Nyheter (1-10)



Fotspår ändrar historien

Ny polsk-svensk upptäckt om landryggradsdjurens ursprung.
Upptäckten av fossila fotspår från landlevande djur i Polen leder till slutsatsen att deras historia på jorden är minst 18 miljoner år längre än forskarna tidigare trott. 
– Det innebär att vi måste omvärdera en stor del av landdjurens tidiga utvecklingshistoria, säger professor Per Ahlberg vid Uppsala universitet.

Under nästan åttio år har paleontologer sökt jorden runt efter ben och skelett av de tidigaste landryggradsdjuren eller ”tetrapoderna” – ursprunget till alla senare amfibier, kräldjur, fåglar och däggdjur, inklusive människan. Deras fynd har tytt på att landryggradsdjuren uppkom relativt hastigt för ungefär 380 miljoner år sedan. 

Men det finns en annan informationskälla: deras fossiliserade fotspår. I den nya studien beskriver ett polsk-svenskt forskarteam fotspår från Zachelmie stenbrott i Polen som är 18 miljoner år äldre. Spåren visar att stora tetrapoder, upp till tre meter långa, levde i den marina tidvattenzonen under tidig mellandevon, för ungefär 395 miljoner år sedan.

Pressmeddelande Uppsala universitet


Bortglömt slott i Jönköping

Försvunnen fästning grävs fram och blir ruin i centrum.
Jönköpings slott är idag landets mest anonyma riksfästning. Franciskanerklostret byggdes om 1545 på Gustav Vasas order, men slottet brändes av retirerande svenska trupper redan 1567. Det återuppbyggdes och blev under 1600-talet en av landets största och viktigaste fästningar med syfte att säkra Götaland mot danska anfall.

När riksgränsen flyttades efter Roskildefreden 1658 miste fästningen mycket av sin betydelse. Slottet brann 1737 och befästningarna revs efterhand. Tomtmark var värdefullare än fornminnen i den snabbt växande staden. De sista resterna försvann år 1871. Idag syns inga spår ovan jord av Jönköpings slott. Men detta kan snart komma att ändras. På Västra Kajen planeras bostadshus med snar byggstart. Vid länsmuseets första kontroll inom bastion Carolus, påträffades intakta 1600-talsmurar på upp till 1 ½ m höjd. Sen tidigare vet vi att här finns rejäla lämningar med kasematter, skyttegångar och kanonportar. Nu kan delar av den försvunna fästningen åter komma fram i dagsljuset – om Jönköpingsborna vill ha en ruin mitt i centrum!


Vrak vid Getterön från 1500-talet

Mitt emot Varbergs fästning ligger Getteröns småbåtshamn. När hamnföreningen förra året skulle fördjupa hamnen fick man vrakrester i grävskopan. Marinarkeologer vid Bohusläns museum har nu undersökt resterna av ett klinbyggt fartyg av minst 20 meters längd. Datering via dendokronologi (årsringsbestämning) avslöjar att fartyget byggdes i början av 1500-talet. Undersökningarna fortsätter av keramik, tränaglar och djurben.

Nyhetsbrev från Bohusläns museums marinarkeologer nr 3/2009


Korintiska viken kommunikationsknut

Iden traditionella arkeologiska och historiska forskningen om det antika Grekland finns en tydlig skiljelinje mellan kommunikationen över hav och över land. Antikvetaren Anton Bonnier vid Stockholms universitet visar i en ny avhandling att så inte alls är fallet. I själva verket var hav och land intimt sammankopplade. Korintiska viken i centrala Grekland är ett tydligt exempel på det.

Arkeologiska fynd kring Korintiska viken från cirka 600-300 f.v.t. visar på framväxt av bosättningar i anslutning till naturliga rutter mellan kust- och inlandsområden. Dessa kommunikationsleder består till stor del av en serie floddalar som angränsar till viken. 

Pressmeddelande Stockholms universitet


Rättelse

Mynten på bilden grävdes fram i Skänninge, Östergötland av arkeologerna Hanna Menander och Annika Kosmar. Bilden användes i PA 3/09 och 4/09 med angivande av fel fotograf, som ska vara RAÄ/UVÖst. Vi ber om ursäkt!