Sedan sist
(3-01)
Gladiatorer på
Colosseum
På Colosseum i
Rom äger just nu en stor utställning rum om
gladiatorernas liv och samhälle. Föremål
med anknytning till gladiatorerna har samlats från
hela det dåtida romerska väldet. I Pompeji har
till exempel en del av deras utrustning
påträffats och den visas i vanliga fall
på Neapels Arkeologiska Museum. De praktfulla
hjälmarna kan nu beskådas på Colosseum.
Det finns även en rad fresker, statyer och reliefer
som visar gladiatorer i arbete.
Dessa hade en hög
status i det romerska samhället, bodde i
särskilda campus, och lär ha haft stor
framgång hos kvinnorna . Utställningen har
också samlat filmer som i vår tid
framställer dessa machomän, varav den senaste,
"Gladiatorerna" just nu röner stor framgång
på biograferna. Utställningen på
Colosseum i Rom fortsätter fram till den 7 januari
nästa år.
Arkeologisk
filmfestival
I början av
oktober ägde en arkeologisk filmfestival rum i
Rovereto i Italien. Ett 70-tal filmer visades från
hela världen, de flesta från kända
arkeologiska platser
och
undersökningar. En film med anknytning till Sverige
var den cypriotiska filmen "Cypriotiska fynd i
Medelhavsmuseet" av Chrysso Constantinidou. Från
Danmark deltog "Den sidste viking" av Piet van
Deurs.
De andra filmerna
behandlade människans ursprung, neandertalarna,
etruskerna, Troja, bemålningen av antikens grekiska
skulpturer, iransk förhistoria m.m. Festivalen var
den 12:e i ordningen.
Guldfynd på
Gotland
När lantbrukaren
Sture Olofsson harvade sin åker vid Båtels i
Mästerby på Gotland fastnade något
på harvpinnen.
- Det såg ut som skrot och jag stoppade det i
fickan . Det var tungt och något gyllene men aldrig
kunde jag tro att det var guld.
Men efter en kontakt
med Länsstyrelsen på Gotland kom arkeologen
Jonas Ström till platsen och kunde konstatera att
fyndet var en praktfull guldring som burits runt halsen
eller armen.
I Mästerby har
tidigare fyra vikingatida silverskatter
påträffats. Jonas Ström har på
senare år även gjort några fynd av
romerska solidi, guldmynt, daterade till
folkvandringstid, 400-500 e.kr. Guldringen är
sannolikt också från denna tid.
Gotlands Allehanda 6
okt 2001
Förhistorisk
järnframställning
Ännu en plats med
fynd på tidig järnframställning har
hittats i Sverige. För omkring 1 300 år sedan
tillverkades järn i Yttre Svärdsjö.
Resterna av verksamheten håller på att
grävas fram av två arkeologer från
Dalarnas museum.
- Vi har hittat en del spännande slaggrester
från ugnen, som ska skickas iväg för
analys, säger en av arkeologerna, Eva Carlsson.
Ugnen i vilken järnet framställdes var
tillverkad av lera.
Borlänge Tidning 8
sept 2001
Hästen i
begynnelsen
En stor
utställning om hästen i förhistorien
pågår just nu Förhistoriska museum i
Nemours i Frankrike. Den tar upp hästens betydelse
för människan från stenåldern och
framöver. Om hästen under bronsåldern
främst var ett tecken på status blev den under
järnåldern alltmer betydelsefull för
militär bruk.
Archeo okt
2001
Stensatt väg
vid E22:an
De fortsatta
undersökningarna i samband med E 2 2: ans breddning
vid Ringarum i Östergötland har gjort att en
stensastt väg kommit i dagen. Den daterar sig
troligen från sen jarnålder eller tidig
medeltid. Arkeologerna Per Nilsson och Alf Ericsson fran
UV Linköping tror att anledningen till att
vägen stensatts är att den går genom ett
sankt område. Förutom stensättningen har
en rostig hästskosöm hittats. Ett tiotal meter
väg har frilagts. Det har även talats och
skrivits om att en rund stensättning skulle ha
funnits i området och att ortnamnet Ringarum skulle
komma därifran.
Norrköpings
Tidningar 6 sept 2001
Vagnens
betydelse
Senaste numret av
Archäologie in Deutschland, okt-dec 2001, tar upp
förhistoriens skickliga vagnmakare som tema. Vagnen
hade en stor betydelse från bronsåldern och
framåt, vilket visat sig i fynden som här tas
upp. Vagnen var viktigt transportmedel, gav innehavaren
hög status och var dessutom ett kultobjekt. Det
gäller förutom bronsålderns
människor inte minst den keltiska eliten, vars
vagnar behandlas i en speciell artikel. Bland annat har
de keltiska fyrhjuliga praktvagnarna som
påträffades i Kappel och Dejbjerg, givit ny
information och tolkningar av den keltiska
världen.