Nyheter


Ett skepp kom lastat år 1390

Medeltida vrak undersöks i Riddarfjärden. Den arkeologiska undersökningen av det 1300-talsvrak som i höstas påträffades på Riddarfjärdens botten i Stockholm har inletts. Arkeologer från Statens maritima museer ska frilägga ca 16 kvadratmeter av vraket, och arkeologerna hoppas att finna rester av last som kan berätta båtens historia.

Båten var cirka tio meter lång och tre meter bred. Kol 14-prover visar att den byggdes vid mitten av 1300-talet och övergavs runt år 1390. Den synliga delen av båten är kravellbygd och skiljer sig därmed från de typiska nordiska klinkbyggda båtarna, men det är inte heller någon kogg, som annars var en vanlig båttyp för godstransporter under medeltiden.
&endash; Vi hoppas att undersökningarna ska kunna ge svar på hur båten användes under slutet av 1300-talet, säger Marcus Hjulhammar. Det var en dramatisk tid i Stockholms historia. Albrekt av Mecklenburg belägrade staden, och drottning Margaretas styr kor var förskansade på Söders höjder.



Unik hällristning med solar

Ännu en ristning funnen i Bohuslän. Ett par skepp och flera solar eller hjul. Det fann årets hällristningsinventerare vid Vitlycke museum när de i samband med lokalisering och framtagning av redan kända hällristningar gjorde en nyupptäckt. Varje inventering brukar innebära att alltfler ristningar upptäcks. Källan tycks outsinlig på de bohusländska granitklipporna.
&endash; När vi letar efter en ristning som hittades 1990, tar vi fel på häll och gräver fram en liten yta två meter ifrån den kända, berättar inventerarna i fältdakboken. Inom en hällyta mindre än en kvadratmeter finner vi ett tjugotal helhuggna skivor med nav i form av en skålgrop, ett femtiotal skålgropar och två stora helhuggna skepp! En helt unik häll som ger ett närmast plastiskt intryck där hela den lilla bergknallen täckts med ristningar. Vi nattlyser den på torsdagskvällen, vilket framhäver det tredimensionella i bilderna ytterligare.

Därefter kalkas den nya ristningen av för att alla detaljer ska framträda.
Solskivor, skålgropar och skepp är bland de mest kända motiven på de omkring 4000 hällristningar som påträffats i Bohuslän.

Det nya fyndet ligger vid Skottefjället nära Färlevsfjorden och det ristades omkring 700 år före vår tideräkning (f.v.t.). Det ingår i området för Tanums världsarv.

Läs mer om hällristningar på:
www.vitlyckemuseum.se


Parthenonfrisen igen

Diskussioner om återlämnande av forntida föremål som finns i världens museer men som har sitt ursprung på annat håll fortsätter. Inför OS förra året försökte Grekland få tillbaka Parthenonfrisen till Akropolis, vilken befinner sig på British Museum i London. Det misslyckades. Men nu sätter grekerna ny press på britterna sedan Heidelbergs universitet har lämnat tillbaka en del av den skulpterade frisen.
&endash; En välkommen gest, säger den grekiske kulturministern Giorgos Voulgarakis, som inte slutar att hoppas på att hela Parthenonfrisen så småningom kommer tillbaka till sin ursprungsplats.


Francos massgravar

Genom ARMH, Associación de Reconstitución de la Memoria Historico, har ett 50-tal arkeologer, antropologer och rättmedicinare börjat att undersöka massgravar från det spanska inbördeskriget. Omkring 520 individer har påträffats i 40 utgrävningar, i bland annat staden Fontanosas i Kastilien. Det handlar om rena avrättningar, s.k. paseos, fångarna leddes till avrättningsplatsen och dödades med nackskott. Det har tagit tid för Spanien att på detta sätt ta itu med sin historia.


Hur många flyttade till England?
Gravar med vikingaföremål påträffade i Carlisle. En återkommande fråga bland brittiska arkeologer är hur man ska få kunskap om hur vikingarna integrerades på de brittiska öarna. Att de kom dit, främst under 800-1000-talet, det vet man både genom källor och fynd av vikingatida föremål.
Men var bodde vikingarna, höll de sig för sig själva eller anpassade de sig till det nya landet. Eller for de helt enkelt hem igen? Lämningar av bostäder och gravar har varit få, som har kunnat visa på förhållandet. Vid en utgrävning efter metalldetektorsökning i Cumwhitton nära Carlisle i nordvästra England fann man förutom de vanliga vikingatida artefakterna även sex vikingagravar. De var fyllda med spännbucklor, söljor och hästutrustning. Så nu finns ett bevis på att vikingarna stannade kvar.

Current Archaeology/204


Att sköta om forntiden

Riksantikvarieämbetet har utkommit med en handbok där man kan läsa allt om hur man arbetar med fornläningar och kulturlandskap. Boken vänder sig både till proffs och amatörer. Alla som handhar kulturarvet kan här få råd och stöd. En sådan handbok har faktiskt saknats i modern tid, säger huvudförfattaren Robert Danielsson på RAÄ. Bland kapitlen märks Landskapsförvaltning idag, Publikanpass ning, För medling, Konservering, Skötsel och underhåll.