Sedan sist (4-00)

Tempel eller ej?

Utgrävningen i Västerhaninge utanför Stockholm, vars resultat av grävningsledaren den brittiske arkeologen, Lindsay Lloyd Smith, betecknades som sensationella rester av ett järnålderstempel, en kultplats under tak, blev föremål för intensiva diskussioner bland svenska forskare.
- Nej det kan inte ha varit ett tempel, denna typ av inbyggd kultplats är ett främmande för skandinavisk tradition, menade järnåldersforskarna, bland dem Frands Herschends, en av de främsta kännarna av järnåldershallar. All kult- och religionsutövande ägde vid denna tid rum utomhus.

I sitt höstnummer tar nu den amerikanska arkeologiska tidskriften Archaeology upp denna diskussion bland forskarna och berättar om den storskaliga femsidiga byggnaden som på en sockel av granit, uppförts i röd sandsten.


Bronsålderssmedja vid Ramlösa
En av landets äldsta smedjor har påträffats vid en exploateringsgrävning i Ramlösa i Helsingborg.
- Den hittills äldsta är säkrast att tillägga. Vi gör ju nya fynd hela tiden, säger arkeolog Håkan Aspeberg vid Riksantikvarieämbetets UV Syd i Lund.

- Vi fann lämningar efter sex hus och det mest intressanta var resterna av en smedja.

Slaggrester och träkol från smideshärden har undersökts med hjälp av kol 14metoden. Fynden befanns stamma från yngre bronsåldern, cirka 980 - 780 fkr.

Nordvästra Skånes tidningar 18 nov 2000


Rekonstruktion av forntida byggnader

I en specialutgåva tar den tyska arkeologiska tidskriften Archäologie in Deutschland upp forntida monument och rekonstruktioner av dem.

Hur har man genom åren tacklat denna fråga, undrar man medhänvisning till tidiga rekonstruktioner som exempelvis det minoiska palatset Knossos på Kreta. Arthur Evans rekonstruerade det, vilket idag utgör ett av de största tekniska problemen med anläggningen, liksom de tidiga rekonstruktionema av Akropolis.

Specialnumret tar även upp de så kallade friluftsmuseernas roll liksom frågor kring levandegörande av kulturarvet med hjälp av forntidsbyar och forntida tekniker, som ska förmedlas till nutidens människor.


Uppsala östhög grävs igen?

Det finns planer på att gräva ut Östhögen i Gamla Uppsala igen. Den främsta orsaken är att man vill undersöka om den begravna från 500-talet e.kr. är en kvinna eller en man.
- Vi har kommit längre idag än de undersökningar som gjordes för drygt I50 år sedan och kan använda DNA-analys, säger Ulf Erik Hagberg, före detta museichef och sekreterare i Vitterhetsakademien, som anslagit pengar för fortsatt undersökning.
-Först och främst vill vi veta vilka som ligger begravda där. En kvinna eller en pojke? Utgrävningen totalt sett är en ganska stor satsning för oss, säger Ulf Erik Hagberg.

Undersökning av benrester från högen har under förra året gjorts av osteologerna Sabine Sten och Maria Vretemark. Analysen omfattar två kilo brända ben frän kungshögarna och några mindre gravar i närheten. I Östhögen har de funnit rester av sannolikt en kvinna i 20årsåldern, häst, två hundar, får, svin, björn och en fågel.

Upsala Nya Tidning 16 nov 2000


Nya grottmålningar

Omkring 70 grottmålningar har påträffats i Arcy-sur-Cure, som ligger cirka sex mil öster om Paris. De föreställer uteslutande djur, i likhet med tidigare funna grottmålningar från äldsta europeiska stenålder, paleolitikum. Grottan har länge varit ett turistmål för sina stalaktiter, geologiska droppformationer.

Olyckligtvis har en stor del av grottmålningarna förstörts genom de insatser som gjordes 1976 för att avlägsna de sotlager som turistgruppernas facklor avsatt på grottans väggar.

Men de målningar som finns kvar, skyddade av ett tjockt kalklager som nu tas bort, är av mycket god kvalitet. Målningarna i Arcy-sur-Cure har tidsbestämts genom kol 14-analys och är mellan 27 000 och 29 000 år gamla.

Archaeology 2000


Stenålder på Visingsö

Aldrig någonsin tidigare har arkeologer hittat bosättningar från stenåldern på Visingsö förrän Stigbyskolan skulle byggas om och marken därför undersöktes.
- Spännande, säger antikvarie Kristina Jansson vid Jönköpings länsmuseum. Detta kan kanske ge svar på var öns äldsta bosättningar legat.

Jönköpings-Posten 17 nov 2000

Rättelse

I förra numret av Populär Arkeologi publicerade vi en bild av en handtagskärna i artikeln om Vuollerimgrävningarna, sidan 35. Trodde vi, men uppmärksamma läsare har påpekat att det faktiskt var en skrapa. Vi visar därför här den handtagskärna, som vi borde ha illustrerat artikeln med.