Sedan sist (3-97)

Bronsålder i Värmland

Minst 3 000 år gammal, alltså från bronsåldern, det tror arkeologer från Värmlands museum att en ny utgrävningsplats i Årjäng är.

Man har funnit avtryck av härdar, gropar och stolphål och hittat en del keramikskärvor och flinta.

Det är för tidigt att fastslå åldern på fynden, men skulle antagandet om att det rör sig om bronsålderslämningar vara riktiga så betyder det att detta är de första bronsålderslämningarna man funnit i trakten.
- I trakterna av Kil och Fagerås har det gjorts liknande utgrävningar, men där har det rört sig om järnåldern, säger arkeologen Erik Danielsson.

- Om detta skulle visa sig vara lämningar från en förhistorisk bosättning som är 3 000 år så skulle det betyda att denna är tusen år äldre.

- Det är naturligtvis mycket spännande, säger Erik Danielsson.

Nya Wermlands-Tidningen 97-09-25


Paleolistiska eldredskap

Flera bearbetade eldslagningsflintor har upphittats i Gadenstedt i nuvarande Tyskland och arkeologerna har daterat dem till s.k. magdalénientid, de är alltså omkring 20 000 år gamla.

De funna redskapens utformning tyder på att det funnits kontakter mellan den nordliga magdalénienkulturen och den s.k. hamburgerkulturen i Nordeuropa och fyndet är därför värdefullt för att nå mer kunskap om jägarstenåldern.

Archäologie in Deutschland 3/97


Ny metod för datering

En ny dateringsmetod för ben har utvecklats av civilingenjör Kjell Johnsson i Lund. Till skillnad från C14-datering där C14-halten mäts i organiskt material baseras denna kemiska dateringsmetod på det tidsberoende innehållet av olika ämnen i benapatiten, den oorganiska delen av ben. Metoden kan då även användas på ben med obefintligt organiskt innehåll.

I Lund har den nya metoden tillämpats på en del av Zoologiska museets bensamlingar.

Vissa ämnen som finns naturligt i marken anrikas i benapatiten. Vissa ämnen binds medan andra byts ut. Genom att undersöka den tidsberoende halten av några av dessa ämnen kan man få ett mått på benets lagringstid i marken.

Det var på detta sätt man redan 1993 kunde urskilja Skandinaviens äldsta vildhäst genom fynd hittade av professor Sten Åke Nilsson.

Journal of Archaeological Science 24


Fiskehydda från stenåldern

När arkeologerna i somras grävde inför vägbygget Sunningeleden utanför Uddevalla i Bohuslän råkade man på något oväntat. Där man grävde fram järnålder visade det sig också att lämningar av en hydda från jägarstenåldern låg i området.

Hyddan som beräknas vara omkring 7 000 år gammal mäter sex gånger fyra meter, är oval till formen och har haft bark som isoleringsmaterial i hyddbotten.

Man har även funnit flintspån och pilspetsar samt rester av förkolnade hasselnötsskal.
- Detta är den mest välbevarade hyddlämningen vi har i landet, säger arkeologen Robert Hernek, som nu kommer att söka rätt på den eldstad som bör finnas i närheten.

Bara ett fåtal liknande hyddor har tidigare påträffats, en av dem, också i Bohuslän vid Huseby Klev på Orust, för några år sedan.

Göteborgs-Posten 97-09-03


Pålbyggnader i Alperna

Det senaste specialhäftet som utges av tidksriften Archäologie in Deutschland behandlar pålbyggnader runtom i Alperna. "Pfahlbauten rund um die Alpen".

Det är alltså en sammanställning av de många pålbyggnader som påträffats längs alpsjöarnas stränder. Den första påträffades redan på 1850-talet vid Zürichsjön.

Här ger olika forskare dagens perspektiv och tolkningar av de säregna byggnaderna, som även om de aldrig byggts ute i sjöarna ändå måste ha anlagts nära dem och på sankmark..

Även i Sverige har en pålbyggnad påträffats, den mycket kända Alvastra pålbyggnad som undersökts av arkeologen Mats P Malmer.


Guldgubbar utanför Örebro

Utgrävningarna vid Husby nära Glanshammar utanför Örebro resulterade i somras i en glad överraskning.

Vid utgrävningen av en stormannagård från yngre järnålder har man påträffat två "guldgubbar", pressade i guldbleck. Just fynd av guldgubbar tyder på att det legat en viktig stormannagård här. De hör till kult och maktcentra.
- Det är första gången som guldgubbar hittats i Närke, berättar arkeologen Annika Grälls. De förekommer inte heller i Mälardalen. Vad blecken använts till vet vi inte, möjligen har de fungerat som en amulett eller varit inslag i religiösa sammanhang.

Nerikes Allehanda-Nerikes Tidningen 97-08-30


Nya fynd i Norrbotten

En stenåldersplats har hittats norr om Kiruna, vid sjön Råstojaure.
- Vi har hittat mycket intressant och spännande, säger arkeologen Lena Lagerstam. Vi håller på att skriva om historien här uppe.

Fjällvärlden och andra områden norr om Kiruna har aldrig tidigare fornminnesinventerats. Inventeringen i Norrbotten startade först 1985 och nu har arkeologerna börjat att nå den nordligaste delen av Sverige.
- Vi har äntligen nått in mot fjällen. Det finns ringa kunskap om fornminnen häruppe. Förutom stenåldersboplatsen har vi bl.a. funnit gravplatser intill Könkämä älv och boplatslämningar i Kuttainen.

Norrländska socialdemokraten 97-07-30


Kvinnograv på Gotland

En ovanligt väl bevarad grav från 600-talet e.Kr. har påträffats vid Lausbackar på Gotland. Graven innehåller skelettet av en kvinna, hennes barn, smycken samt två väl bevarade krukor

Kvinnan håller barnet, som vid gravläggningen var nyfött, i sina armar. På sin resa till dödsriket har de båda fått med sig en praktuppsättning av tre stycken bronsspännen, glaspärlor och spelbrickor. Dessutom finns ett stort bronskärl och en lerkruka i graven. Vad de innehåller vet man ännu inte.
- Det är en oskadad och komplett grav, berättar arkeologen Nils-Gustaf Nydolf på Gotlands fornsal.

Graven är fyrkantig och har en infodring av trä längs sidorna. Den har sannolikt även haft ett trälock över sig.
- Området hör till ett ofantligt stort begravningsområde. Det måste ha varit något speciellt med Lausbackar, säger Nils-Gustaf Nydolf.

Gotlands Tidningar 97-07-21