Nyheter (2-08)



Arkeologi i Armenien

Internationella utgrävningar utanför Jerevan. Sedan Armeniens självständighet från Sovjetunionen 1991 har landet kämpat för att få sin ekonomi på fötter. Dagens Armenien består av det gamla armeniska kärnområdet med Jerevan som huvudstad, stora delar av Stor-Armenien ligger nu på turkiskt område. Armeniens historia har präglats av olika stormakters hegemonisträvanden i området; från perser, hellener och romare till turkar och ryssar. Men den har också präglats av armeniernas starka självständighetssträvan. Möjligen beror denna på ett mycket tidigt kristnande, redan på 300-talet, och på att armenierna redan på 400-talet hade ett eget skriftspråk. Armenien är inte minst känt för sina fantastiskt väl bevarade tidigkristna kyrkor och kloster.
De tidigaste arkeologiska lämningarna i Armenien härrör från 800-talet f.v.t. då riket Urartu skapades. Nu har armenierna inlett arkeologiskt samarbete med olika internationella utgrävningslag, bland dem italienska arkeologer och Universitetet i Smyrna, Turkiet, som inlett undersökningar om just det gamla riket Urartu.

Massimiliano Nuzzolo, arkeolog/Archeología Viva 2/2008


Vandring i istiden med de äldsta konstverk vi känner, 40 000 år gamla

I Lonedalen vid de schwabiska alperna i Sydtyskland har en mängd fynd från äldsta stenåldern, paleolitikum, gjorts. Bland dem både konstverk och ristningar som en gång måste av gjorts av de människor som bodde där för minst 40 000 sedan. Nu organiseras stenåldersvandringar i den vackra dalen, På spår efter stenåldersmänniskan genom Lonedalen, en 16 km lång sträcka med stopp vid tre olika arkeologiska fyndställen. Utgrävningarna startade år 1862. Sedan tre år tillbaka gräver arkeologerna åter i området.

Archäologie in Deutschland 2/2008

Mer info om vandringarna på:
www.schwaebischealb.de/wandern


Slutmyntat i Sverige

Nu slutar Sveriges Riksbank med att prägla mynt i Sverige. Tillverkningen överlåts i stället på det Finska Myntverket utanför Helsingfors. Det blir billigare har man räknat ut. Detta innebär att traditionen med att framställa mynt i Sverige upphör efter 1013 år. Det första kända svenska myntet slogs i Sigtuna av Olof Skötkonung år 995. I och för sig har Sverige låtit prägla mynt i Finland tidigare, då Gustav I:s regering på 1500-talet uppdrog åt Åbo att tillverka silvermynt. Men på den tiden var den delen av Finland ”svenskt”.

Svensk Numismatisk Tidskrift 1/2008


Skogens kulturarv på webben

Många av fornlämningarna i skogen utsätts av förstörelse, inte minst genom så kallad markberedning inför nyplanteringar. Ofta beror detta på bristande kunskaper snarare än bristande vilja. Genom en ny kunskapsmodul på nätet ska det bli lättare att informera sig om skogens kulturarv. Kulturspår i landskapet, Res 11000 år i skogen, Skogsbruk bland fornlämningar är några av de avdelningar som bjuds. Avsändare är Skogsstyrelsen med flera organisationer.

www.kunskapdirekt.se/Kulturarv