Sedan sist



Nytt från Riseberga

Varje år dimper det ned, det intressanta häftet Blick för Bergslagen från Riksantikvarieämbetets UV Bergslagen, som berättar om de senaste arkeologiksa undersökningarna i området.

Bland alla läsvärda rapporter får vi läsa om nya rön om Riseberga kloster i Närke, ett av landskapets mest kända fornlämningar. Här har man funnit 15 nya, okända gravar och arkeologerna kunde konstatera att gravtätheten i det gamla klosterområdet verkar mycket stor. Kanske kan hela klostergården rymma upp emot 800 gravar! De undersökta gravarna tycks innehålla lämningarna av en genomsnittlig medeltida befolkning, troligen ur de lägre samhällsskikten, och alltså inte nunnor från klostret. Skeletten visar att många levt ett hårt liv, det kan osteologerna utläsa, och de har daterats till åren1080-1160 e.kr.

Från Karlstad rapporterar arkeologerna bland annat om ett 7 500 år gammalt flöte från kvarteret Druvan i centrala staden. Vi läser också om masugnsruinen Hyttehamn vid Vättern, vilken var igång under 1300-talet och därefter.

Blick för Bergslagen. Årsbok 2005.


Var låg Betlehem?

Om Jesus var en historisk person, var föddes han då egentligen? I dag vallfärdar människor till Betlehem i Judéen och till den kristna kyrkan där.

Men, kanske var det i Betlehem i Galiléen, i norra delen av landet, som han såg det jordiska ljuset. Om detta resonerar arkeologen Aviram Oshri vid det israeliska riksantikvarieämbetet i det senaste numret av den amerikanska tidskriften Archaeology. Han menar att judeiska Betlehem överhuvudtaget inte existerade vid tiden för Kristi födelse. Här fanns endast en jättelik romersk viadukt och under dessa bosatte sig människor sällan och inga arkeologiska lämningar har hittills kunnat bekräfta att det faktiskt låg en stad här vid denna tid.

Däremot finns det i galileiska Betlehem lämningar av en enorm tidigkristen kyrka, från 300-talet, som idag är en glömd ruin.Men, skriver Aviram Oshri, invånarna i det galileiska Betlehem verkar vara ganska nöjda med denna ordning och lever ett lugnt liv med jordbruk och viss turism som grund och tycks inte sakna den massvallfart av pilgrimer som ansätter Betlehem i Judéen.

Archaeology nov/dec 2005


Nu på engelska

För några år sedan kom en liten, mycket fin bok om Ingegerd, dotter till Olof Skötkonung, och sedemera både storfurstinna och helgon i Rus, Ryssland på 1000-talet.

Maken till kvinnoöde får man leta efter i den nordiska historien, detta slås möjligen av unionsdrottningen Margaretas vad gäller handlingskraft och egensinne.
Nu har detta mästerstycke i det lilla formatet, författat av arkeologen Rune Edberg och utgivet genom Sigtuna Museers skriftserie, översatts till engelska. En bättre gåva till ens engelsktalande historievänner, som bör få reda på mer om vår vikinga/tidigmedeltida historia, kan näppeligen uttänkas.

sigtunamuseum@sigtuna.se
tel 08-597 838 70


Etisk arkeologi

Återbegravning av mänskliga kvarlevor väcker känslor. Att få vila i frid är en fråga för forskningen, lagstiftningen och religionen. Vad händer med benen när arkeologernas analyser är färdiga? Ska de lagras i ett magasin, ställas ut på museum eller helt enkelt återbegravas?

Denna diskussion är högst levande bland arkeologerna, som ofta tycker att återbegravning gör att forskarna inte i framtiden får tillgång till materialet när nya metoder introduceras, till exempel förfinad DNS-forskning. I sitt senaste nummer Kulturarv. Nyheter från Riksantikvarieämbetet tas denna diskussion upp.
Kulturarv.

Nyheter från Riksantikvarieämbetet
nr 7 okt 2005


Rädda Allianoi!

De romerska baden i Allianoi i Turkiet hotas att dränkas och försvinna genom ett dammbygge. De byggdes på 100-talet e.kr. av den romerske kejsaren Hadrianus och anses som en av Europas mest välbevarade lämningar av detta slag. Nu protesterar kulturmiljövårdare i Europa mot planerna. Europa Nostra, EU:s kulturvårdsorgan, har tillsammans med ICOMOS och EAA, European Association of Archaeologists, skickat brev till Turkiets premiärminister Erdogan för att söka avstyra jättedammbygget. Till saken hör att det turkiska riksantikvarieämbetet framhållit att fornlämningen hör till de främsta i landet och att dammbygget därför bör skjutas på framtiden så att fornlämningen åtminstone kan dokumenteras.

Europa Nostra och Patrimoniosos.it