Böcker (3-96)

 

Spår av tid
Om sörmländska kulturlandskap i staden och på landet
Karin Lindvall, red. Södermanlands museum

Detta är en bok om sörmländska kulturmiljöer, och den tar ett ordentligt grepp kring både förhistoriska och historiska miljöer. Så skriver till exempel arkeologerna Agneta Åkerlund och Anders Hedman om stenålderns fiskare och vikingatidens bönder och beskriver hur Sörmland sakta stiger ur havet sedan inlandsisen smälte och landhöjningen började. Kring Tunaberg finns det lämningar från hela den förhistoriska tiden.

Vid tiden för bronsåldern hade större delen av Sörmland höjt sig över vattnet och så småningom började det förstajordbruket att införas.

Arkeologen Gert Magnusson, specialiserad på förhistorisk järnhantering, tar upp Sörmland och järnet, vilket har en tämligen okänd historia.

När nya E4-an drogs fram genom Sörmland i början av 80-talet undersökte arkeologerna en av de äldsta järnframställningsplatserna i Sverige, vid Ligna i Övetjärna. Här tillverkades järn redan under sena bronsåldern och tidiga järnåldern. Arkeologerna fann lämningar av både en boplats och en järnframställningsplats. Denna bestod bl.a. av botten av en blästerugn, ett par smidesgropar och två härdar.

Byggnadshistorikern Magnus Josephson tar upp olika försvarsanläggningar och bland dem förstås fornborgar. Sörmland är det landskap som har flest fornborgar i Sverige, omkring 180 stycken. Dateringar av fornborgar är en krånglig historia, förmodligen är många av dem äldre än järnåldern, som man förut trott. Och de har sannolikt haft olika användning genom århundradena.

Birgitta Gustafson


...templum quod Ubsola dicitur.. i arkeologisk belysning
Else Nordahl
Uppsala Universitet Arkeologiska Institutionen

Mycket har sagts,skrivits och trotts om det gamla hednatempelet i Uppsala, det som Adam av Bremen skildrade så livfullt och som man anser även är platsen för den första kristna kyrkan i Uppsala, Gamla Uppsala kyrka.

Denna skrift är en sammanställning av de utgrävningar som gjordes redan 1926 av Sune Lindqvist, men som i sin helhet aldrig blev publicerade. Lindqvist fann bl.a. stolphål utifrån vilka han rekonstruerade en plan till en stor byggnad, vilken han antog var hednatemplets gudahall.

Denna plan har sedan legat till grund för en mängd olika rekonstruktioner som andra arkeologer och historiker presenterat.

Det är alltså ett senkommet källmaterial som vi här får ta del av. Utöver Lindqvists undersökningar har även Olof Rudbecks grävningar på 1670-talet och Carl M. Kjellbergs sonderingsgrävningar 1896 medtagits. Under 1980-talet företogs en smärre grävning, vilken beskrivs av Lars Gezelius. Henrik Klackenberg har, slutligen, behandlat de medeltida mynt, som Lindqvist hittade.

BG


The Ice Age World
Bjorn G. Andersen, Harold W. Borns Jr
Scandinavian University Press

För att förstå vår förhistoria är det naturligtvis viktigt att ta reda på något om vår geologiska historia. När man försökt greppa människans hela historia genom årtusendena känns det angeläget att även förstå vårt jordklots historia och kanske koppla kunskapen till de eviga frågorna om tillblivelse.

Denna bok om istiden sträcker sig 9,5 miljoner bakåt i tiden och är ett slags kvartärgeologisk introduktion med tyngpunkten lagd på norra halvklotet, d.v.s. dagens Nordamerika och Nordeuropa.

Boken ger en översikt över istidens historia och de studier som gjorts av denna. På ett överskådligt sätt beskrivs den geologiska processen, och hur glaciärerna formade landskapet. Man får också reda på vilka vetenskapliga metoder som används för att ta fram allt mer kunskap om vår geologiska historia.

Boken är även utrustad med ett geologiskt lexikon där alla fackuttryck finns förklarade,vilket är till stor hjälp för lekmannen som vill ta sig igenom denna översikt.

Boken har även ett rikt och pedagogiskt bildmaterial med många illustrativa teckningar och vackra färgbilder.

BG


Mannen i isen
Konrad Spindier
Universitetsförlaget Scandinavian University Press

Boken Mannen i isen av Konrad Spindler handlar om vad som i massmedia kallats århundradets arkeologiska fynd. Fyndet var en man från yngre stenåldern, som legat infrusen i glaciärisen i över 5000 år på drygt 3 000 meters höjd i Alperna mellan Österrike och Italien. Boken bygger på en originalupplaga på tyska från 1993 men är utökad med därefter framkomna undersökningsresultat och några appendicis.

Översättningen till svenska är gjord av Torstein Sjøvold, professor i historisk osteologi vid Stockholms universitet. Han har också skrivit förordet till boken.

Läsaren får ta del av inledningen till historien om mannen i isen i form av en dagbok. Den kan i och för sig förefalla tröttande detaljerad, men spänningen överväger. Man får sig till livs berättelsen om världens äldsta hittills kända mumie etc., men dylika journalistiskt tillspetsade formuleringar är i sig inte nödvändiga. Blotta kedjan av osannolika händelser, som ledde fram till fyndet, är fascinerande nog.

Flera varma somrar hade föregått sommaren 1991 och tärt på glaciärerna. Detta år fördes emellertid stora mängder stoft från stormar i Sahara med sydvindar norrut över Alperna och färgade snön gulröd. Mot slutet av sommaren absorberade det allt mörkare stoftlagret solvärmen i så hög grad att isen smälte mer än den gjort på över 5000 år. Mannen i isen, som täckts av snö och sedermera is i slutet av stenåldern, kom åter fram i ljuset. Ett bergsvandrande par, som gick något vid sidan om den vanliga stigen, fann mannen delvis framsmält ur isen.

Nu startade en våldsam karusell av händelser. Mannen betraktades som ett rättsmedicinskt fall, och bärgningen av honom genomfördes i enlighet med lagen av poliser, helt okunniga om arkeologi. Lokala intressen tillkom med anspråk på mannen, och till och med gamla oenigheter om gränsen mellan Österrike och Sydtyrolen väcktes till liv. Det gällde om mannenvar österrikare eller italienare.

Efter många turer fick småningom arkeologerna ta över, och undersökning av fyndplatsen, dateringar av mannen och analyser på hans utrustning kunde utföras av ett forskarlag. Konrad Spindler berättar fängslande om vad de olika specialisterna kommit fram till, och fyndmaterialet presenteras med förstklassiga färgbilder.

Mannen i isen är för den arkeologiskt intresserade lekmannen en mycket spännande och lärorik thriller. Fackmannen har rimligen redan en hygglig bild av stenåldersfolkets vardag genom den rika ' litteraturen med tusentals bilder av funna boplats- och lösfynd, men få har väl kunnat drömma om att en autentisk stenåldersman med hela sin utrustning av kläder, skor, pilbåge, koger med pilar, elddon, bärbar glödbehållare, flintdolk och redskap för flintredskapstillverkning skulle komma fram ur isen i vårt 1990-tal. Och nog hade han nyheter med sig också för fackarkeologen, till exempel kroppstatueringarna. Ingen har tidigare varit i tillfälle att konstatera sådana från stenåldern.

Visst kan man med rätta tala om århundradets arkeologiska fynd!

Inger Österholm fil.dr, arkeolog specialiserad på stenåldern