Sedan sist (4-03)


När människan reste sig upp
Var det den så kallade Kingdonlinjen i Afrika som skilde människorna och schimpanserna åt? Den frågan ställer professorn i zooekologi, Staffan Ulfstrand, i Forskning&Framsteg efter att ha läst en bok av paleoantropologen Jonathan Kingdon, Lowly Origin. Where, when, and why our ancestors first stood up.

Människan och schimpanser delades upp som art någon gång för mellan 5 och 8 miljoner år sedan. För drygt 8 miljoner år sedan drabbades Afrika av en svår torka som varade i 1,5 miljoner år. I en del skogsområden, som låg nära havet, lyckades däggdjuren överleva torkperioden. Dit flydde trädaporna, som utvecklades till markapor, och klev fram ur skogen 2 miljoner senare. Till dem hörde den berömda Lucy. Och från markaporna utvecklades Homo-släktet.

Forskning & Framsteg 8/2003


Virtuellt Vuoní
KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i Stockholm har tillsammans med Medelhavsmuseet byggt upp en virtuell värld kring palatset Vuoní på norra Cypern, vilken nu visas i en utställning i VR-kuben på KTH.

I denna virtuella värld kan man gå på upptäcksfärd i palatset och dess omgivningar som det såg ut för 2 350 år sedan. Man kan till och med ta en simtur i Medelhavet nedanför den 300 meter höga klippan där palatset låg och leta efter den berömda Vuoní-skatten.

(Mer om norra Cypern kan du också läsa i Populär Arkeologi nr 4/02 och 3/03). Visning dagligen fram till 12 januari.

Info via binocool@nada.kth.se eller tel 073 6515987.

Pressmeddelande KTH och Medelhavsmuseet


Vikingaskatt på Isle of Man
En mycket välbevarad och innehållsrik silverskatt från vikingatiden har påträffats på brittiska Isle of Man. En fritidsarkeolog med metalldetektor fann skatten och rapporterade omedelbart till myndigheterna, som nu undersöker fyndet.

Archaeology nov/dec 2003


Restaurering från måleriverkstaden
Vid utgrävningar av den romerska staden Colonia Ulpia Traiana i nuvarande Nordrhein-Westfalen i Tyskland påträffades 1991 lämningarna av en romersk måleriverkstad från 100-talet e.kr. Bland annat fann man rester av stora väggmålningar och alltsedan fynden grävdes fram har arkeologer och konservatorer arbetat med att restaurera en del av dem.

Arbetet har alltså tagit många år eftersom återskapandet av målningarna har gjorts utifrån tusentals små fragment. Bland de storslagna fresker som så småningom framträdde fanns den så kallade Adler-Gigant-Väggmålningen. Den specialintresserade kan läsa och se mer av detta omfattande arbete genom band nr 11 av "Xantener Berichte" ur Die römischen Wandmalerei aus dem Stadtgebiet der Colonia Ulpia Traiana, Teil 1: Die Funde aus den Privatbauten, Mainz: Philipp von Zabern, 2001, 284 Seiten.

Archäologie in Deutschland 6/2003


Paleolitisk begravningsplats
I en grotta i engelska Mendip Hills i Somerset har den hittills äldsta begravningsplatsen i Storbritannien påträffats. Radiokarbondatering gjord från omkring 800 olika mänskliga benrester har visat att de gravlades för mellan 10 200 och 10 400 år sedan. Alltså kort efter det att inlandsisen dragit sig bort från området.

Benen kommer från 21 olika individer och de grävdes fram i början av förra seklet. Grottan upptäcktes redan på 1800-talet och då rapporterades att så många som mellan 70 och 100 mänskliga skelett påträffades. Många av dem förstördes vid en bombning av Bristol under andra världskriget. Man fann även djurben i grottan, till exempel rödhjort och vildsvin. En av individerna hade artrosskador i armbågen, flera var undernärda.

Current Archaeology 188


Rättelse
I nummer 3/03 av Popark, i Cypernreportaget på mittuppslaget, påstod vi att de svenska arkeologerna simmade ut från fel ställe till klippan med stenåldersbosättningen Petra tou Limnit. De simmade från utgrävningen i Vuoní!