Böcker

Tiden och döden
Kungliga gravöppningar
Erik Janson
Wahlström & Widstrand

O arkeolog!
När du grävt upp mig
Skall du se på denna skalle
Denna tandrad med amalgam och guld
Men jorden som min hjärna, mina tankar blivit
Det ser du inte -

Nu tänkte jag säga dig vad mina tänder
min öppnade mun betyder
och orsaken till att du fann mig så här
men jag avstår från det:
Jag kan inte

(Ur "En natt i Otocac" av Gunnar Ekelöf)

Ja, tänk om skeletten kunde tala, tänk så mycket arkeologerna och alla andra skulle lära sig om gångna tider då. Men precis som det står i Gunnar Ekelöfs dikt så kan de inte det, gudskelov är kanske bäst att tillägga. Utan forskningen får hålla till godo med vad de begravda kropparna kan visa av sjukdomar, skador, kost och annat.

I Tiden och döden behandlar författaren, Erik Janson, de kungliga gravöppningarna där han börjar med Birger Jarls och slutar med Gustav III:s.

Den som letar efter morbida detaljer kring de kungliga liken skall nog söka sig till annan litteratur. Janson filosoferar mer kring kungarnas historia, gravöppningarna och etiken kring dessa. Men helt och fullt går det naturligtvis inte att undgå att beskriva de kungliga kvarlevorna. Det är med andra ord många aspekter kring de kungliga som ventileras och det gäller även vad de har kommit att spela för roll i den tid när gravöppningarna skedde.

En av de senaste metoderna inom forskningen är DNA-tekniken. Denna naturvetenskapliga metod kan i detta fall komma att avslöja släktskap mellan olika historiska personer som exempelvis de tre skeletten funna i Birger Jarls grav i Varnhem.

Tiden och döden ger läsaren en trevlig stund trots dess innehåll, men å andra sidan så är vi människor ofta mycket fascinerade av döden, "ty vi skola alla den vägen vandra".

Torsten Svensson


Parthenon
Tempel, katedral, moské, ruin, ikon - en besynnerlig historia
Mary Beard
Svenska förlaget

Inför OS i år intensifierades grekernas ansträngningar att återfå de s.k. Parthenon-skulpturerna dvs de skulpturer från Akropolis i Athen som på 1800-talet köptes upp av lord Elgin och så småningom hamnade i ett specialbyggt galleri i British Museum.

I boken berättas på ett klart och direkt språk om Parthenons öden från 400-talet f.Kr. genom de kristna och muslimska perioderna, det tidiga 1800-talets frihetskrig och det nyfödda grekiska kungariket ner till vår egen tid. Konstigt nog är det grekiska och romerska Parthenon nästan svårast att fånga. Ruinerna är inte lätta att tolka och de skriftliga källorna få.

Redan i den tidigkristna tiden förvandlades den ursprungliga ingångssidan i öster till ett kor och en del av den nu så berömda frisen höggs bort för att ge plats till en absid och fönster högt uppe på väggarna, som täcktes med målningar och mosaiker. Det mest påtagliga ingreppet under den muslimska tiden var vår egen Otto Wilhelm von Königsmarcks fullträff 1687 i krutförrådet som förvarades i Parthenon. Det brukar alltid påtalas att han var svensk medborgare, men man glömmer gärna att han vid tillfället inte var i svensk tjänst.

Under hela denna tid var Akropolis utsatt för ständig förstörelse och plundring. Folk plockade med sig vad de kunde och lord Elgins affärer med Höga Porten var bara i något större skala. De som försvarar hans åtgärd brukar framhålla, att skulpturerna genom hans ingripande blev mer skyddade, vilket tillståndet hos de bitar som fortfarande sitter kvar tycks bekräfta.

Det intressantaste kapitlet berör egentligen vad som händer efter den grekiska statens tillblivelse. Planerna på ett kungapalats med det starkt ruinerade Parthenon som trädgårdspaviljong skrinläggs. I stället satsar man på projektet återuppbyggnad. Det Parthenon som vi ser idag är en 1800-talsrekonstruktion. Därtill åstadkommen med järnkrampor som fräter upp stenen inifrån. För tillfället pågår en genomgripande restaurering som kommer att pågå till 2010.

Som Mary Beard konstaterar har Parthenon blivit en ikon - alla har föreställningar om templet som kanske inte alltid har med de faktiska lämningarna att göra utan mer med våra drömmar om det som en gång var. Beards bok är en stor hjälp till att tänka klarare i denna fråga.

Charlotte Scheffer


Folktrons ABC
Ebbe Schön
Carlssons förlag

Vill du exempelvis veta hur du använder träckmediciner, vem bysen var eller hur man skall ställa skorna så att man slipper maran under natten? Ja, då skall du ta del av Ebbe Schöns nya bok, Folktrons ABC.

Här får läsaren svaret på det mesta när det gäller skrymt, skrock och annan gammal folktro. Naturligtvis är boken ett eldorado för den som vill veta mera kring lik, vädermärken och åderlåtning. Boken är också välillustrerad med en tilltalande layout.

Här kan man också se hur det skiljer sig i folktro mellan olika landsändar. Till exempel skulle man på Öland vid halsont gå till kyrkan tillsammans med en annan person och väl där skulle den sjuke säga "Jag sväljer". Den medföljande skulle då fråga "Vad sväljer du? Svaret blev "Jag sväljer kyrkan".

Trots att det hade varit mycket svårt att följa sin egen anvisning på ett konkret sätt så hade förhoppningsvis ramsan avsedd verkan i alla fall. I Blekinge skulle man äta hundskit, vilket antagligen framkallade ont på något annat ställe än i halsen, i Småland skulle man hälla vatten i munnen genom sin vigselring och i Bohuslän skulle man dra bort tre hårstrån från hjässan, vilket bör ha ställt till problem för den flintskallige.

Ja, det finns mycket att lära om gamla tider och seder. I Folktrons ABC hittar man dock förhoppningsvis det man söker. Får läsaren till exempel ont i en tand kan det förresten vara bra att veta att man kan använda ett gammalt träckrecept, nämligen att lägga sin egen avföring på den onda tanden. Bärande det i minnet tror jag att vi bättre förstår varför det i dag finns en yrkeskategori som heter tandläkare.

Torsten Svensson


Teutoburger-skogen
Slaget som stoppade Rom
Peter S. Wells
Norstedts

"Quinctilius Varus, ge mig mina legioner tillbaka!" sägs den romerske kejsaren Augustus i förtvivlan ha upprepat lång tid efter det att han nåddes av budskapet att tre av hans legioner hade förintats i Germanien. Befälhavaren och ståthållaren Varus var i september år 9 e.Kr. på väg med ca 18 000 man för att slå ner ett uppror i närheten av nuvarande Osnabruck i nordvästra Tyskland då han och hans män hamnade i ett bakhåll. Fällan iscensattes av den cherusiske hövdingen Arminius som tidigare hade tjänstgjort som officer i den romerska armén.

Enligt den engelske arkeologiprofessorn Peter S. Wells var germanernas seger över romarna av sådan betydelse att det troligtvis hade ett inflytande på den historiska utvecklingen i världen. Augustus och kejsarna närmast efter honom tvingades inte bara avbryta sina imperialistiska ambitioner i Europa utan även i Afrika och Asien.

Denna historiska händelse påverkade reformatorn Martin Luther. Han använde sig av Arminius - eller Hermann som han namngav honom - som frihetsförebild i sina teologiska strider med Rom. Legenden om Hermann går att finna i mängder av bildkonst, sånger och operor. Under det nationalistiska 1800-talets vurm för nationalhjältar restes en jättelik staty i närheten av platsen för slaget föreställande den germanska hövdingen. Efter en tillfällig tillbakagång efter Tyska rikets fall 1918 fick han en nyrenässans under nazistregimen.

Sedan slutet av 1980-talet pågår omfattande arkeologiska undersökningar av slagfältet. Med hjälp av fyndmaterialet, de romerska texterna, kunskap om romersk och germansk stridsteknik samt en ingående lanskapsanalys har författaren rekonstruerat sammandrabbningen in i minsta detalj.

Han låter med stor inlevelse läsaren följa de tre legionernas sista färd igenom ett ogästvänligt landskap fram till platsen för ett överraskande och smärtsamt sorti.

Tomas Englund


Trädgårdskonstens historia 3000 år
Penelope Hobhouse
Natur och Kultur

Det har varit svårt att på ett samlat sätt få information om hur de tidigaste trädgårdarna såg ut och vilka växter de innehöll. Trädgårdsarkeologi är en ung gren av arkeologin och vid de arkeologiska undersökningar som fram till nu företagits har man sällan letat efter trädgårdslämningar. Nu håller detta på att helt förändras.

Penelope Hobhouse är en av dessa engelska trädgårdsspecialister som med stor kunskap gjort fantastiska efterforskningar om hur de äldsta trädgårdarna såg ut. Vi får veta allt &endash; vad som sannolikt finns att veta i nuläget &endash; om egyptiska, persiska, antika, islamiska och medeltida trädgårdar. Det var sannolikt sumererna som började med att anlägga jaktträdgårdar. De egyptiska trädgårdarna finns avbildade på gravmålningar, liksom de antika på fresker. Alltfler arkeologiska undersökningar kompletterar nu kunskapen. Fantastiska bilder!

Birgitta Gustafson


Medeltiden
Signums svenska kulturhistoria
Jakob Christensson, red
Signum

Den första delen i förlagets stora satsning på en svensk kulturhistoria har nu sett dagens ljus. Tanken är att det skall ges ut en bok i halvåret under fyra år, det vill säga totalt åtta böcker.

Den första utgivna delen behandlar medeltiden, där ett femtontal forskare bidrar med sina specialiteter. Det är naturligtvis svårt att täcka upp en hel historisk period i en bok, även om den omfattar 543 sidor, men resultatet får anses som lyckat.

Naturligtvis kan man ha synpunkter på vissa enskildheter och påståenden hos författarna, men det förtar ju inte helhetsintrycket på något sätt. Att det är ett mäktigt standarverk som åstadkommits torde alla vara eniga om.

Det kan ju också vara så att läsaren saknar något som borde ha varit med, inte för att undertecknad i skrivande stund skulle kunna tänka ut något. Men mer omfångsrik än så här bör inte en bok vara. De olika ämnen som behandlas varierar mycket: Politiken, kyrkan, lag och rätt, jordbruket, staden och dess bebyggelse, äktenskapet och familjen, åldrandet, sjukdomar, främlingar i Sverige, skriftspråket, det tyska inflytandet på svenskan, latinet, kyrkklockorna, och slutligen om kalkmålningarna i kyrkorna där många donatorer varit med och bekostat.

Bilderna och bildlayouten kunde dock ha varit bättre. Bland annat beror detta på papperet som använts, och varför i vissa fall välja ett så litet bildformat. Till undantagen får dock räknas färgbilderna, där de flesta håller mycket god standard. Kanske hade det också varit bättre att ha en notapparat efter varje kapitel i stället att som nu samla allt i slutet.

Torsten Svensson


Svärdet
Med gladiatorer, musketörer, samurajer, äventyrare och olympiska mästare genom historien
Richard Cohen
Svenska förlaget

Richards Cohens bok om svärdet är ett komplett uppslagsverk om ett vapen som använts från antiken och faktiskt ännu använts, men nu som ett idrottsredskap. Det tycks ha sett världens ljus någon gång mellan 1500-1100 f.kr. i den minoiska kulturen på Kreta och har sedan överlevt tidens skiften ända in i våra dagar.

Boken är mycket underhållande skriven av Cohen som fyra gånger varit uttagen till det engelska OS-laget i fäktning. Det märks att författaren vet vad han talar om. Har läsaren därför den minsta dragning åt gladiatorer, medeltida torneringar musketörer, filmhjältar med värjan i högsta hugg, japanska samurajer, olympiska fäktare med mera så är Svärdet ett måste i bokhyllan. Omfånget på 453 sidor gör att det ryms en hel del fakta om till exempel dueller, som har varit en mycket mer omfattande sysselsättning än vad man kan tro.

Bildmaterialet är en aning torftigt, men det uppvägs till stor del av författarens mustiga framställningar av olika svärdbärare och deras bedrifter.

Att svärdet har använts som vapen genom många årtusenden är naturligtvis helt klart. Ordet svärd har indoeuropeisk härstamning och betyder just att såra. Efter 1900 så har det däremot nästan uteslutande kommit att bli ett idrottsredskap. Vid de Olympiska spelen ser vi det som under föregående århundraden skulle ha varit en duell med eventuell dödlig utgång förvandlas till en ädel sportgren, där inte minst Sverige skördat stora framgångar.

Det enda jag kan sakna är bilder av olika svärdtyper med dateringar. Men man kan inte få allt och det som finns är ändå mer än tillräckligt.

Torsten Svensson


Frost
Roy Jacobsen
Norstedts

Ännu en nordisk vikingaroman, en genre som inte är den lättaste, tyngd av föreställningar och fördomar som denna tidsepok är. Så mycket bättre när man blir positivt överraskad över hur författaren framställer saken och förmår att levandegöra sina personer.

Historien handlar om hur islänningen Gest, född år 993, tvingas lämna sitt hemland sedan han hämnats sin fars död genom att dräpa en mäktig hövding. I Norge hamnar han mitt i religionsskiftet. Och en av romanens förtjänster består i att de olika tankevärldarna, asarnas värld och de kristnas värld, framställs på ett trovärdigt sätt. Det handlar om maktutövning från överheten i denna tid, men också om hur den självklara hämnden ställs mot försoningstanken hos den enskilda människan. Att författaren är väl påläst är självfallet en förutsättning för att lyckas med en roman som denna.

Birgitta Gustafson


Borgen på Saxholmen
En medeltidsmiljö i Värmland
Ulf Eriksson, Annika Haraldsson, Hans W. Olsson, red
Saxe Knutar

Detta är ett utmärkt exempel på hur amatörarkeologer med framgång kan samverka med professionella arkeologer i en spännande arkeologisk undersökning, i detta fall av den medeltida borgen Saxholmen i Kristinehamn. Arbetet har dessutom resulterat i en fin liten bok med klart och pedagogiskt innehåll med bilder av hög kvalitet.

Birgitta Gustafson

Du kan få kontakt med föreningen Saxe Knutar på
www.arstuga.org/vas/40/saxeknutar.htm