Nyheter (1-07)


Vi är kanske släkt trots allt

Genetiker fortsätter att undersöka neandertalmänniskan. Är vi trots allt släkt med neandertalmänniskan? Fram till nu har forskarna varit ganska ense om att neandertalaren och den moderna människan inte hör till samma gren på människoträdet. Men med förfinade dna-undersökningar tycks det nu som om forskarna ändå ser den möjligheten. Paleogenetikern Svante Pääbo har på Max Planck institutet i Tyskland undersökt ett 38 000 år gammalt ben från Krapinamaterialet i Kroatien och kunnat isolera runt en miljon dna-byggstenar.

Också ett kaliforniskt forskarteam har undersökt de kroatiska neandertalbenen. De har kommit fram till att den genetiska överensstämmelsen mellan neandertalmänniskan och den moderna människan är 99,5 procent. De tror att de båda människoarterna genetiskt gick skilda vägar för 500 000 år sedan, alltså flera hundra tusen år före vår kunskap om att Homo sapiens existerade.

Archäeologie in Deutschland 1/2007


Skånes första konstverk?

Ett sensationellt fynd har hittats i Skånes sydvästra hörn och kan vara ett av Skånes första konstverk.Ristningen som granskats av geologer och daterats av arkeologer bedöms vara från Kongemosekulturen, 8800-7500 år före nutid, eller möjligen från Maglemosekulturen, 12000-8800 år före nutid. Att ristningen fanns just där har en naturlig förklaring. Fynd från jägarstenåldern har tidigare hittats av bärnstensletare och amatörarkeologer vid halvöns kust och rapporter om nya fynd kommer allt tätare.

Två fynd från människoben är daterade till mesolitikum och ytterligare två är inlämnade för datering. Förutom nämnda fynd har allmänheten lämnat in redskap av flinta, märgspaltade ben från kronhjort, redskap av renhorn, en borrad vildsvinstand och hjorthorn. Mycket tyder på att boplatser från jägarstenåldern spolas fram från någon meters djup utanför Falsterbohalvöns stränder.

Bärnstensmuseet i Kämpinge


Sigtunaforskning i skrift

En gammal årsskrift för sigtunaforskning som fanns på 1940-talet har återuppstått under sitt gamla namn, Situne Dei, Guds Sigtuna. I årgång 2006 kan vi bl.a. läsa om digitalisering av arkeologiska undersökningar, hålglas från 300-talet, vikingatidens betalningsväsende och om folk och rövare i Sigtuna stad.

Sigtuna Museum


Bronsåldershus i Bohuslän

Fyndet består en mängd igenfyllda hål efter robusta stolpar vilka alla bildade grundplanen till en förhistorisk byggnad. Fynden gjordes sommaren 2005 av Bohusläns museum och Riksantikvarieämbetet på f.d. Finska barnhemmets tomt i Foss socken i Munkedal. Nu har analyser av kol från stolphålen daterat byggnaden till äldre bronsålder, alltså samma tid som de första hällristningarna görs i Tanums Världsarvsområde. Det är första gången ett sådant fynd görs i Bohuslän.

Förutom den påträffade byggnaden från hällristarnas tid, d.v.s. äldre bronsålder, innehöll platsen en stor, men raserad, gravhög vilken uppskattas till 7 meter i diameter, flera gropar med brända ben, härdar, kokgropar och stolphål efter byggnadskonstruktioner.

Gravhögen dateras till järnåldern och benen från gravhögen visar på fynd av människa, häst, hund och större, men oidentifierade gräsätande djur. Sannolikt är det sällskapsdjur och offergåvor i form av mat, dragdjur o.s.v. som följt med de gravlagda människorna.

www.raa.se/nyheter