Böcker (4-98)

Regn
Roman
Ulla-Lena Lundberg
Albert Bonniers förlag

Vet du inte vad du ska ge någon du vill skänka en julgåva? Den här boken är ett bra tips. Det är en underbar roman som väver samman Afrikas första klippmålare med våra samtida biståndsarbetare. Det är berättelsen om hur en pojke som levde för flera tusen år sedan blev klippmålare och om hur hans liv kom att te sig.

Så som Ulla-Lena Lundberg framställer huvudpersonen Brodd skulle han lika gärna vara en osäker sökande yngling utan större framgång i ett nutida prästseminarium. Klippmålandet ingick nämligen i de afrikanska förhistoriska shamanernas uppgifter. Inte alla i detta skrå, så som Lundberg ser det, möttes dock av förståelse och vördnad av klanens eller stammens medlemmar. Det gällde att kunna utföra vissa magiska trick och sannspå för att få ett erkännande. Somliga tycker till och med att klippmålarna i sin andliga roll är en smula tärande i samhället. Sådana problem brottas Brodd med. Därmed blir han synnerligen levande och författaren förmår ge en bild av den tidlösa människans religiösa och sociala sökande och behov.

Det råder inget tvivel om att Ulla-Lena Lundberg dessutom är väl inläst på afrikansk förhistoria. Hon har länge vistats i Afrika och givit ut böcker om denna kontinent tidigare.

Romanen når sina höjdpunkter när den andra delen av boken kopplas till den svenske vatteningenjören Bengts uppdrag i Afrika. Han är verkligen en modern biståndsarbetare, som förstår att det just är de lokala tekniska projekten som har framtiden för sig.

Men Afrika är inte så enkelt. Inte ens den småskaliga vattenpump som ska ge så många lycka vill sig riktigt. Det afrikanska tar över, och skildras på ett ömsint, sorglustigt sätt. I vattenpumpens skugga får vi följa Bengt genom en riktigt tragikomisk kärlekshistoria där Afrika sätter ett glatt krokben för honom. Jag avundas alla som ännu inte läst denna bok!

Birgitta Gustafson


Vikingars gästabud
Ett femtiotal originalrecept
Michaël Fant, red
Richters förlag

Gå köksvägen in i vikingarnas värld via denna rikt illustrerade receptbok, som uppmanar läsaren att själv ställa till med en riktig vikingafest!

Litterära källor och arkeologiska fynd står som grund för råvarorna i recepten. Festligare recept varvas med vardagligare måltider. Alla lika frestande &endash; kanske kajpsoppa, pepparrotsgädda och lingonpäron kan smak? Eller vad sägs om Rusernas rödbetssoppa, lammstek med mynta och nöt- och honungskaka som avslutning.

Kokboken blir översiktlig genom indelning i olika avsnitt som soppa, fågel, grönt och dessertkakor. Vad dricker man då till denna mat med anor från 1000-talet ? Varför inte lingondricka, Balders öl eller Bärsärkamjöd? Utförliga recept på dessa finns i avsnittet om drycker.

Vikingars gästabud är en inbjudan till en annorlunda kulinarisk och kulturell resa &endash; ät, drick och njut!

Katarina Schüssler Ottestam


Hellenskt och romerskt
Essäer
Sture Linnér
Rubicon  

Denna bok, den senaste i en lång rad från den beundransvärt lärde Sture Linnér, består av litteraturhistoriska betraktelser över författare från och om grekisk, bysantinsk och romersk tid. Många är till karaktären snarast recensioner eller forskningsöversikter. I det grekiska avsnittet kan man t.ex. få läsa en på det hela taget negativ kritik av Bernals så omdiskuterade Black Athena, om filosofer och talare och om översättningens mödor (hos andra!).

Det mittersta partiet är kanske det mest intressanta. Här möter vi det guldglimmande Bysans och de spår det har lämnat i svensk litteratur av såväl resenärer till konkreta platser som Konstantinopel och Ravenna som av författare inspirerade av det bysantinska. Bland de förra finns väringar ("Runorna lät Ragnvald rista. Han var i Grekland..."), vårt första sändebud till sultanen, Claes Rålamb (i Hagia Sophia såg han t.ex. "tu stora hwijta Waxlius som de störste timmerståckar", vidare karolinen Cornelius Loos på tillfällig resa från Bender, Fredrika Bremer, Selma Lagerlöf, som skriver hem till Mamma att hon just klättrat upp i Galatatornets 134 trappsteg "sådana som i vindstrappan i skolan i Landskrona", Karin Boye och många, många andra. Bland de senare återfinns de flesta av våra stora skalder, som sett i det bysantiska än grym maktfullhet, än helig rikedom, i det förra fallet motsatsen till Hellas klara ljus, i det andra kristenhetens sista utpost mot Orientens barbariska förfall. Man ser så ofta vad man letar efter.

I den avslutande delen har Sture Linnér lockats av tre nästan jämnåriga romerska skalder, som kommit att betyda mycket för den västerländska litteraturen, Vergilius, Tibullus och Ovidius. Någon speciellt moralisk inställning till kärleksäventyr utmärkte inte de två sistnämnda &endash; Ovidius blev ju tom förvisad till Svarta Havets kust för sina lättfärdiga rader, det trodde han i alla fall själv &endash; men Linnér lutar nog snarare mot att skalderna hade mer kontakt med inspirationens musa än med mer handfasta damer.

Som alltid är Linnér rolig och upplysande att läsa, även om han ibland glömmer, att alla inte är lika lärda som han själv &endash; det gäller att vara väl bevandrad i litteraturen så man inte blir stående på marken, när Pegasen flyger iväg.

Charlotte Scheffer


Jojk
Bok och CD samling
Sveriges Radios förlag
Caprice

Det finns mycket att säga om denna bok och CD-musiksamling som tagits fram ur Sveriges radios rika arkiv. 1953 gjordes två inspelningsresor till Sameland för att samla och rädda samisk jojktradition åt eftervärlden. Matts Arnberg, Håkan Unsgaard och Israel Ruong genomförde denna kulturgärning.

Det är en enastående utgåva som kan användas på olika sätt. Som ett folkminnesarkiv, som en diktsamling, som en resa i samernas land. Och för en nutida människa kan de tre CD-skivorna användas som rent meditativ avkoppling. Man behöver inte följa jojkernas textinnehåll utan bara ta till sig rösterna och rytmerna. Boken, som har en svensk och en engelsk språkspalt, och CD-skivorna levereras tillsammans i en vacker förpackning.

Birgitta Gustafson


Så länge vi har marker
Samerna och staten under sexhundra år
Lennart Lundmark
Rabén Prisma

Historien är inte rättvis. Så börjar Lennart Lundmark sin genomgång av hur den svenska staten upprättade sitt herravälde över samerna från medeltiden och framåt.

Samerna är missgynnade när historien ska skrivas, menar han. Det är ett öde de delar med många andra som inte själva producerat skriftligt källmaterial förrän under det senaste seklet. De rikas och mäktigas handlingar är bevarade, inte de fattigas och förtrycktas. Därför måste vi betrakta samerna under äldre tid genom den svenska överhetens glasögon. För att komma den historiska sanningen på spåren måste vi hugga oss igenom en snårskog av förvrängningar, missuppfattningar och fördomar.

Detta är naturligtvis helt sant sett utifrån en historikers utgångspunkt. De skriftliga källorna är lika med de tillförlitliga källorna.

Men nu visar faktiskt den arkeologiska forskningen att man kan bidra med nog så objektiva fakta i samernas okända förhistoria. Här görs stora landvinningar vad gäller samernas äldsta oskriftliga kultur. Och de arkeologiska fynden är måhända mer objektiva än de skriftliga källorna &endash; de har inte färgats av de skrivandes bevekelsegrunder. En skriftlig urkund har ju oftast beställts av någon &endash; av staten, av kyrkan, av någon annan intressent. Kanske kan arkeologerna bättre tolka och klarlägga samernas historia? De arkeologiska fynden från norra Sverige ökar nu i takt med att dessa delar äntligen fornminnesinventeras.

BG


Vägen till Jerusalem
Jan Guillou
Norstedts

Superagenten Carl Hamilton nådde efter tio succéböcker historiens slut och vår mest läste författare har nu flyttat fokus till korstågstidens 1100-tal. Den nye hjälten, Arn Magnusson, lärs upp till en lika stor vapenakrobat som någonsin Hamilton, fast det nu inte handlar omTokarevpistoler och inbrytningar över järnridån med para-point utan mer om att behärska damaskerade svärd och arabiska fullblodshingstar.

Guillous författarframgångar bygger på treenigheten: flinkt berättargrepp, extrem noggrannhet med fakta och markerat socialt engagemang. I den nya boken lyckas han inte så bra i något avseendet. Han har valt ett arkaiserande språk, det låter lite som i Röde Orm men Guillou bemästrar inte alls den lätt parodierande stil som kännetecknar Frans G Bengtssons mästerverk. Lokalfärgen känns också rätt tunt påkletad och samhällskritiken består i ett visst engagemang för trälarnas sak.Miljön i boken är i huvudsak Västergötland där de erikska och sverkerska ätterna gör upp om den svenska kronan under överinseende av de lika fromma, händiga som målmedvetna cisterciensermunkarna. Den väg till Jerusalem som titeln talar om hinner således aldrig anträdas, men författaren har utlovat två uppföljare.

Mellanöstern är ett område som Jan Guillou både känner väl till och är starkt engagerad i. Vi Guillou-fans hoppas att det kommer att bränna till, om inte förr så när Arn väl så småningom ska börja meja ner de, enligt kyrkan, helt själlösa saracenerna.

Rune Edberg


Möten i gränsland
Samer och germaner i Mellanskandinavien
Inger Zachrisson, red
Statens historiska museum

Utgångspunkten för detta vetenskapliga verk tar sin början i 1980-talet då ett par arkeologer, bland dem Zachrisson som även medarbetar i detta nummer av PA med sina rön, tyckte sig kunde skönja i arkeologiskt och historiskt material att samer under vikingatid och tidig medeltid bodde så långt söderut som i Härjedalen i Sverige och Hedmark i Norge.

"Föga anade vi då de svårigheter och det motstånd som väntar den som framför avvikande åsikter mot en dominerande historiesyn" skriver Zachrisson, och de övriga forskare som medverkar i boken, i sitt förord.

Den nya insikten ledde till ett tvärvetenskapligt svenskt/norskt studium som startade 1984 under namnet "Sörsamiska projektet", vars mål var att försöka besvara frågan: Fanns det samer under vikingatid-tidig medeltid i Jämtland, Härjedalen och Hedmark? Det projektet utvidgades senare att även omfatta kulturgränser och kontaktformer mellan samer och germaner under denna tid.

Det är resultaten av dessa undersökningar som nu ges ut i bokform, som en vetenskaplig rapport. Det betyder inte att boken är svårskriven, men den vänder sig knappast till en allmänhet.

Vi väntar nu ivrigt på att Historiska museet ger ut den populärvetenskapliga varianten. För snart blir väl även den nya samiska historien en utåtriktad angelägenhet också för det nationella museet?

BG


Vi har överlevt!
Ursprungsfolken talar
Henrik Persson & Ola Persson
Gimle förlag
Föreningen Fjärde Världen

Föreningen Fjärde Världen har som uppgift att stödja ursprungsfolkens krav runtom i världen, d.v.s. rätten till sina landområden, språk, religion, kultur och ett försvar mot miljöförstöring av sina ursprungsområden.

Nu har ett par av dess medlemmar rest runt i världen och besökt olika folkgrupper, vilket resulterat i denna bok.

Hur många av oss vet till exempel att FN har utlyst decenniet 1994-2004 som "Decenniet för ursprungsfolk"? Det får mig att fundera över hur vi i Sverige behandlar vårt eget systerfolk samerna, oavsett vem som råkade vara den absolut första att sätta sin fot i svenska fjällen.

Samerna får egna kapitel bland indianer, asiatiska folkgrupper och Afrikas folk. Intervjuer återges med bl.a. Niillas Somby om renskötsel, Israel Ruong om samiskt självbestämmande och författaren Lars Tuolja om rasismen mot samerna. Religionshistorikern Louise Bäckman berättar om den samiske nåjden.

Niillas Somby var en av de drivande opinionsbildande unga samerna vid konflikten om utbyggnaden av Altaälven i Norge. Han berättar lugnt, luttrat och sakligt om samernas belägenhet idag och beklagar att utrotandet av samernas religion och kultur tyvärr förändrat renskötseln så att den idag mera liknar en svensk slaktproduktion och tappat mycket av sitt innehåll och produkttradition.

BG


En vikingafärd genom Ryssland och Ukraina
Rune Edberg, red
Sigtuna museers skriftserie 8

Intresset för vikingatida båtar och färder har ökat kraftigt under ett antal år. Litteratur om dessa, ofta ideella projekt har dock saknats. Under de senaste två åren har det glädjande nog utgivits ett antal svenska böcker som ger den intresserade inblick i det tunga men spännanade förberedelsearbetet bakom ett skeppsbygge."En vikingafärd genom Ryssland och Ukraina" är den andra boken om expedition Holmgård. Den första gavs ut 1994 som nr 5 i Sigtuna Museers skriftserie. Den behandlade vikingabåten Aifurs färd från Sigtuna till Novgorod.

Denna andra bok koncentreras på den fortsatta resan från Novgorod i Rysslandtill Cherson i Ukraina mellan juni och september 1996. Den sträcka där Aifur seglades, roddes eller drogs uppgår till 1568 km och tillryggalades på 415,5 timmar. Sådana siffror kan vara svåra att relatera till, också att begripa för en utomstående, men man får åtminstone en liten smak av deras storhet när man börjar läsa boken.

Källmaterialet utgörs av expeditionens loggbok samt anteckningar gjorda av besättningsmännen under resan. Detta underlag ger en utmärkt skildring av händelserna under färden och får läsaren att känna sig i högsta grad deltagande i både umbäranden och framgångar. Expeditionen skall ha en eloge för att de fäst stor uppmärksamhet på miljöbeskrivningar, samspelet mellan medlemmarna och deras möten med människor under resans gång, vilket måste anses som ett av de viktigaste resultaten av vikingfärderna för tusen år sedan likaväl som idag.

Boken är rikt illustrerad på bilder och kartor och innehåller både en engelsk och en rysk sammanfattning.

Olle Hoffman


Skrivkonsten
Uppkomst och historia Alfabet, kilskrift, hieroglyfer och piktogram
Andrew Robinson
Forum

En uttömmande faktabok för kalenderbitaren. Här finns så vitt man kan förstå allt om skrivkonsten, dess uppkomst, historia och inte minst de moderna forskarnas vedermödor att försöka tolka de utdöda språken. Det första skriftspråket härrör från sumererna från cirka 3 300 f.Kr. Men alla gamla språk är inte döda och vi får en genomgång också av olika alfabet, kinesisk och japansk skrift.

Skrivkonst är först och främst kommunikation mellan människor och boken nöjer sig inte med att ta sin början i de första skriftspråken. Här finns även ett kapitel som handlar om s.k. protoskrift, t.ex. istida tecken exempelvis från grottmålningarna olika räknemetoder och varför inte &endash; våra nutida vägskyltar är exempel på denna kommunikation.

Den som alltid fascinerats av phaistos skivan som hittades på Kreta 1908, men som ingen hittills har kunnat tyda, slår naturligtvis upp detta avsnitt i boken för att få reda på om den senaste forskningen lyckats knäcka koden. Men nej, den förblir lika gåtfull som tidigare. Är den kanske ett förhistoriskt skämt, rent av? En av forskarna menar att det är omöjligt att dechiffrera skivan innan man hittat någon mer lämning med samma tecken och inskrifter.

BG


Vikingahamnar
Ett hotat kulturarv
Dan Carlsson
Arkedoks förlag Visby

Byggde Gotlands vikingatida rikedom på handel eller sjöröveri? Det är en lika klassisk som olöst fråga för forskningen.

Dan Carlsson, en av öns tongivande arkeologer, lutar avgjort åt det första alternativet och driver sedan över tio år ett projekt för att lokalisera och undersöka Gotlands järnåldershamnar. Mest känd har Dan Carlsson blivit för sina mycket givande utgrävningar i Fröjel där en tidigare okänd, stor kustbosättning med bebyggelse och gravar tagit form.

I sin nya skrift rapporterar Dan Carlsson kortfattat och pedagogiskt om tre undersökta hamnlägen på öns västkust, Gustavsvik, Norra Gnisvärd och Snäckgärdsbaden. Han pläderar också för att kulturmiljövården engagerar sig för hamnarna, speciellt i områden där kusten är utsatt för ett hårt exploateringstryck.

Problemen med hur hamnarna ska tolkas och om de till exempel samtidigt varit handelsplatser antyds bara i skriften. Författaren hänvisar till att han kommer att diskutera dessa frågor i ett kommande, större arbete. Det är bara att hoppas att detta inte dröjer alltför länge.

Rune Edberg