Sedan sist (1-99)

 

Hierarkin i Knossos

Palatset Knossos på Kreta uppfördes omkring år 2 000 f.kr. och fungerade efter återuppbyggnad efter en jordbävning 1 700 f.kr. fram till 1 375 f.kr. då den minoiska kulturen försvann.

Vid utgrävningar fanns man tusentals lertavlor med så kallad "lineär B-skrift" - det första europeiska skriftspråket. Dessa har varit av intresse för flera forskare, bland annat Hedvig Landenius-Enegren, som studerat hur palatsets förvaltning fungerat och vilka sociala grupper man kan urskilja med hjälp av tavlornas information. Genom en statistisk analys har hon givit en bild av det yrkesmässiga, sociala, religiösa och titulära mönstret i Knossos. I sin doktsavhandling har Hedvig Landenius-Enegren visat på den sociala hirarki som rått inom palatssystemet i Knossos

Pressmeddelande Uppsala universitet


De första amerikafararna

Den etablerade uppfattningen om invandringen av Amerikas första invånare, var att de kom över Berings sund till Alaska för runt 11 200 år sedan och sedan vandrade söderut över den amerikanska kontinenten. Dessa skulle vara förfäder till den storviltsjagande "Clovis-kulturen". Men från boplatser i Chile kommer nya dateringar för tiden 12 500 år sedan, som utmanar den gängse uppfattningen. Detta har varit grogrund för teorier, om att de första amerikanska invånarna kom med båt längs västkusten.

Redan vid mitten av 1970-talet växte ideer fram om en tidig invandring till Amerika via kusten hos arkeologen Knut Fladmark, vid Simon Fraser University i Vancouver. Problemet var att denna kultur inte har lämnat några spår efter sig, bl.a. dränktes bosättningarna för omkring 10 000 år sedan, då inlandsisarna smälte.

Nu har dock fynd gjorts längs södra kusten av Peru, Quebrada Jaguay och Quebrada Tacahuay, som kan stärka teorin. Man har funnit spår efter en kultur i Sydamerika från omkring 11 000 till 10 700 år sedan, vilket gör dessa till bland de äldsta i Sydamerika. Människorna som levde vid Quebrada Tacahuay levde av att fiske och jakt på sjöfåglar, speciellt skarv, nästan alla ben från utgrävningen bestod av marina djur. Vid boplatsen Quebrada Jaguay har man funnit spår efter musslor och små fiskar. På båda platserna finns det även spår efter tidigt nätfiske.

Både den tidiga dateringen och den marint bunda livsstilen gör det osannolikt att dessa människor hade med "Clovis-kulturen" att göra. Även om mycket återstår att bevisa är den mest uppenbara förklaringen att den kustlevande kulturen förflyttat sig söderut längs kusten, en uppfattning som vinner allt fler anhängare.

Magnus Hellqvist
(Science, vol. 281)


Etruskisk park

Vid den vackra toscanakusten i Italien ligger en ny arkeologisk park, "Baratti och Populonia" med etruskiska lämningar. Mäktiga gravstenar och nekropoler från år 700-200 f.kr. är stommen i parken med sina storslagna ruiner från den etruskiska kulturen, ett märkligt och gåtfullt inslag i den italienska kulturen.

För den som reser i Italien är denna park, som förutom en inblick i etruskernas värld även innehåller en geologisk utställning.

Archäologie in Deutschland 1/99


Livet kring en utgrävning

Ett av de största svenska utgrävningsprojekten utomland ägde rum i Asine, Argolis i Grekland på 20-talet. Nu har Medelhavsmuseet i Stockholm gjort en utställning om dessas grävningar, vilken pågår under våren. Utgrävningen har bland annat blivit känd genom att dåvarande kronprinsen och senare kung Gustaf VI Adolf deltog i den.

Fortfarande är svenska arkeologer aktivt grävande i Argolis. I Grekland fungerar det så att olika nationaliteter av arkeologer har "inmutat" sina områden och därför kan fortsätta att gräva där.

Parallellt med utställningen pågår en föreläsningsserie på museet. De som återstår är "Harneskgraven i Dendra och borgen Midea" av Paul Åström den 2 mars. Den 9 mars talar Robin Hägg om "Gravceremonier och förfädersdyrkan i 700-talets Asine" och den 16 mars talar Christina Risberg och Yvonne Backe-Forsberg över ämnet "Ge järnet en chans - järn och smide i Asine".