Sedan sist (4-01)

Avslöjad efter 100 år i magasinet

På 1880-talet hittades en välbevarad dolk av ben i en myr vid Storsjön i Jämtland. Den beundrades för sin form och de vackra dekorationerna.

I början av 1900-talet förvärvades dolken av Historiska museet i Stockholm. Efter en nyligen gjord datering visar den sig vara nästan 9 000 år gammal. Därmed är dolken Norrlands äldsta dekorerade benföremål.

Professor Lars Larsson vid arkeologiska institutionen vid Lunds universitet är den som intresserat sig för det magasinerade föremålet och låtit datera det med hjälp av kol 14-metoden. Som egg har den 30 cm långa dolken haft långa flintspån infästade med hjälp av harts. En mycket liten mängd av denna harts har använts för dateringen.

- För några årtionden sedan hade det inte varit möjligt eftersom det då krävdes så stora kvantiteter material att dolken hade skadats, säger professor Lars Larsson. Tack vare att analysmetoderna förfinats har vi nu fått helt andra möjligheter.

Pressmeddelande Statens historiska museum


Ny bildsten funnen på Gotland

När grävmaskinisten Mikael Karlsson skulle gräva ned en kabel i Bro stötte han på ett stort stenblock och anade att det kunde vara en bildsten. Länsstyrelsen och Fornsalen på Gotland kontaktades och kunde konstatera att det rör sig om ännu en av de för Gotland så unika bildstenarna.

På stenens nedre del syns rutorna till ett skeppssegel. Av formen kan arkeologerna utläsa att stenen är från 800-900-talet e.kr.

Det är faktiskt den femte stenen som påträffats i Bro socken i år, de fyra andra fann man vid en utgrävning av Bro kyrka.

Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar


Utgrävning av Aranäs borg

Årets utgrävningar av Aranäsborgen i norra Västergötland pågick under augusti och september. Då undersöktes stenhuslämningar för att närmare bestämma dess funktion och kronologi och hur borgen en gång var disponerad. Dessutom ville man försöka att fastställa borgens allra äldsta skede.

De båda stenhusen som undersökts är från omkring år 1300. Från ett av husen fann man en avloppsränna. En prov grävning gjordes också av den sydligaste vallgraven.

Sammantaget kan arkeologerna konstatera att det inte finns något i de undersökningar som hittills företagits som tyder på att borgen är äldre än cirka 1250. Borgen har varit mycket stor med flera välbyggda stenhus &endash; sannolikt byggd av kungamakten eller någon i högfrälset.


Ansiktslyftning av Kiviksgraven

Under november har miljön kring Kiviksgraven röjts och snyggats till. Kiviksgravens kantkedja var nästan helt täckt med vegetation; gräs, sly och kulturväxter. Sly av alm, björk, ek och al hade etablerat djupa rotsystem nere i rösets botten.

Allt arbete sker manuellt med specialverktyg så stenarna inte rubbas. Inga giftpreparat används utan andra mer miljövänliga metoder testas. Den restaurerade graven är ett viktigt turistmål och en symbol för Kivik och vi är måna om att visa upp en fin kulturmiljö kring den imponerande bronsåldersgraven. Kvarndammen i anslutning till Sågamöllan renoveras genom att fördämningen och stenrännan lagas av stenhuggare och att hela dammen rensas från slam. Det närbelägna järnåldersgravfältet Ängakåsen röjs från omfattande björnbärssnår och lågväxande sly. Samtliga arbeten ska vara avslutade i december månad.

Robert Danielsson, fornvårdare


Till bords med romarna

Det senaste specialhäftet, utgivet av tidskriften Archäologie in Deutschland, handlar om romarna mat- och dryckesvanor. Romarna var, som vi vet, ena riktiga gourmeter och de visste hur de skulle samla in det bästa som gick att få från olika håll i det stora Romarriket.

Alltmer förfinade analysmetoder gör att forskarna på senare tid kunnat i detalj fastställa vad gamla rester av mat i keramik etc . innehöll en gång. Eventuella ben och skelettrester kan ge svar på hur romarna mådde och vad de åt.

Dessutom finns en rad målningar och mosaiker som visade vad de välbärgade romarna hade på sitt bord.


Lunden i Lunda

Årets undersökningar vid Lunda utanför Strängnäs har berört lämningarna från det historiska Lunda, 1600-1800-tal, delar av den hitintills okända medeltida bebyggelsen,1200-1400-tal, samt en rituell offerlund som hänger samman med den förhistoriska bebyggelsen från yngre järnålder, 600-900-tal.

En av huvudfrågorna är hur vi ska tolka lunden, d.v.s. den kulle som ligger mitt i grävområdet. Är det fråga om en gravplats med ritualer eller en ritualplats med gravar?

Området vid Lunda kommer inom en snar framtid att omformas till en trafikplats som ett led i den fortsatta utbyggnaden av väg E20. Därför utförs här under år 2001 och 2002 en av de största samlade fältarkeologiska insatserna hittills i länet. Projektet finansieras av Vägverket och är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet (UV Mitt) och Sörmlands museum. Lunda en ger en unik möjlighet att undersöka en sörmländsk gårds inägomark och sätta in den i ett historiskt långtidsperspektiv av såväl bebyggelselämningar av olika karaktärer som förhistoriska gravlämningar.

Pressmeddelande RAÄ/Sörmlands museum


Kalmar byggs upp på nytt

Salvestaden i Kalmar läns museums regi är ett historieförmedlingsprojekt som pågått under några år och som speciellt vänder sig till unga människor, som får uppleva hur torget i Kalmar stad kan ha sett ut under sen medeltid.

Nu har en rekonstruktion och modell byggts av hela Kalmar medeltida stad. Meningen är att Kalmar medeltidsstad ska fortsätta att byggas ut och kulisser ersättas med permanenta hus.

Peter Dyvik