Sedan sist (1-97)

Utgrävningar för miljoner

Mälarbanan, Svealandsbanan, Grödingebanan samt vägbyggen runt Mälaren innebär sammantaget att en av de största arkeologiska utgrävningarna, vid sidan av Öresundsbrogrävningarna, pågår runt Mälaren. Fram till år 2 000 kommer utgrävningar för omkring 400 miljoner kronor att genomföras. Visserligen knotar byggentrepenörerna över de många utgrävningarna, men den svenska fornminneslagen ställer krav på excploatörerna så att värdefulla fornlämningar inte ska kunna förstöras utan att genomgå en arkeologisk dokumenation.

Mälardalen är en av våra rikaste fornlämningsbygder och redan har många nya bosättningar och fornlämningar grävts ut och givit ny information om vår förhistoria.


Den starka kvinnan

Från den 4 maj till den 2 juni visar Länsmuseet Västernorrland utställningen "Den sterke kvinnen, en resa från jämställdhet till underkastelse genom historien" från Arkeologiska museet i Stavanger.

Det är en utställning som berättar om den starka kvinnan från hedendom till kristendom. Med kristendomen kommer synden som symboliseras av kvinnan som inte längre får vara erotisk och kraftfull utan skyldig och ond. Genom arkeologiska fynd och historiska och litterära källor tydliggörs kvinnans historia.


Huskvarnaviken skyddad

De historiska lämningarna på botten av Huskvarna, som vi bl.a. skrev om i Populär Arkeologi 2/96, kommer att bli de första fasta fornlämningarna under vatten som får skydd enligt fornminneslagen. Det har nu Riksantikvarieämbetet tillstyrkt. I sommaren kommer också arkeologiska utgrävningar av stenåldersboplatser under vattnet att inledas.

Detta är en seger för Huskvarna hembygdsförening och eldsjälen Harry Bergenblad, som i decennier undersökt och påtalat det stora värdet av fornlämningarna på Vätterns botten.

Ur Jönköpings-Posten 97-01-28


Bronsgjuteri

Utgrävningarna i Barva med anledning av E 20 vägens nya dragning har givit sensationella fynd från vikingatiden. I ett schakt påträffades ett flertal lerformar i vilka man gjutit ovala spännen. Arkeologerna kunde konstatera att dessa var vikingatida och att de gjutits i brons. Det är första gången veterligen man funnit spår av ett bronsgjuteri i landsortsmiljö. De tidigare funna har kunnat knytas till någon större ort, till exempel Birka och Gamla Uppsala.

Ur Eskilstuna-Kuriren 96-12-17