Sedan sist (3-03)


Glas genom årtusenden

Under hösten äger en kongress rum i London, vilken enbart tar upp frågor och forskning om glasets arkeologi, L´Association Internationale pour l´Histoire du Verre. Current Archaeology passar på tillfället att ha ett temanummer om glas. Det börjar förstås med romarna, i England finns gott om romerska lämningar, därbland glas. Anglosaxarna lärde sig glasframställning och utvecklade den på sitt sätt. Vikingarna var kända för sina glaspärlor och det medeltida glaset blev alltmer bemålat och dekorerat.

På 1600-talet industrialiserades glasframställningen med stora konformade glashyttor. En fråga är nu, vad gör man med dessa industrilämningar? Många har redan rivits, ibland finns den karakteristiska konen kvar men omgivande industribyggnader är borta. Engelska Riksnatikvarieämbetet ska nu arbeta fram ett bevarandeprogram.

Current Archaeology 186


Skandinavien i Roms skugga

Just nu pågår en utställning på Nationalmuseum i Köpenhamn om den påverkan det romerska riket hade på Skandinavien under romersk järnålder, ungefär från Kristi födelse till 400 e.kr. Namnet på den är Sejrens Triumf &endash; Norden i Skyggen af det romerske Imperium.

Den framgångsrika romerska militära expansionen fick ett hastigt slut år 9 e.kr. då det ödesdigra slaget stod i Teutoburgerskogen, en stor skog vid berget Kalkreise norr om Osnabrück i Tyskland. Romarna nådde sedan aldrig Skandinavien även om ett livligt utbyte ägde rum mellan romare och germaner.

Nationalmuseet Nyt nr 98


Samisk kulturmiljövård

Samisk kulturmiljövård var till för bara ett tiotal år sedan något som knappast existerade. Men nu finns både debatt och åtgärdsprogram om de samiska miljöerna. Bland annat vid Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, en stiftelse med säte i Östersund. Nu har man givit ut en liten skrift, Att spåra sin historia, som är en sammanfattning av vad som hittills skett, skriven av Ewa Ljungdahl, som själv arbetat med felra av projekten. Fångstgropar, härdar, heliga platser och kåtor av olika slag hör till vad som inventerats.

gaaltije@same.net


Dålig kunskap om dykflagga

I somras gjordes uppmärksammade dykningar av marinarkeologer på platsen där Vasa förliste. Man ville ta vara på mer material från Vasa, bland annat för den fortsatta konserveringen. Dykarna hade stora svårigheter med fritidsbåtarna som ej visade hänsyn. Saknas kanske kunskapen om hur en dykflagga ser ut och att den varnar för dykare i vattnet?

Vasamuseet 3/03


Skrift om E4- grävningarna

Så här kan en arkeologisk rapport se ut om man som arkeolog vill vända sig till en krets utanför de invigda och utanför arkeologbyråkratiskan! Den är utgiven för att sprida information till intresserade om den stora E4-grävningen genom Uppland. Här ges i korta kapitel information om de grävningar som gjordes förra året samt övriga projekt med anknytning till de arkeologiska undersökningarna. Överskådligt, fin layout och vackra bilder. De stora exploateringsgrävningarna i Sverige de senaste åren har inneburit att arkeologerna numera tar informationsuppgiften till allmänheten på stort allvar. Tack för det!

www.arkeologie4.nu


Förhistoriska vägar

Ett temanummer om förhistoriska vägar bjuder Archäologie in Deutschland på i sitt sommarnummer. Pålvägar, hålvägar, romerska stenläggningar, vägar över mossar och träsk, det mesta finns samlat och många utgrävningsbilder över vägar presenteras. Till exempel utgrävningen av en del av via Claudia, vilken visar vilket enormt och komplicerat underarbete romarna gjorde när de anlade sina prestigevägar.

Archäologie in Deutschland 4/03


Vikingadrottning DNA-testas

Ledningen för Vikingaskeppsmuseet i Oslo vill ta den moderna DNA-tekniken till hjälp för att lösa mysteriet om vilka de två kvinnorna var som begravdes i skeppet. Vid utgrävningen fann man resterna av två kvinnor, en var omkring 25 år, den andra var omkring 60 år när hon dog. Är de släkt, var det en vikingadrottning och hennes mor man fann? Frågor man nu vill ha svar på.

Aftenposten 20.9.2003