Nyheter (2-11)



Falbygdens stenålderslandskap

Nya tolkningar av megalitgravarna och dess funktion

På Falbygden i centrala Västergötland finns en av norra Europas största koncentrationer av megalitgravar från den yngre stenåldern (4000-1500 f.v.t.). En ny avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet visar nu att dessa så kallade gånggrifter inte byggdes för att synas över stora områden. Istället förefaller de nästan vara dolda i landskapet.

Tony Axelsson, doktorand och arkeolog vid Västergötlands museum, har undersökt hur stenålderslandskapet på Falbygden såg ut och hur människorna på den tiden förhöll sig till sin omgivning. Med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS) har han producerat digitala kartbilder som visar att gånggrifterna inte förefaller vara tänkta att exponeras på större avstånd. Hans slutsats är att boplatserna och gånggrifterna var separerade från varandra, att det föreligger en form av rumslig separation.

 Avhandlingen diskuterar också arkeologins tolkningsmodeller. Tony Axelsson argumenterar för en landskapsarkeologi som går från betraktade landskap till levande landskap.


 www.hum.gu.se



Tre stockbåtar från medeltiden

Långmyrsjöns båtar har nu kol 14 daterats
Länsmuseet Gävleborg har tagit prover och låtit kol-14 datera tre stockbåtar som alla påträffats i Långmyrsjön, Bjuråkers socken. De har varit kända sedan länge men ingen har kunnat fastställa exakt ålder. Två av båtarna förvaras på hembygdsgården i Bjuråker och en är i privat ägo. 

Resultaten visar att alla tre båtarna använts under medeltiden; den äldsta omkring år 1100, nästa kring sekelskiftet 1400 och den yngsta under slutet av 1400-talet.

Långmyrsjön är en skogssjö som ligger några kilometer från odlingsbygderna kring Svågadalen och Dellen. Båtarna visar på en lång kontinuitet i användandet av sjön, och ger en inblick i hur medeltidens hälsingar utnyttjat landskapets resurser. I Långmyrsjön har man sannolikt bedrivit fiske och våtmarksslåtter.

Det finns inte många samfärdsmedel eller bruksföremål av trä bevarade från Hälsinglands medeltid och de tre träbåtarna har potential att ge ny kunskap om träbearbetningsteknik och formspråk under perioden.


www.arkeologigavleborg.blogspot.com



Östergötlands arkeologi

Det är inte varje dag som en ny tidksrift ser dagens ljus, i synnerhet inte inom arkeologin. Men nu har Östergötlands länsmuseum och Riksantikvarieämbetets UV Öst givit ut första numret av Arkeologi i Östergötland. I länet har på senare år en rad mycket viktiga utgrävningar företagits, vilka gett ny kunskap om både stenålder, bronsålder, järnålder och medeltid. Tidskriften berättar om dem på ett lättfattligt sätt, den vänder sig både till facket och till en intresserad allmänhet. Första numret är välmatat, tillgängligt skrivet och med många intressanta bilder.


www.arkeologiuv.se
www.ostergotlandslansmuseum.se/forlag.html



Vasas bärgning fyller 50 år

I år är det 50 år sedan Vasa bärgades. Ingen anande då vilken museiattraktion hon skulle bli. Men födelsedagsbarnet mår inte riktigt bra och frågan är rentav hur länge hon kommer att överleva uppe vid ytan.

Forskarna och konservatorerna kommer inte tillrätta med nedbrytningsprocessen av skrovet, som under 17 år fylldes med polyetylenglykol för att motverka träets sprickor när hon utsattes för luftens syre. Järnbultarna har spridit rost i virket och man trodde ett tag att det var svavelsyra från dessa som bröt ned träet, eller kanske att järnkatalys bildar radikaler som förstör virket. Forskningen arbetar intensivt med att komma på lösningar.

www.vasamuseet.se