Sedan sist (2-04)


Nya utgrävningar vid Spillings

För fem år sedan påträffades en av Gotlands största silverskatter i Spillings på norra Gotland. Nu fortsätter undersökningarna. Målsättningen i sommar är att kartlägga det vikingatida gårdsområdet. Huvudsyftet är att söka efter fler av de byggnader som bör ha legat i området.

Undersökningen i sommar planeras att genomföras i form av att flera provgropar grävs. Först om en m2 och vid behov utvidgas dessa. Även ett par längre sammanhängande schakt kan bli aktuella. Det område som kommer att vara i fokus för undersökningen är baserat på en tidigare provgropsundersökning. Det berättar Per Widerström, som är ansvarig för Spillingsundersökningarna. Liksom för två år sedan tar man hjälp av amatörarkeologer.


Förhistorisk icke-järnmetallurgi

Jernkontorets kommitté har som mål att främja forskning rörande ”förhistorisk, medeltida och historisk icke-järnmetallurgi och metallbrytning”. Nu har man utkommit med ett häfte innehållande de senaste rönen och forskningen i detta ämne, I gruva och grav, metallhantering från bronsålder till nyare tid. Kompendiet är en utmärkt introduktion till detta intressanta ämne och avsikten med det är att inspirera dagens arkeologi- och historiestudenter till att ytterligare studera och forska i metallhantering. Beställes genom Jernkontoret.


Rättelser

Ja, vi vet! Nolby ligger i Medelpad och ingen annanstans. Många läsare har hört av sig med detta påpekande angående artikel på mittuppslaget i förra numret av Populär Arkeologi. Däremot ligger Nolby i Västernorrlands län. Vi får väl skylla sammanblandningen på det.
Så ett annat tillrättaläggandei samma nummer. I recensionen av boken Ales stenar på sidan 30 råkade Curt Roslunds text bli förvanskad av redaktionen. Det ska stå: ”Ljusbrytningen i atmosfären gör att solen syns gå upp 52~ eller nästan en hel grad norr om öster.” Alltså 52 vågminuter i.st.f. grader. En grad är lika med 60 vågminuter.


Nordgermanska forntida hus

Det senaste numret av Archäologie in Deutschland har som tema förhistoriskt husbyggande i nuvarande norra Tyskland. Här sammanfattas typhus och utveckling från 3 200 f.kr. fram till medeltid,1300-talet. Husen delas upp i forskning kring typologi, standardisering, konstruktion och funktion. Vi får följa människans boningar från stora långhus för både folk och fä, fram till medeltidens stadsbebyggelse. Det är en historia som har mycket gemensamt med det skandinaviska byggandet även om det finns avsnitt som skiljer. På en bild från tyskt 1940-tal kan man ännu se hur ett kostall är inrymt gemensamt med bostaden, med korvar hängande i taket.

Archäologie in Deutschland 2/2004


Myntskatter i Stockholm

Kungl. Myntkabinettet och Samfundet S:t Erik har givit ut ett intressant häfte om märkliga myntskatter i Stockholm. De första myntfynden i staden gjordes på 1600-talet och två av dessa mynt är från 1100-talets slut, det ena påträffat vid Norrtull och det andra vid Södermalm. Sedan dess har ett stort antal fynd grävts fram ur jorden eller hittats undanstoppade. Här ges en genomgång av dem. Och ännu har sista skatten väl knappast upptäckts.


Mionerna var först

Europas äldsta civilisation, den minoiska, var sannolikt också fastlandets första kolonialister (om man bortser från stenålderns migrationer). Utgrävningar i Miletus på Turkiets sydvästra kust visar att minoerna hade koloniserat området redan omkring 3700 år f.kr. Det är bland annat fynd av minoisk keramik som framställts på platsen från denna tid som tyder på detta.

Archaeology maj/juni 2004