utgångspunkter för att utforska forntiden, det valet styr sedan hur bokens olika tips och ideer kan användas. Som exempel finns att ta reda på lämningar i skolans närhet och sedan fokusera kring frågor om t.ex. döden, vid ett gravfält, eller samhällsfrågor vid ett fornborgsbesök.

Handledningen är en del i ett projekt finansierat av Stockholms läns landstings kulturhuvudstadssatsning och målet är att förnya hembygdsundervisningen i länet. Boken är absolut något för lärare, även i andra län, att hämta inspiration ur och därmed entusiasmera eleverna till viktig kunskap om hembygden och vår förhistoria.

Katarina Schüssler 0ttestam

 

Runor
Historia, tydning, tolkning
Lars Magnar Enoksen
Historiska Media

"Vet du hur du rista skall?" Den frågan ställs i Havamal, och om rlmor har mycket "ristats" genom tiderna. Ytterligare ett bidrag har nu kommit av av Lars Magnar Enoksen. Boken ingår i förlagsserien Historiska Media som liksom författaren har sina rötter i Skåne.

Lars Magnar Enoksen är enligt författarpresentationen en "självlärd icke-aka-demisk runolog". Varför förlaget valt att presentera honom som en "icke-akademiker" framgår inte. Kanske för att underblåsa den konflikt som förekommer i vissa forskningsgrenar mellan akademiker och de som valt att gå sin egen väg?

Att författaren valt att inte presentera Runverket närmare måste uppfattas som en aning underligt. Runverket, som startades av Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet, började år 1900 med att ge ut Ölands runinskrifter och har sedan fortsatt landskap för landskap.

Bokens styrka ligger dels i presentationen av runtecknens form, dels i runforskningens historia som ger en god inblick i olika forskares fascination för runor genom alla tider . Om det är detta man söker så bör man införskaffa Enoksens bok, men om man har mer intresse av själva runstenarna, deras kontext och sammanhang, och inte minst den moderna runforskningen, så måste man gå vidare till annan litteratur. På något sätt förutsätter boken att man har en viss förkunskap om våra runstenar eftersom man knappast enbart kan studera runorna som ett enskilt språkligt fenomen. Även de föremål där runor förekommer måste tas med, i annat fall riskerar man att förlora helheten. Visserligen tar författaren upp en del runstenar och andra föremål där runor förekommer men det ger enbart ett splittrat intryck.

Man undrar hur man kan ge exempel på runstenar utan att beröra t.ex. Rökstenen och Sparlösastenen. Enoksen analyserar följaktligen inte själv runtexternas innebörd utan den tolkning han gör följer i mycket äldre litteratkur. Även detta visar på avsaknaden av den moderna runforskningen. Däremot kan hans entusiasm säkert smitta av sig på manga läsare. Runboken har trots dessa invändningar en hel del förtjänster, bl.a. i kapitlen där nazisterna och New Age får sin beskärda del av den berömda skopan. Avslutningvis kan väl sägas att Enoksen någorlunda vet hur han rista skall.

Torsten Svensson

 

Forntid i ny dager
Arkeologi i stockholmstrakten
Peter Bratt (red)
Stockholms läns museum

Stockholms Läns Museum presenterar i denna bok en forntid i ny dager som sägs vara resultatet av nya arkeologiska utgrävningar i kombination med ett utvecklat vetenskapligt synsatt. Den är ett glädjande exempel på att populärvetenskap kan vara både spännande och färgrik, och på samma gång inkorporera aktuella teoretiska diskussioner. Här beskriver 3 4 forskare och yrkesverksamma arkeologer från stockholmsom~ rådet traktens förhistoria och tidiga historia illustrerat av resultaten från de senaste årens omfattande arkeologiska undersökningar .

I en lättillgänglig form med vackra fotografler och rekonstruktionsbilder i akvarell blir läsaren serverad en nyanserad bild av förhistorien såväl som av den arkeologiska vetenskapen. Både i form av allmän information om landskapsutveckling, arkeologiska metoder, kulturer och artefakter, och som specifika exempel från utgrävningar av enskilda lokaler eller anläggningar.

De 3 4 olika rösterna har tillåtits att behålla sin särart, vilket ger oss en brokig samling berättelser. Somliga andas en traditionell och informationsrik arkeologisk berättarstil, medan andra är fyllda av personliga upplevelser ochanekdoter. Detta gerenlevande textsom både fängslar och informerar. Läsaren bjuds in till att följa den arkeologiska arbetsgången i dess många olika led, förmedlat av olika specialister på respektive område. Den enda negativa aspekten med ett sådant grepp är risken för upprepning av centrala frågor och förklaringar vilket förekommer, dock inte som något större irritationsmoment.

Ett omfattande arkeologiskt material behandlas, från de tidigaste bosättarna under stenåldern till medeltid och nyare tid, från ett stort antal lokaler runt om i stockholmstrakten. Tyngdpunkten har lagts på järnålder och medeltid, vilket speglar ett traditionellt arkeologiskt fokus på nationens vagga, men även aktuella diskussioner kring tidig stenålder har givits gott om utrymme.

Vad jag saknar är ett register över de många lokaler och områden som behandlas i texten, för de läsare som har specifikt intresse för enskilda områden snarare än för hela arkeologiska perioder.

I övrigt finns det inte mycket mer att önska av denna bok, som jag tycker är ett ambitiöst populärvetenskapligt verk, som lyckas med det svåra konststycket att förmedla arkeologi på ett både nyanserat och lättillgängligt sätt.

Den kan med glädje läsas av alla med intresse för arkeologi eller stockholmsområdets historia. Både av den allmänintresserade som här finner mycket matnyttig information, och av den specialintresserade som kan finna både anekdoter och detalj er kring enskilda utgrävningar.

Anna Källén