Sedan sist (4-04)


Hedebymynt i Kämpinge

Under hösten har Malmö Kulturmiljös arkeologer undersökt vendeltida och vikingatida lämningar i Kämpinge. Bland spåren efter 18 huskonstruktioner utmärker sig en större hallbyggnad på 160 kvadratmeter. Husen är fråntiden 600 till 800 e.kr., d.v.s. vendel- och vikingatid.

Falsterbohalvön har alltid utgjort en kritisk passage för sjöfarten. Fartygen som förlist i vattnet utanför näset är många. För att råda bot på detta byggdes Falsterbokanalen 1941. Men redan under vikingatid fanns kunskap om hur denna kritiska passage skulle undvikas.

Kämpinge har ett strategiskt läge för kontroll av transporter över näset. Foteviken var en så viktig hamn att den under 1000-talet förstärktes med en pålspärr.

Alldeles invid hallbyggnaden framkom en silverten och ett så kallat Hedeby-mynt från tiden kring 800 e.kr. Myntet är en prägling som gjorts med Karl den stores (742ˆ814) Dorestadmynt som förebild.

Pressmeddelande Malmö Kulturmiljö


Biskopsborgen i Husaby restaureras

Biskopsborgen i Husaby på Kinnekulle uppfördes på 1400-talet. Vid reformationen förstördes den och endast ruiner återstod. Förfallet fortsatte tills man på 1960-talet genomförde en arkeologisk utgrävning på platsen. Då syntes bara en liten del av borgväggen. Ruinerna grävdes fram och konserverades och åtskilliga fynd gjordes.

Nu ska borgen rustas upp för att ingå i den framtida medeltidsturismen har Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Götene kommun beslutat.

Arbetet med att foga om murarna med kalkbruk påbörjades förra året och arbetena kommer att fortsätta under ett par år till. Tidigare använde man cement, vilket dock orsakat frostsprängningar varför man nu använder kalkbruk.

Hällekiskuriren 21.10.2004


S:t Olof i Skänninge markradarundersöks

Årets undersökning av S:t Olofs dominikanerkloster, som anlades på 1200-talet, inleddes med en markradarundersökning av hela klosterområdet. En markradar kan liknas vid ett ekolod som sänder radiopulser ned genom jorden. Signalerna översätts mede hjälp av dataprogram så att man kan "bläddra" sig ned.

Undersökningen ska nu ligga till grund för vilka områden i det gamla klostret som ska undersökas och eventuellt grävas ut.

www.raa.se/uv/skanninge


Redskap från äldsta stenåldern

Levde människor i Nordamerika redan för 50 000 år sedan? Den frågan ställer sig arkeologer vid South Carolinas universitet sedan man gjort kol 14-undersökningar av en paleoindiansk plats vid Savannah River. Proverna togs i kollager, i vilka man även fann primitiva redskapslämningar. Och dateringen resulterade alltså i att de måste vara omkring 50 000 år gamla.

Archaeology nov/dec 2004


Vinterliv på stenåldern

Vid Glösa hällristningsområde i Alsen, Jämtland, finns 6000-åriga ristningar, vilket tyder på att människor bott här i många tusen år.

Men hur klarade stenålderns människor det kalla klimatet? På detta ska projektet "Vinterliv på stenåldern" försöka att hitta svar. Bland annat ska man ta fram historiskt och arkeologiskt korrekta rekonstruktioner av skidor och snöskor. Bakom står Alsens hembygdsförening, Krokoms kommun och Länsstyrelsen.

Kontakt: Historisk.Produktion@swipnet.se


Birgittaklostret i Syon Park

Förra året började man att gräva ut lämningarna efter kloster och kyrka från Birgittinerorden i Syon Park i södra England, det enda som uppfördes i landet. På bilden här ovan har man gjort en rekonstruktion av hur klostret kan ha sett ut på 1500-talet. Det var nämligen en jättebyggnad, i paritet med Westminster Abbey. Kyrkan lokaliserades först genom markradarundersökningar och sedan har några smärre områden grävts ut. Bland annat fann man kalkstensmurar, bly och glas från fönstren.

Current Archaeology 192