Sedan sist (1-02)

Medeltida måleri i Bäl

Bäl kyrka är en av de 92 pampiga medeltidskyrkor som finns på Gotland. Sedan i höstas håller konservatorer här på att knacka fram medeltida måleri.
- Det visar sig att praktiskt taget hela kyrkan har varit bemålad, säger målerikonservator Maria Ihrsén. Vi kan följa hela kyrkomåleriets historia från 1230-talet och fram till 1800-talet. Och nu sparas inte enbart det medeltida måleriet utan exempel från alla tidsepoker.

Församlingen vill att allt måleri försiktigt tas fram igen. På väggarna, taken, valven och fönstervalven. Överallt framträder kristusgestalter, apostlar, martyrer, biskopar, änglar och djävlar. Vad som är intressant är att man på nära håll kan följa de olika trenderna inom kyrkomåleriet. Det märks exempelvis en skillnad i måleriet redan på 1200-talet då olika moden slår igenom.

En överraskning i Bäl var målningarna från 1230-talet i kortaket. En annan en avbildning av helgonet San Vicensius, den enda funna av honom på Gotland.

På det stränga1800-talet målades våra kyrkor vita. Ingenting skulle få störa gudsordet från predikstolen. Men i gynnsamma fall kan måleriet alltså knackas fram igen. Kyrkorna i fattiga Sverige målades inte al fresco, det hade man sällan råd med. Bilderna ristades in i den torra putsen och bemålades.

Man kan på nära håll följa vilka arbetssätt dessa gamla mästare använde sig av. Både kalkfärg och limfärg tycks ha använts i kyrkomåleriet. Nu skickas färgflagor och puts till laboratorier för analys, att få reda på dess sammansättning är en viktig del av konservatorjobbet.

BG


Utgrävningar i Svartådalen

Mellan Boxholm och Mjölby i Östergötland ligger Svartådalen. Där har arkeologerna vid UV Öst grävt fram boplatser och gravar från olika perioder. Bakgrunden till utgrävningen är att Vägverket bygger om riksväg 32.

Vid de första undersökningarna 1997 tidsbestämdes två närliggande små gropar vid Bleckenstad gård till tidigneolitikum (cirka 3 500 f.kr.) respektiver senneolitikum/bronsålder (cirka 1 900 f.kr.). I detta områdeframträdde vid den nu gjorda maskinavbaning ett stort antal härdar och små mörkfärgningar, man fann även keramik och en liten streckornerad skärva.

I närheten av keramikfyndet fanns spår av ett tvåskeppigt hus, med måtten 10 x 4 meter. Mitt i huset fanns en härd. Det liknade det östgötska s.k. Brunnebyhuset från bondestenåldern. Få hus från denna tid är kända.

Omkring 50 meter från huset påträffades en hyddlämning med öppning mot öster &endash; mot Svartån och den uppgående solen.
www.raa.se/uv/svartadalen/index.htm


Arkeologisk turist på Shetlandsöarna

På södra huvudön på Shetlandsöarna ligger Jarlshof, en av de bäst bevarade arkeologiska siterna från brons- och järnålder som påträffats i detta område. Den har undersökts i flera omgångar, den senaste utgrävningen ägde rum 1949-52. Liksom på andra håll i norra Skottland och på Orkneyöarna består lämningarna av enorma stenkonstruktioner, ofta med mer än 10 meter höga väggar.

Nu har ett nytt utgrävningsprojekt dragits igång vid Dockrill i Old Scatness, som ligger några kilometer från Jarlshof. Byggnaderna är kvarnhjulsformade och bestod en gång av torn och runda hyddliknande bostäder.

Genom att undersöka dessa lämningar med den nyaste och bästa tekniken hoppas arkeologerna få svar på fler frågor om dessa storslagna anläggningar.

Projekten The Old Scatness och Jarlshof Environs går att besöka under sommaren. Guider berättar om undersökningarna och utgrävningarna. Se mer på hemsidan: www.shetland-news.co.uk/websites/amenity

Current Archaeology 177


Arkeologisvindel som växer

För ett par år sedan avslöjades den japanske arkeologen Shinichi Fujimura när han var i färd med att plantera ut paleolitiska fynd och artefakter på en utgrävningsplats. Fujimura hade då bakom sig en fantastisk arkeologisk karriär då han lyckats upptäcka flera paleolitiska platser i Japan med lämningar som kunde tidsbestämmas till 600 000 år.

Nu har han erkänt att han planterat falska bevis på ytterligare 42 paleolitiska platser i Japan.
- Detta innebär att vi måste skriva fram spåren av mänsklig aktivitet i Japan till för omkring 35 000 år sedan, säger Charles Kelly, arkeolog på Sophia University i Tokyo. Den stolta japanska historien skrivs nu om i historieböckerna.

Fujimura själv lär vara intagen på en psykiatrisk klinik. En annan arkeolog begick förra året självmord efter att ha anklagats för liknande brott.

Archaeology jan/feb 2002


Överbefolkning på stenåldern

De amerikanska forskarna Mary C. Stiner och Steven L. Kuhn anser sig ha funnit bevis för att överbefolkningsproblem fanns redan på äldsta stenåldern. Med ledning av ornamenterade pärlor och en dietomläggning leder deras undersökning till att det för 40-50 000 år sedan kan ha inträffat en överbefolkningssituation.

Detta skulle i sin tur kunna kasta nytt ljus över frågan om den moderna människans ursprung. En del forskare har menat att de uppträdde för omkring 200 000 år sedan i Afrika och senare vandrade ut till andra kontinenter och där konkurrerade ut tidigare grupper, som till exempel Neandertalmänniskan.

Andra forskare menar att det inte skett något sådant brott i utvecklingshistorien utan att exempelvis neandertalarna utvecklats tillsammans med invandrande grupper. Bevisen för båda teorierna har man sökt i fossilt och genetiskt material från de tidiga människorna.
- Vad som är bra med arkeologi är att det som fattas i fossilt och genetiskt material kan vi få fram med annan information och teknik, säger Mary C. Stiner.

De båda forskarna har samlat denna nya information om mänskligt beteende från Medelhavsområdets tidigpaleolitikum. En ny ornamentering av snäckor och övergång till nya matvanor visar på att någonting alltså hände för 40-50 000 år sedan. En långsam samlar-kultur baserad på mindre djur och snäckor, tvingades att omforma sig till en snabbare kultur för en växande befolkning där större djur som fågel, hare och kanin kom att ingå i dieten. Ornamenteringen av snäckor ingick i en identifikationsprocess gentemot den större befolkningen.

American Association for Advancement of Science
www.eurekalert.org


Hettiterna och deras gudar

En stor utställning om hettiterna, det folk som levde i Anatolien och Mindre Asien för 4000 år sedan äger fram till den 9 juni rum på Bundeskunsthalle i Bonn i Tyskland. Här har man samlat arkeologiskt och historiskt arkivmaterial från detta märkliga folk.

Hettiterna bildade ett av de största bronsåldersrikena i Mindre Asien. Deras hantering av metaller och tidig järnhantering gör dem till pionjärer inom metallhantering. Själva störtandet av det hettiska riket brukar markera övergången mellan brons- och järnålder i Europa.

Hettiterna hade en mängd olika gudar och samlade influenser från flera olika kulturområden. Det hettitiska språket var indoeuropeiskt och vi har fått kännedom om dess skriftspråk genom funna arkiv i hvudstaden Hattusa.
www.bundeskunsthalle.de


Ny historieskrivning i Västerbotten

De stora arkeologiska utgrävningarna inför Botniabanan i Västernorrland tas nu upp igen och ska pågå fram till nästa vinter.

Redan nu tyder mycket på att delar av Västernorrlands förhistoria kommer att skrivas om. De lokaler som nu grävs ut är främst från yngre stenålder, cirka 3000-1500 f.kr. Men i stort sett hela historien finns representerad i lämningarna, ända fram till 1800-talet. Bland de yngre lämningarna märks speciellt samiska platser.

Undersökning av yngre stenålderns kustbosättningar kan ge helt ny kunskap. Stenåldersmänniskan och strandlinjens förändring kan ge nya svar påhur man nyttjat olika platser. Neolitisk keramik finns i stor mängd och kan ge svar på regionens keramiska traditioner under stenåldern. Undersökningarna kommer att generera ett arkeologiska källmaterialet som saknar motstycke i regionen.
www.raa.se/uv/botnia/index.htm