Nyheter (4-09)



Vatten och makt i Pompeji
Nya svenska undersökningar visar på sociala hierarkier

Det svenska Pompejiprojektet har återvänt till ett tidigare frilagt kvarter, för att undersöka det med nya arkeologiska metoder.
– Mest intressant är kanske att vi via våra utgrävningar direkt kunnat kartlägga en del av de sociala hierarkier som fanns i staden, säger Anna-Marie Leander Touati, ledare för projektet.

Det man har gjort är att visa hur de större husen i det utgrävda kvarteret försörjt flera mindre med vatten. Det här är intressant eftersom det avslöjar beroendeförhållanden som rådde i kvarteret och som säkert var typiska för staden i stort.
– Flera av de mindre husen och verkstäderna har varit beroende av de rikare och större byggnaderna, som försett dem med vatten. Det rör sig troligen om ett patron-klientförhållande som band samman fria och ofria medborgare, men också fastighetsägare och fria hyresgäster i olika former av intresseutbyten, säger Anna-Marie Leander Touati, och understryker att det är ovanligt att man på det här tydliga sättet kan föra historiska resonemang om arkeologiska fynd.

www.pompejiprojektet.se


Uppsving för mosslik
Nya teorier och skrifter om mossarnas folk.

Varför begravdes Tollundmannen i en mosse? Den frågan tas upp i en ny bok av Christian Fischer, intendent vid Silkeborg Museum, som har Tollundmannen i sina samlingar. Mossarnas gudar dyrkades vid övergången från bronsålderns soldyrkan till järnålderns asagudar med Oden, de hängdas gud, som den främste, är Fischers teori. Tollundmannen levde på 350-talet f.v.t.

Mosslik har påträffats i Danmark, Nordtyskland, Nederländerna och på Brittiska öarna både från bronsålder och från järnålder. I Sverige har vi inga fynd från brons- eller järnåldern. Däremot har vi Bockstensmannen från medeltiden. Alla tycks de ha det gemensamma att de begravts i träsk eller våtmarker som under århundraden omvandlats till torvmossar. Men begravdes de som gudaoffer eller straff? Eller både och vid olika tidsepoker? Det finns barn bland mossliken och dessa har knappast straffats. Forskarna överger nu straffteorin alltmer.

I Archäologie in Deutschlands specialhäfte, Sonderheft 2009: Moorleichen, görs en genomgång av alla mosslik och olika teorier.

www.silkeborgmuseum.dk
www.aid-magazin.de


Nordiskt stål för 2 300 år sedan

Metallrester har påträffats vid utgrävningar i Sangis, som tyder på en inhemsk stålproduktion i Norrbotten redan för 2300 år sedan! Fynden är unika i sitt slag inom hela det nordliga området.

Fynden har sin bakgrund i de arkeologiska undersökningar som Norrbottens museum utförde under 2006 och 2007 i samband med byggnationen av Haparandabanan.

www.norrbottensmuseum.nu


Ännu en runsten i Vallentuna

En hittills okänd, närmast komplett, 1000 år gammal runsten har hittats vid Vallentuna kyrka norr om Stockholm. Stockholms läns museums arkeolog och runexpert Lars Andersson har också redan tolkat vad som står på stenen. Tyvärr är det allra första ordet halvt bortkapat, men resten lyder:

…fr reste denna sten efter Frösten sin fader

Vid Vallentunas gamla 1100-tals kyrka har redan sex runstenar påträffats.

http://stockholmlansmuseum.se