Sedan sist (1-01)

Metallurgi i Kina
Problemet hur metaller började utvinnas i Kina har förbryllat forskare sedan många decennier. En del tror att metoderna för utvinningen av metaller från mineraler utvecklats inom landet, medan andra anser att kunskaperna kommit utifrån, från Främre Orienten. Det har visat sig att övergången från en ekonomi grundad på vandring och samlande till en ekonomi grundad på fast bosättning och jordbruk skett i östra Asien utan någon som helst påverkan från motsvarande utveckling i västra Asien. Kronologiska studier ger inget positivt stöd åt teorin att utvinningen av metaller i Kina utvecklats lokalt, men de betyder inte automatiskt att utvecklingen berott enbart på impulser utifrån.

För att fastställa om övergången från sten- till bronsåldern varit helt självständig har forskaren Claude Björk studerat en del arkeologiska lämningar samt teknologiska, ekologiska och sociala förändringar i Främre Orienten, Kina och några mellanliggande länder under perioden mellan fjärde och tredje årtusendet f.kr. samt i vissa fall ännu tidigare. Resultaten hittills tyder på att det endast förekommit en vandring av ideer från västra Asien till östra Asien, men inte längs den klassiska gren, känd som Sidenvägen, utan genom tillfälliga och vanligen krigiska kontakter mellan euroasiska stammar och den bofasta kinesiska befolkningen i de delar av landet där det funnits råvaror som inte utnyttjats förrän nya kunskaper nått Kina.
www.antiken.su.se


Marinarkeologisk kartläggning
Under sommaren har länsstyrelserna i Södermanlands, Västernorrlands, Skånes och Västra Götalands län genomfört en kartläggning av det antikvariska kunskapsläget beträffande fornlämningar under vatten. Kartläggningen, som utgör en del i en riksomfattande förstudie, har initierats av det så kallade Marinarkeologiska rådet och finansieras av Riksantikvarieämbetet. Som projektledare och koordinator har Peter Norman vid Riksantikvarieämbetet fungerat. Bakgrunden till studien är den osäkerhet som råder inom kulturmiljövården när det gäller att uppskatta fornlämningsförekomsten i hav, sjöar och andra vattendrag. Någon heltäckande inventering, motsvarande den som Riksantikvarieämbetet bedriver på land, har aldrig genomförts under vatten.

Till förstudien valdes fyra övergripande landskapstyper ut för närmare studium, nämligen "älvmynningen", "skärgårdslandskapet", "den öppna kusten" och "inlandets vattensystem". Inte i något fall kunde den antikvariskt kända fornlämningsbilden under vatten sägas motsvara vad man, mot bakgrund av bland annat historiskt källmaterial, borde ha anledning att förvänta sig. Slutsatsen är att kunskapen rörande vårt kulturarv under vatten idag är otillräcklig. Denna kunskapsbrist gör det svårt för myndigheterna att värna om undervattenslämningarna i samband med exploateringar och liknande.

Staffan von Arbin


Arkeologikonferens på Gotland
Högskolan på Gotland arrangerar i år den internationella CAA-konferensen den 25 april. CAA syftar till att sammanföra arkeologer, matematiker och dataexperter i avsikt att tillföra den arkeologiska vetenskapen den moderna IT-teknikens möjligheter för bl a dokumentation, analys och visualisering av arkeologiska material. Centrala tema för konferensen är GIS (Geographical Information Systems), CAD (Computer Aided Design), Digital Image Processing, GPS (Global Positioning Systems), Database Applications, Statistics and Quantitative Methods, Virtual Reality, Survey and Mapping och Cultural Heritage Management.

CAA 2001 på Gotland kommer som särskilt tema att föra fram arkeologisk visualisering, liksom flera tvärvetenskapliga discipliner som kommit att få särskilt stor betydelse för gotländsk arkeologi, bl a osteologi.

Intresset för konferensen i Visby har visat sig vara mycket stort, och hittills har över 200 delegater från 28 länder anmält sig till konferensen.

Göran Burenhult


Poparks sökmotor
Populär Arkeologis Internet-sidor har nu en intern sökmotor som gör det möjligt att söka på alla sidor! Genomsök alla nyhetsbrev, artiklar och bokerbjudanden!

Prenumerera gratis på Populär Arkeologis nyhetsbrev! Utkommer varje vecka i form av en länk, inga långa nerladdningar. Förmånserbjudanden!
www.popark.nu


Tusenåriga hällmålningar
En mer än 1 300 år gamla hällmålningar har påträffats i en grotta i sydvästra Wiscounsin, USA. De hittades av en amatörarkeolog, Daniel Arnold, trodde först att målningarna, de var över hundra stycken, hade tillkommit som ett skämt.

Men de arkeologiska undersökningarna och analyserna som företogs visade på att de är både äkta och av betydande ålder.

Målningarna visar olika djur, bland dem en dräktigt hjort. Stilen visar att det sannolikt handlar om indiansk förhistoria.

Grottan är av betydande storlek med tre olika rum. Undersökningarna har visat att den använts både att bo i och för rituellt bruk.

Archaeology jan/feb 2001


Antika falskmyntare?
I den tyska romarstaden Augusta Raurica har man upptäckt ett dolt underjordiskt rum och även funnit skeletten av fem människor. Dessutom påträffades gjutformar till romerska mynt i stor mängd.

Forskarna funderar nu på om man har hittat en falskmyntarverkstad från antiken eller om det var en laglig verksamhet.

Archäeologie in Deutschland jan/mars 2001
www.augustaraurica.ch