Krönika: Vattenfall AB hotar Nämforsen! (4-06)
Anders Pettersson
Nämforsen är hotad. Forsen med sina mångtusenåriga ristningar på de intilliggande hällarna, där arkeologerna under de senaste åren, funnit såväl ett stort antal nya hällbilder som intressanta boplatsfynd, hotas av Vattenfall ABs planer på så gott som fullständig torrläggning.
Enligt en vattendom från 1959 är Vattenfall skyldig att under sommarmånaderna spilla viss mängd vatten förbi kraftverkets turbiner och genom forsen. Turistvattnet, i folkmun kallat, lockar också många turister till platsen. Som inramning till hällristningarna är det en omistlig del. För att förstå vilken miljö stenåldersjägarna valt till sin unika konstutställning måste även den brusande forsen upplevas.
Nu önskar Vattenfall för en ökning med någon tiondels promille av sin totala förtjänst minska detta vattenflöde från 125 m3 per sekund till omkring endast 50 m3 per sekund.
En enad opinion bland lokalbefolkningen, ett stort antal svenska och europeiska arkeologer inklusive riksantikvarien samt representanter för nationell turistnäring, motsätter sig denna åtgärd! Ett oersättligt kulturhistoriskt värde skulle gå förlorat för en i sammanhanget försumbar ekonomisk vinst för Vattenfall. Redan vid planeringen av Nämforsens kraftverk på 1940-talet lyckades dåvarande riksantikvarie Sigurd Curman med hjälp av den nystiftade fornminneslagen tvinga Vattenfall att ändra den ursprungliga byggnadsplanen, vilken skulle ha dränkt eller sprängt bort alla hällristningar i området. Därefter har Nämforsen kommit att kallas det kultiverade kraftverket och den enastående hällristningslokalen med sin brusande fors som inramning har alltid behandlats med vördnad och hänsyn. Under sextio år har Vattenfall varit dominerande arbetsgivare i bygden. Av detta finns nästan ingenting kvar. Sedan Vattenfall lämnat Näsåker har bygden planerat en satsning på besöksnäringen med forsen och hällristningarna som huvudattraktion.
Om Vattenfall lyckas häva den gällande vattendomen och får minska vattenflödet genom forsen är detta ett dråpslag mot denna lokala satsning för att ersätta de arbetstillfällen man förlorat från företaget. Är detta början på en ny epok där ekonomiska intressen brutalt kommer att väga tyngre än hänsynen till natur, kultur och historia? Kanske kan räddandet av Nämforsen bli en symbolfråga som markerar gränsen för vad folkviljan kan acceptera av politisk hänsyn till krass ekonomi ställd mot mänskliga värden.
Anders Pettersson skribenten är aktiv inom Byalaget Näsåkers Samverkan.