Sedan sist
(4-02)
Silvermynt på
golfbanan
En ny stor vikingatida silverskatt har
påträffats på Gotland. I samband med
schaktningsarbeten vid golfbanan i Slite kom silvermynt i
dagen och vid närmare undeersökning visade de
sig vara omkring 600 till antalet.
Dessutom påträffades boplatsföremål
som dräktspännen och söljor samt
stolphål med rejäla stenbumblingar och
härdar från ett hus. Skatten har
preliminärt daterats till 1030-1040 e.kr. Arkeologen
Jonas Ström på länsmuseet Gotlands
Fornsal undersöker nu hela området med
metalldetektor.
Gotlands Allehanda
15 nov 2002
Kvar i London
British Museum släpper inte ifrån sig de
ovärderliga 2 500 år gamla marmorskulpturerna
från Parthenon på Akropolis. Under
många år har britter och greker stridit om
vem som har rätten till skulpturerna. Nu har
grekerna givit upp kraven på äganderätt.
I stället vill de låna dem på
obestämd tid.
Den grekiske kulturministern Evangelos Venizelos är
på Londonbesök och har uppmanat
premiärminister Tony Blair att göra en "stor
politisk gest". Han vill att skulpturerna lånas ut
lagom till OS i Aten. De kan då visas i ett nytt
Akropolismuseum som British Museum kan få vara med
och driva. Som tack skulle dessutom andra grekiska
konstskatter och antikviteter lånas ut till
britterna.
DN 13 nov
2002
Koppargruvan Great Orme
Undersökningarna av en av världens äldsta
koppargruvor från bronsåldern, Great Orme i
västra England, fortsätter. Koppargruvan har
varit i bruk fram i modern tid, men de arkeologiska
undersökningarna som påbörjades 1987, gav
allt fler bevis för att fyndigheterna använts
ända sedan bronsåldern.
I mars i år fann arkeologerna en nytt
brytningsschakt från bronsåldern. Där
påträffades redskap av både ben och
sten, bland annat minst åtta stenhammare, som hade
lämnats av gruvarbetarna in situ, på
plats.
Man har även funnit en plats för bronsgjutning
i närheten av gruvan. Undersökningarna
fortsätter nu och är öppna att besöka
för allmänheten mellan februari och oktober.
Läs mer på hemsidan:
www.greatorme.freeserve.co.uk
Current Archaeology
181
Trollåsen för 13 000 år sedan
Få platser från allra äldsta
stenåldern, då de första jägarna
kom när isen smälte av, är kända. Nu
har en ny sådan påträffats på
västkusten nära Göteborg, Trollåsen.
De flintor man påträffade för några
veckor sedan är mellan 10 200 och 13 000 år
gamla. De slagna flintorna låg inlagrat i ett
grusigt sandlager.
Fyndplatsen är speciell och var under denna tid en
skyddad vik eller havsbassäng. Redskapen har
lämnats på en sluttning till denna. Läs
mer på Riksantikvarieämbetets hemsida.
www.raa.se
Sjunken Östersjövärld
Sedan 1998 undersöker en forskargrupp från
Mecklenburg-Vorpommern den sydvästliga
Östersjökusten. Det handlar bland annat att
under vattnet kartlägga Ertebölle-kulturen, en
jägar- och samlarkultur från omkring 5000
år f.kr. som uppträdde i Sydskandinavien och
norra Tyskland. Bland annat har fyndplatsen
Timmendorf-Nordmole undersökts.
Under denna tid började jordbruket att breda ut sig
från Mellanöstern mot norra Europa. Och det
verkar som om den sena Ertebölle-kulturens
människor övergav sitt jagande och samlande
trots att detta samhälle påvisade både
stabilitet och ekonomiskt välstånd. En
fråga forskarna därför söker svar
på är varför detta skedde.
Undersökningarna är tvärvetenskapliga;
biologer, geologer, klimatforskare och arkeologer
deltar.
Archäologie in
Deutschland sept/okt 2002
Båt i Martebo myr
När morotsodlaren skulle ta upp sina morötter
ur den odlade myrmarken fastnade upptagaren i trä.
Det visade sig vara en väl bibehållen
stockbåt, som en gång naturligtvis
använts när myren var ett av de gotländska
träsken före utdikningen.
Expertis tillkallades som kunde konstatera att utan
närmare undersökning är det omöjligt
att ange båtens ålder. Den kan vara
förhistorisk eller från 1800-talet. En
dendokronologisk undersökning ska nu göras och
fyndet gör de planerade undersökningarna av
Martebo myrs marina lämningar med georadar än
mer intressanta, säger arkeolog Ann-Marie Pettersson
från länsmuseet Gotlands Fornsal och
medeltidshistorikern Torsten Svensson.
Gotlands Allehanda
12 nov 2002
Hur mår vraken?
Kunskapen om hur vrak i svenska hav och insjöar
egentligen mår är bristfällig. Nu startar
Statens sjöhistoriska museer ett projekt som ska
studera hur träfartyg bryts ned under vatten.
Målet är att utveckla metoder för att
lättare kunna övervaka och skydda vraken. Tolv
vrak i Stockholms skärgård ska väljas ut
bland de cirka 2000 som är kända i svenska
farvatten. Ett par gånger om året ska dykare
besöka vraken och göra kontinuerliga
undersökningar, bland annat om föroreningar,
algväxtlighet, strömmar och alltför
närgångna sportdykare.
Pressmeddelande
Statens sjöhistoriska
museer
Nyordning i Egypten
I en intervju i Archaeologys nättidning
www.archaeology.org berättar den nye chefen för
arkeologiska undersökningar och riksantikvarien vid
det egyptiska Riksantikvarieämbetet, Zahi Hawass, om
hur hans fögderi ska moderniseras. Det gäller
bland annat hur de många arkeologiska
lämningarna ska skötas och hur man i framtiden
ska samarbeta med institutioner från andra
länder vid utgrävningar samt, som han
säger, inleda ett aggressivt museibyggarprogram i
Egypten.
www.archaeology.org