Krönika: Analyser i arkeologins tjänst

Kerstin Lidén


De första kemiska analyserna av arkeologiska fynd utfördes redan 1797, då professor Anders Retzius ifrån Lund hade skickat ett dubbeleggat bronssvärd till Peter Jacob Hjelm för analys, varvid den senare kunde konstatera att det bestod av 84 delar koppar och 16 delar tenn. Dessa första analyser som följdes av flera liknande, hade mest att göra med en nyfikenhet rörande artefakternas specifika sammansättning där de kulturhistoriska frågorna oftare kom i bakgrunden.

Idag vid Arkeologiska forskningslaboratoriet analyserar vi fortfarande artefakters och biofakters kemiska sammansättning men med en annan utgångspunkt; vi använder naturvetenskapliga metoder tillsammans med traditionella arkeologiska metoder och modern teoribildning för att lösa arkeologiska problem. Det är alltså de arkeologiska problemställningarna som står i fokus - inte analysmetoden. I och med de nya förutsättningar som Stockholms universitet har givit den nya Institutionen för arkeologi och antikens kultur, sammanslagning och inflyttande i nya lokaler i Wallenberglaboratoriet, att utse institutionen till profilämne, så hoppas vi att vi i ännu större grad skall kunna fortsätta med detta fokus.

Institutionen finns på alla fyra våningar i Wallenberglaboratoriet, vackert beläget vid Brunnsviken och granne med den Botaniska institutionen och Bergianska trädgården. Entréplanet i suterrängbyggnaden är på plan tre där allmän arkeologi huserar tillsammans med den numismatiska forskningsgruppen, Antikens kultur och samhällsliv håller till på plan fyra. Arkeologiska forskningslaboratoriet, med sin speciella verksamhet, finns en trappa ned på plan två och längst ner på markplan finns nu Arkeoosteologerna, något som känns extra trevligt med tanke på att de tidigare var lokaliserade utanför campusområdet.

Att all arkeologiska verksamhet nu är samlad i en byggnad känns som ett privilegium och vi har redan märkt av fördelarna av att kunna diskutera vetenskapliga problem i det gemensamma lunchrummet. Sålunda har det initierats projekt rörande tandslitage, livet vid stadsporten, religion, ritual och identitet samt stenålders amning, för att nämna några enhetsöverskridande områden. Vi kan inte vara annat än glada och optimistiska inför framtiden i vårt nya arkeologihus.


Kerstin Lidén är professor i arkeologi med laborativ analys vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.