Har Du också en fråga som söker svar?


Frågor & Svar



Varifrån kom sumerna?
Har någon dna-analys gjorts?
Barbro von Mosczinsky

De äldsta spåren av sumer­na är från yngre stenåldern då de tycks vara bosatta i bergstrakterna norr, öster och väster om Mesopotamien (nuvarande Ir­ak). De utvecklade sedan jordbruket i tvåflodslandet mellan Eufrat och Tigris från omkring 6000-talet före vår tideräkning, f.v.t. Sumerna anses vara de som först använde skriftspråk. Sumer­na behärskade området fram till år 2004 f.v.t. då de invaderades av elamiterna och förlorade makten. Sumerna torde vara samma folk som idag bebor området även om de, liksom i de flesta områden på jorden, har haft utbyte med invandrande folkslag under årtusendenas gång.

Frågan om varifrån de ursprungligen kom är inte helt lätt att besvara om man inte följer de gängse teorierna om att människan för omkring 200 000 år sedan lämnade Afrika för att sprida sig norrut, bland annat till det bördiga Eufrat-Tigrisområdet. Några dna-analyser har veterligen ej gjorts som skulle kunna ge mer kunskap om sumernas ursprung.

En ny teori forskarna har är att det var en klimatförsämring i Sahara som gjorde att de första så kallade högkulturerna uppstod. Människorna som levt glest i norra Afrika tvingades att samlas i större samhällen och utveckla jordbruket helt enkelt för att överleva.

PA


Hur sker fossilisering av ben och hur lång tid tar det?
Marianne Sköld

Frågeställaren undrar eftersom hon gjort ett antal lösfynd av benbitar på en strand i sydöstra Skåne. Benen ser starkt förkalkade ut (alltså mer än det naturliga kalkinnehållet i benen) och är påfallande tunga.

Hur lång tid en fossilisering tar beror på den omgivande miljön. Det finns fossiler från livets födelse på jorden, för omkring 3,6 miljarder år sedan och det finns fossiler som endast har cirka 10 000 år på nacken. Det kan vara svårt för en lekman (och nybörjararkeolog!) att skilja fossiler från gamla artefakter, till exempel vid en utgrävning. Fossilerna som i allmänhet petrifieras får av detta just den tyngd som frågeställaren beskriver. Petrifiering innebär att djurens och växternas hårdvävnad mineraliseras. Den ursprungliga formen bibehålls, men den blir tyngre och får en förändrad kemisk sammansättning. Fossiler bär viktig information om livets utveckling.

PA


Vad är en handtagskärna och hur använder man den?
Karl-Erik Andersson

Handtagskärna kallas också handtagsblock och användes av stenåldersmänniskorna för framställning av mikrospån. Handtagskärnan är avlång med avspalt på ena sidan, motsatt kärnans längdriktining. De har framför allt påträffats i lämningar från Maglemose- Kongemose- och Ertebøllekulturerna. Dessa tre stenålderskulturer fanns i Sydskandinavien under jägarstenåldern.
Handtagskärnan användes allt­så för att slå av mikrospån vanligtvis från en flintsten, ett så kallat mikrospånblock, för att få redskap med vass egg. Mikrospånen bearbetas till mikroliter och kunde sedan monteras på exempelvis ett spjut där de kilades in i ena änden och surrades fast.

PA



Vilka var de första som bodde i Iran?
Stina Sandqvist

Man har funnit flera spår av neandertalmänniskan i vad som idag kallas Iran. Neandertalarnas boplatser påträffades i Zagrosbergen i sydöstra Iran. På 8000-talet före vår tideräkning växte byar fram i de iranska området och jordbruket etablerades.
Den första tidiga stadskulturen växte fram i Elam i sydvästra Iran cirka 5 500 år före vår tideräkning. Huvudstad i riket var Susa. Kulturen var lik den sumeriska. Elamiterna hade ständiga konflikter med sumer, assyrier och babylonier fram till tusentalet f.v.t. Inhemska källor om Irans äldsta historia består huvudsakligen av offentliga, kungliga inskrifter.

PA



Varifrån kom samerna? Finns det några dna-studier gjorda i Finland, Sverige och Norge?
Åke Berg

Frågan om varifrån samerna kom och om de var först i vårt land har stötts och blötts av forskarna i hundratals år. När dna-tekniken började att utvecklas var det många som trodde att man genom den skulle få ett slutgiltligt svar. Så har det emellertid inte blivit. Det går att spåra sjukdomar och genetiska särdrag genom dna-tekniken men det har visat svårt att använda den för att få fram etniska grupper.

Anledningen är helt enkelt att människor alltid har blandat sig med varandra, det finns inga ”rena” folkgrupper, en tro och önskan om detta kan kopplas tillbaka till rasbiologiska tankar som för bara 50 år sedan var förhärskande i vår del av världen.
Lars Beckman, professor i genetik vid Umeå universitet, och som nyligen avled, arbetade med att undersöka samernas blodgrupper och kom fram till en del resultat och både han och genetikern Svante Pääbo publicerade för ett tiotal år sedan rön som ska ha visat att samernas genetiska uppsättning är unik och att de var de som först invandrade söderifrån. Lars Beckman publicerade bl.a. skriften Samerna – en genetiskt unik urbefolkning.

Arkeologen Inger Zachrisson har i exempelvis ett föredrag vid ett seminarium på Sverresborg 2003 referererat till denna forskning (se ref. i Zn 1997 till Sajantila et al i Genome Research 5, 1995, och Sajantila & Pääbo 1995 i Nature Genetics, 11, 1995). Inger Zachrisson forskade kring samernas förhistoria då hon var aktiv.

Men den forskningen verkar idag inte ha något genomslag.Genetikerna har lämnat frågan om att genom blodanalyser lösa frågan om hur folkgrupper hänger ihop.

Större framgång har de haft vid undersökningar av däggdjur. Nyligen gjorda rön visar att både vår skandinaviska björn och räv kom vandrande in från öster. Kan man anta att människan följde däggdjuren? I så fall borde samerna ha kommit österifrån längs iskanten för mer än 10 000 år sedan. Senare forskare som behandlat samerna är till exempel Peter Sköld &Per Axelsson, red, i Igår, idag, imorgon. Samerna, politiken och vetenskapen. (Umeå: Centrum för Samisk forskning, 63-76.)

Något slutgiltligt svar på varifrån samerna kom kanske vi aldrig får. De universitet i Norden som idag har forskning inriktad på samisk förhistoria och kultur är främst Umeå universitet och Tromsø universitet i Norge.

PA



Guldbleckskrona, guldhatt eller strutkrona?
Cecilia Hägerhäll

På olika ställen i Europa har man hittat guldhattar, guldblecks­kronor, guldbleckskäglor och allt vad de kallas. När man ser dem tycker jag att ordet strutkrona passar klockrent.
Det talas om en skånsk strutkrona som gick förlorad vid slaget vid Svolder och Snorre Sturlasson nämner en skånsk jarl eller småkung vid namn Strut-Harald. Guldhattarna har tydligen daterats till bronsålder, så det stämmer ju dåligt med att de fortfarande skulle vara i bruk ända fram till vikingatid. Å andra sidan tycker jag att hattarnas design och den teknik man använt påminner t.ex. om bägaren från Uppåkra. Skulle ni inte kunna berätta lite mer om guldbleckskronorna, deras fyndkontext och vad dateringen av dem baseras på?



Svar:

Guldhattarna är som sagt från bronsåldern och det är osannolikt att Strut-Harald, som levde på 900-talet enligt bl.a. Jomsvikingasagan, skulle ha burit en sådan. Jomsvikingasagan berättar att han fått sitt namn av att han bar en mycket dyrbar hatt i form av en strut uti vilken tio marker guld var invirkade. Sannolikt var det en annan typ av huvudbonad som fått namnet strutkrona. Inga fynd av en sådan har gjorts.

Guldhattar från bronsåldern har påträffats i Avanton i Frankrike och i Tyskland i Berlin, Schifferstadt och Ezelsdorf-Buch. De har tolkats som kultföremål, som använts av den sena bronsålderns prästerskap i samband med utövande av solkult.
De rikt ornamenterade guldhattarna har också föreslagits vara någon form av kalender och mer eller mindre fantasifulla teorier om denna funktion har framlagts. De är framställda av renaste guld med en liten legering av silver och koppar och tenn.

PA



Vilka var furierna och har de med furir att göra?
Jag har läst om furierna och tror att de var ett slags mytologiska krigare. Man talar ju om att någon är ”arg som en furie” eller ”kämpar som en furie”.Har de någonting att göra med vår militära grad furir?
Björn Hellqvist

Svar:

Furierna, även kallade erinyerna, var kvinnor i den grekiska mytologin, ett slags ödesgudinnor, kan man säga. De framställdes både som ett talrikt kollektiv och som en triad med namnen Alekto (den obevekliga), Megaira (den hämdlystna) och Tisifone (hämnerska av blodskuld). De är mycket gamla gudinnor, äldre än gudarna på Olympen, men de levde vidare bland dem då det inte fanns någon gud som ersatte dem. Dessa ödesgudinnor kallades in då ett mord inträffade, i synnerhet då mördare och offer var släkt med varandra.
De har framställts som mycket motbjudande med ormar i håret och droppande ögon. Samtidigt var de värderade av grekerna då de hade ett viktigt värv, nämligen att ta itu med allvarliga brott.
Furierna förekommer till exempel i Aischylos drama, i trilogin Orestien, där furierna har en viktig roll i den senare delen. När Orestes har dödat sin mor Klytaimnestra jagas han av furierna. Men hans otäcka modermord visar sig ha föregåtts av Klytaimnestras mord på Agamemnon, Orestes far, vilket gör att han så småningom frikänns.
Men furierna har ingenting att göra med våra furirer, även om de också ibland framställts som oförsonliga. Vår militära furir kommer från franskans ord fourrier, vilket betyder ”en som sörjer för foder”. Ursprungligen svarade fureraren, eller furiren, för förläggning och förplägnad vid ett kompani. 1914 blev furir högsta underbefälsgrad inom det militära.

PA


Hur gammal är den äldsta båten?
När började människan att använda båtar och vet man hur gammal den äldsta båten kan vara?
Kristin Nilsson

Svar:

Forskare tror att människan använt båtar i 50 000 år, men fynden av dem är få eftersom de byggts av organiskt material; trästockar, skinn, näver och vass, som helt förmultnat.
Veterligen är det äldsta arkeologiska fyndet en paddel från Star Carr i Yorkshire, England, vilken är 9 500 år gammal.
De första båtarna var sannolikt stockbåtar, d.v.s. en urgröpt trädstam eller kanske flottar av sammanbundna stockar.

PA



Vad heter dateringsmetoden?
Det ska finnas ett sätt att datera arkeologiska fynd av olika slag om det finns ett daterbart myntfynd. Vad heter metoden?
Gösta Bojner

Svar:

Metoden bygger på stratigrafi, d.v.s. läran om lagerföljd, och används precis som frågeställaren anger när det finns något säkert daterbart fynd i något av lagren. De latinska termerna är terminus post quem och terminus ante quem.

Alltså; beroende på om det daterbara fyndet ligger efter fynden eller före fynden, post eller ante, så kan en ganska säker bestämning av fynden göras beträffande tidpunkten efter eller före.

Om man i ett undre lager påträffar ett daterbart mynt så kan de övre lagren inte vara äldre än präglingsdatum. Vi utgår då från att lagren ej varit omrörda utan intakta.
Däremot kan ju exempelvis ett mynt ha cirkulerat länge innan det lagts i jorden så det ger ingen hjälp med hur mycket senare än dess präglingstid fynden i sammanhanget har deponerats eller kvarlämnats.

PA