Sedan sist (1-06)


Vasa eller inte Vasa?

En träbit som påstods komma från regalskeppet Vasa auktionerades ut på internet i december förra året. Sedan dess har det gått inflation i ”Vasa-bitar”. Hundratals privatpersoner tror sig ha en del av regalskeppet hemma. Men hittills har ingen träbit kvalat in som äkta.

Statens maritima museer (SMM), där Vasamuseet ingår, står för bevarandet av Vasa och de tusentals föremål som bärgades med henne för mer än fyrtio år sedan och som alla är registrerade.

De flesta av dem som idag tar kontakt med SMM äger träföremål med s.k. äkthetsintyg. Oftast rör det sig om delar av skeppet Riksvasa som brann och sjönk vid Djurhamn i Stockholms skärgård år 1623. Stora delar av Riksvasa bärgades på 1950- och 60-talen och användes som virke till konstniderier.

1967 kom Fornminneslagen som skyddar arkeologiska lämningar också att gälla vrak äldre än hundra år. Eftersom olaglig plundring idag tyvärr förekommer vill Statens maritima museer varna den som köper föremål som sägs komma från Vasa eller annat vrak.

Ur Pressmeddelande från SMM


Nordiska guldbrakteater

I senaste numret av Svensk numismatisk tidskift skriver numismatikern (myntforskaren) Rolf Sjöberg en introduktion till de nordiska guldbrakteaterna. De präglades under folkvandringstid, cirka 400-550 e.kr. Man tror att de haft en stor och viktig betydelse såväl på det sociala som på det magiska, religiösa och mytologiska planet. Och de har sannolikt haft en stor betydelse som propaganda vid etablerandet av Odenkulten.

Fram till idag har man påträffat mer än 900 exemplar av de nordiska guldbrakteaterna. Det var främst romerska mynt och medaljonger som var inspirationskällor för de nordiska brakteaterna. Medaljonger och stormynt utdelades främst som belöningar till förtjänta romerska soldater.

Redan på 1870-talet delade arkeologerna in guldbrakteaterna i fyra olika typer; A, B, C och D, något som alltjämt gäller. De nya forskningsrönen kring de nordiska brakteaterna, där Oden är centralgestalten, visar att den nordiska mytologin, såsom vi känner den från t.ex. de isländska texterna från 1200-talet, bygger på en tradition som går många århundraden tillbaka i tiden &endash; ända till folkvandringstid.
Svensk numismatisk tidskrift nr 1/2006

www.numismatik.se


Medeltida handskrifter

För ett par år sedan hölls i Stockholm ett internationellt seminarium om medeltida skriftfragment i Sverige, Medieval Book Fragments in Sweden, anordnat av Vitterhetsakademin. Nu har densamma utkommit med en publikation, med Jan Brunius som redaktör, där de olika föreläsningarna finns samlade inklusive en rad fina fotografier av skriftfragmenten. I Sverige finns tusentals medeltida skrifter/fragment bevarade i framför allt Riksarkivet.

Seminariet var bland annat ett resultat av ett arbete som faktiskt startade redan 1930 och dess mål var då att katalogisera alla de tusentals fragmenten &endash; just nu uppgår de till 22 500 stycken i databasen från mer än 6000 manuskript &endash; för att kunna ge en översikt. Ett projekt var Medeltida pergamentomslag, MPO. Och nu hade man bjudit in några av de forskare som varit sysselsatta med detta genom åren.

De flesta handskrifterna har anknytning till kyrklig verksamhet. Det handlar om bibelavskrifter, mässhandböcker och brevarier, men även olika medeltida avtal. Fragmenten och handskrifterna är inte enbart av svenskt ursprung utan kommer från en stor del av Nordeuropa.

Medieval Book Fragments in Sweden, Vitterhetsakademien, konferenser nr 58


Teutoburger-skogens grottor

I Teutoburgerskogen, mest känd genom att romarna här förlorade ett viktigt slag och tre legioner mot germanerna år 9 e.kr., ligger även några spektakulära stenformationer med grottbildningar.

Nu har man undersökt grottorna för att få reda på hur och när de var i bruk, man har nämligen funnit flera mänskliga spår och lämningar i dem. Genom att analysera spår av eldning i ett par av grottorna fick man fram att aktivitet pågick här på 1300-1400-talet e.kr., alltså under medeltiden. Men i en av de andra grottorna fick man fram äldre spår, från 900-talet och även 700-talet. Man har använt den så kallade luminiscensmetoden. Nu hoppas forskarna på att finna ännu äldre spår av mänsklig aktivitet i de storslagna grottorna.

Archäologie in Deutschland nr 1/2006


Arkeologiska videofilmer

The Archaeology Channel är en non profit site med internetadressen www.archaeologychannel.org och där kan man fritt titta på ett 65-tal video med olika arkeologiskt innehåll. Den vänder sig både till barn och vuxna och filmerna är från några minuter upp till 30 minuter långa.

Siten har tillkommit genom Archaeological Legacy Institute, ALI, i Oregon, USA, med arkeologen Richard Pettigrew i spetsen. Bland filmerna finns titlar som ”Ancient Greece; Pots tell the Story”, ”Ancient Mound Builders”, ”Catalhöyük”, ”Pompeii Destroyed”, ”Roman Africa; Tunisia”, ”The Viking Ship of Hedeby”, ”Machu Picchu Revealed”, ”The Prehistoric Mounds of Uruguay”, ”Jordan: A Historical Review”.

Archaeology mars/april 2006


Romersk cirkus i Storbritannien

Förutom att romarna var mycket förtjusta i gladiatorspel tyckte de även om cirkus med hästkapplöpning med vagn. De romerska härskarna förstod att använda bröd och skådespel för att hålla ordning på folk. I det romerskt behärskade Storbritannien har man grävt fram rester av både amfiteatrar och teatrar för skådespel. Men tills helt nyligen har man inte påträffat någon cirkus. Förrän nu.

Det var när det brittiska Försvarsdepartementet skulle bygga om sin garnison i Colchester som man träffade på en mycket lång, välvd mur, nästan 500 meter lång. Man tillkallade arkeologer för att undersöka saken. De kunde då konstatera att man funnit den första romerska cirkusen på brittisk mark.

Dessa kapplöpningsarenor har påträffats i Italien, förstås, men även i Egypten, Syrien, Turkiet och Nordafrika. Även i Spanien, Frankrike och Tyskland (en lämning) finns lämningar av dessa arenor. Delar av området i Colchester har nu grävts ut. Arkeologerna kunde konstatera att längden på banan var ovanligt stor, 448 meter men att bredden var ovanligt liten, endast 71-74 meter, jämfört med andra kapplöpningsbanor.

Current Archaeology nr 201


Ötzi rekonstruerad

Ismannen Ötzi påträffades i en smältande glaciär 1991 på gränsen mellan Österrike och Italien. Det visade sig vara världens äldsta mumie och hans tillhörigheter hade bevarats väl i isen. Nu har ett italienskt-franskt team spelat in en dramadokumentär om Ötzis liv, vilken visas på Kavallerihistoriska museet i Piemonte.

www.cesmap.it